Vi lurar oss själva under pandemin

Varför har vissa så svårt att följa rekommendationerna och hålla distansen? Socialpsykologin kan hjälpa oss att förstå våra beteenden under coronapandemin, enligt forskare på Handelshögskolan i Stockholm.

Publicerad
”Om de vågar sitta trångt så vågar jag också”, tänker många och slår sig ner på en fullsatt servering fast de egentligen vet att det är fel.

Även om de flesta av oss är medvetna om spridning och effekter av covid-19, är det många som trotsar myndigheternas rekommendationer. Wiley Wakeman, docent vid Handelshögskolan i Stockholm, förklarar beteendet sett ur socialpsykologin.

Det vi ägnar oss åt är för det första pluralistisk okunnighet. Vi som individer kan egentligen ha samma uppfattning om vad som är rätt beteende i en viss situation, till exempel att hålla ett visst avstånd till varandra i mataffären. Men när ingen annan håller den sociala distansen, kan det vara generande att själv ta första steget, enligt Wiley Wakeman.

– Nu under covid-situationen kan det också handla om att vi vill ta en öl ute, när vi kommer till krogen är det trångt. Men vi ser att andra vågar stå trångt och då gör vi samma sak, fast vi vet att det är fel.

Människor tenderar med andra ord att tänka ”de vet något som jag inte vet” och härma deras beteende, trots att man anar eller vet att det är fel, förklarar Wiley Wakeman.

Andras fel gör det lättare att själv göra fel

Det andra faktorn som påverkar oss är åskådareffekten, som liknar den föregående. Någon bevittnar en händelse där andra agerar omoraliskt och väljer då bort att själv agera på ett moraliskt korrekt sätt.

– Varför ska jag göra något om inte andra gör det? Det kan kännas väldigt dåligt att göra så, eftersom man vet att man agerar fel. Men man rättfärdigar sitt dåliga beteende med att andra inte heller gör rätt.

Den tredje faktorn handlar om motiverad exceptionalism som är en positiv övertro på vår egen förmåga. Hot från omvärlden förstärker detta ännu mer. Den positiva bilden kan vara värdefull som psykologisk försvarsmekanism, men i en pandemi kan den bli direkt farlig, enligt Wiley Wakeman.

– När vi är deprimerade på grund av att vi inte kan träffas eller förlorar jobbet, har vi lättare att bete oss dåligt och samtidigt se våra egna beteenden i ett mer ursäktande och positivt ljus.

Wiley Wakeman berättar om en av sina studier på motiverad exceptionalism, som handlade om fusk.

– Att fuska är fult, vilket vi vet, men om vi är hotade eller pressade är det lättare att förstärka de positiva tankarna om det vi gör, även om det är fel. Samma sak händer under pandemin.

Vad kan vi som individer göra när vi vet allt detta?

– Självbedrägeri sker väldigt snabbt – och vi behöver ofta påminnas om hur vi ska bete oss. I Sverige har vi ändå lyxen att få bete oss lite som vi vill, även om det kan vara pinsamt ibland.

Hur gör du själv?

– Jag och min fru hade skyddsmask ett tag. Min fru är från Hong Kong och där är det mycket vanligare att bära mask för att inte sprida smitta. Men här undrar folk direkt om du är sjuk. Det känns lite udda för oss också – som att bära en färgglad jacka mitt i vintern, när alla andra har mörka jackor.

Så kan vi göra bättre

• Bli medveten om dina fördomar och föreställningar! Det handlar om att förstå våra fördomar och inte låta dem styra vårt beteende. Om vi vet i vilka situationer vårt beteende brukar skilja sig från det rekommenderade, kan vi försöka ändra på det.

• Visa mod! Du behöver förändra vissa beteenden trots att andra kanske inte gör det och detta kräver mod. Du kommer också att kunna påverka andra i rätt riktning.

• Luta dig mot regler i samhället! Det finns många där ute som ger vägledning, om hur du ska kunna göra rätt – som streck på golvet i mataffärer, köbildning med avstånd och så vidare. Följ dessa regler så blir det enklare för alla andra att göra detsamma!

Porträtt man
Wiley Wakeman är docent vid Institutionen Företagande och Ledning, Handelshögskolan i Stockholm.

Wiley Wakeman har bland annat skrivit artikeln A counterfeit competence: After threat, cheating boosts one’s self image i Journal of Experimental Social Psychology (2019).

 

Publicerad

Medicin & hälsa

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor