LHC, Steven Weinberg och CERN
I går damp senaste numret av CERN Courier http://www.cerncourier.com ner i brevlådan och som nybakad pensionär tog jag mig lite tid att bläddra och läsa i den. Flera nyheter intresserade mig men kanske mest hur det gått med reparationerna av LHC, den stora tungjonacceleratorn som kraschade i september förra året. Enligt rapporten verkar det gå bra och man räknar med att starta den i november i år och i en första omgång köra den till slutet av nästa år. Då skall man också för första gången ha accelererat riktigt tunga joner, atomkärnor av grundämnet bly. Omfattningen av olyckan förra året visade sig ju vara större än man först befarat och när den sista bulten skruvades fast i somras beräknades reparationsinsatsen uppgå till 800 manmånader. Tyvärr dök det sedan upp läckor genom vilka den supraflytande heliumvätskan kan slinka ut och dessa måste tätas innan den spännande starten kan ske. För de digitalt bevandrade publiceras fortlöpande nyheter på YouTube http://www.youtube.com/cern och Twitter http://www.twitter.com/cern.
En av 1979 års nobelpristagare i fysik, Steven Weinberg, har (åter)besökt CERN och hållit föredrag om sina försök att tillverka en kvantfältteori för gravitation http://cdsweb.cern.ch/record/1188567/. Man har ju länge trott att det krävs fundamentalt nya teorier, strängteorier, för att beskriva gravitation, men Weinberg uttrycker sig positivt om utsikterna att lyckas utan strängar : ”Jag vill inte avskräcka strängteoretiker, men kanske är världen vad vi alltid vetat: Standardmodellen och allmän relativitetsteori.”. För övrigt tycker Weinberg att det enda upphetsande som hänt inom partikelfysiken på länge är upptäckten att neutrinon inte är masslös (som fotonen) och han ser fram mot att LHC startar upp och förhoppningsvis skapar en situation inom partikelfysiken liknande den som fanns på 1960-och 70-talen.
Lite längre fram i tidskriften återfinns kanske något förvånande nyheten att man efter stora ansträngningar lyckats tömma en guldgruva på vatten. Nu är det ju inte vilken guldgruva som helst utan Homestake, den gruva där en av 2002 års nobelpristagare i fysik, kemisten Raymond Davis, lyckades detektera neutriner från solen från och med 1965. Eftersom han alltid fann färre neutriner än vad solteoretikerna beräknade trodde många att det var något skumt med experimentet. Men det har visat sig att hans mätningar var korrekta och att neutriner saknades är intimt förknippat med neutrinons massa. Nu planerar man att gruvan skall bli världens största och djupaste underjordslaboratorium med ett maximalt djup av 2500 meter http://www.sanfordundergroundlaboratoryathomestake.org/. Finessen med att utföra experiment så långt under jord är att man silar bort mycket av den kosmiska strålning som annars skulle skugga de eftersökta signalerna.
