Annons

I dag ser vi framför allt de delar av den romerska byggnadskonsten som inte rasade, till exempel Colosseum.

Bild: 
Istock

Romarna var inte så avancerade

Läste med intresse om det romerska talsystemet i F&F 5/2017. De romerska ingenjörerna var mycket skickliga. Det är svårt att tro att de byggde exempelvis Colosseum och de mäktiga akvedukterna utan omfattande matematiska beräkningar av hållfasthet och så vidare. Det romerska additiva systemet verkar väldigt olämpligt för detta. Hade de romerska ingenjörerna kanske sitt eget talsystem att använda för sina beräkningar?

/Anders Sjövall

Publicerad:

2019-09-26

Genom historien har många olika talsystem varit i bruk. De flesta av dessa framstår för en modern betraktare som både otympliga och olämpliga för avancerade beräkningar. Ändå kunde exempelvis babylonierna trots sin kilskrift beräkna närmevärden till kvadratroten ur två med många decimalers noggrannhet, och grekerna utvecklade grunden till den moderna axiomatiska matematiken trots sitt joniska talsystem. I modern tid har amerikanska byggnadsingenjörer varit relativt framgångsrika, trots att de inte alltid använder det metriska systemet. Man bör därför vara försiktig med att döma ut möjligheten till avancerade beräkningar i mindre lyckade system.

Vad gäller den romerska byggnadskonsten så hade ingenjörerna inget annat talsystem, men de gjorde inte heller några avancerade hållfasthetsberäkningar. Akvedukterna och Colosseum balanserar inte på hållfasthetens gräns, utan har snarare stora säkerhetsmarginaler och byggde till stor del på praktisk erfarenhet. Romarna byggde också exempelvis undermåliga hyreskaserner som då och då rasade samman. Avancerade hållfasthetsberäkningar förekommer inte förrän långt senare i historien, och ännu på medeltiden utforskades byggnadskonstens möjligheter genom praktiskt experimenterande med byggnader som ibland rasade. Startpunkten för hållfasthetsläran som vetenskaplig disciplin brukar anses vara Galileis verk på 1600-talet, och en tidig hållpunkt för införandet av vårt moderna siffersystem i Europa var Fibonaccis verk på 1200-talet.

/Lars-Daniel Öhman, matematiker, Umeå universitet

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.