Dra ner på dubbdäck

Publicerad

Knappt har säsongens första frostnatt inträffat innan dubbdäcksdebatten dyker upp som ett brev på posten och som forskare inom luftföroreningsområdet får jag åter, med skräckblandad fascination, läsa en drös bisarra utsagor om luftburna partiklars hälsopåverkan.

I korthet handlar diskussionen om motsättningen mellan något minskad olycksrisk med dubbdäck i vinterväglag och negativa hälsoeffekter av att luften fylls av slitagepartiklar som rivs upp från gatorna.

 

Trafiksäkerhet är inte min specialitet, men jag har noterat att ett antal studier har genomförts där dubbdäckens betydelse för olycksfall i trafiken undersöks. Mycket av detta finns sammanfattat av bland andra statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI. En minskning av dubbdäcksandelen tycks öka olycksrisken något, särskilt för bilar utan antisladdsystem, vilket totalt skulle resultera i några ytterligare dödfall vid isväglag. Men de extra trafikdöda verkar gå att räkna på ena handens fingrar.

 

Detta ska ställas mot luftföroreningar, buller och vägslitage som dubbdäcken ger upphov till. Många städer i Sverige får omfattande svårigheter med uppvirvlat damm när vägbanorna blir torra mot slutet av vintern. För Stockholm blir konsekvenserna 30-40 förtida dödsfall om året, samhällskostnader på hundratals miljoner kronor för sjukvård och buller samt hot om böter från EU såvida inga åtgärder vidtas.

 

Men dubbar väcker uppenbarligen känslor. För några förefaller det närmast vara en mänsklig rättighet att få köra bil med små metallpiggar på däcken. Och med internets hjälp sprids därför allsköns villoläror om vägdammets hälsoeffekter. Journalisten Robert Collin tillhör dem som varje år passar på att sprida dubbdäcksmyter. I senaste inlägget påstås exempelvis följande:

 

  • ”Dubbdäcken har knappast någon påverkan över huvudtaget på folkhälsan”: Luftföroreningar dödar drygt 5000 personer i Sverige varje år. Främst är det smutsig luft från länder i andra delar av Europa som hemsöker oss och en hel del kommer från förbränningskällor. Vägdamm uppskattas bidra till runt 200 dödsfall och otaliga studier visar på en tydlig koppling till dubbdäck. Detta må låta lite jämfört med den totala mängden drabbade av luftföroreningar, men i relation till antalet som förolyckas genom minskad dubbdäcksanvändning är det mångdubbelt fler.
  • Utsläppspartiklar från industri är ”extra små, så kallade PM2.5, de följer med vindarna hundratals mil och tränger in i blodomloppet och kan orsaka cancer när man andas in dem”: En sanning med modifikation. PM2.5 är de partiklar som är under 2.5 µm i diameter. En del av detta kommer från dubbdäck, men många av dubbdäckspartiklarna är större och bidrar främst till PM10 (dvs. mindre än 10 µm). Både PM2.5 och PM10 kan segla runt i luften under lång tid och dessutom nå till de känsligaste delarna i lungan när vi andas in dem. Där stannar de sedan kvar eller blir upphostade. Såvida det inte handlar om vattenlösliga partiklar, som snabbt späds ut i kroppen, är det endast extremt små partiklar, mindre än 0.02 µm, som kan förflytta sig ut i blodet i någon nämnvärd omfattning.
  • ”Partiklarna som dubbdäcken river upp ur asfalten är betydligt större än de som kommer från förbränning och är därmed inte lika farliga”: Kanske är förbränningspartiklar farligare om vi andas in samma mängd, men otaliga forskningsrapporter visar på en tydlig koppling mellan PM10 och hälsoeffekter.
  • PM10 är mindre farligt och mest ”besvärande för barn och gamla med luftrörsproblem”: Det är olyckligt att försöka antyda att PM10 bara skulle vara lite irriterande för känsliga individer när mängder av studier har påvisat samband mellan dessa partiklar och ökad dödlighet. Särskilt för barn är ren luft dessutom viktigt för att lungorna ska utvecklas normalt.

 

Ur ett folkhälsoperspektiv är det ingen tvekan om att vi skulle må bättre av minskad andel dubbdäck i tätorterna. Men frågan tycks inte handla enbart om förnuft. Den personliga rätten till taggiga däck står mot allmänhetens behov av frisk luft. Individen mot kollektivet. Allmänningens tragedi. Eller hur ska det annars gå att förstå de heta känslor dubbdäcksfrågan varje år ger upphov till?

Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor