Forskare skriver i F&F

Äldre får sällan tillgång till utredning och behandling av adhd, skriver forskaren Lotta Borg Skoglund.

Snoozande kan göra det lättare för morgontrötta att komma i gång, skriver Tina Sundelin, forskare vid Stockholms universitet.

Han är den supertrevliga nya arbetskamraten som alltid har något spännande att berätta. Men under ytan finns en mörkare sida. Katarina Howner kartlägger psykopatiska drag.

1957 lanserade Sveriges scoutförbund Stilskolan som ett led i att göra ungdomen pålitlig och välanpassad.

Forskare i Lund har använt elektroder för att läsa folks tankar. Men utrustningen är en bluff. Trots det fungerar den utmärkt för att studera människans förhållande till avancerad teknik, skriver Matthew L. Tompkins, psykolog och trollkarl.

Samer har bedrivit rennäring i Mellansverige under lång tid. Men från 1671 blev rennomadism olaglig utanför ”lappmarkerna”.

Frestelsen att söka en snabb lösning på klimatkrisen ökar. Statsvetaren Victor Galaz ser hur privata initiativ för att kyla ned klimatet på konstgjord väg kan blir svåra att reglera.

Integrationen går både snabbt och långsamt. Sociologerna Carina Mood och Jan O. Jonsson har följt 5 000 unga i 10 år.

Stigar fungerar som ett gemensamt minne av hur vi rört oss genom landskapet. Det är dags att vårda dem som en del av kulturarvet, menar tre forskare.

Patriarkala värderingar gör män mer benägna att använda politiskt våld eller frivilligt gå ut i krig. Freds- och konfliktforskaren Erik Melander har testat sambandet.

Sömnforskaren Jonathan Cedernaes förklarar hur länge du ska sova – och när.

Med världens största digitalkamera ska Vera Rubin-observatoriet kartlägga universum i större detalj än någonsin tidigare.

Det är dags att uppmärksamma digitaliseringens negativa miljöeffekter, menar teknikhistorikern Nina Wormbs.

Placeboeffekten lämnar mätbara spår i hjärnan. Forskaren Karin Jensen visar att den kan fungera till och med om medicinburken är tydligt märkt med ordet placebo.