Annons

En tidningsannons från år 1910, för en elbil av märket Waverley.
Källa: Wikimedia Commons

Dåligt utbyggda elnät gjorde att bensinbilen tog över på 1900-talet

Elbilar var populära under början av 1900-talet men slogs ändå snart ut av bensindrivna bilar. Nu tyder forskning från Lunds universitet på att dåligt utbyggda elnät var den främsta orsaken – inte låg prestanda och höga priser.

Annons

År 1900 sålde amerikanska biltillverkare dubbelt så många elbilar som bensindrivna bilar. Elbilarna drevs av laddningsbara batterier och hade vissa fördelar jämfört med bensindrivna bilar: de var tystare, var enklare att köra och hade lägre driftkostnad.

Ändå kom bensindrivna bilar att dominera marknaden bara tio år senare. I en ny studie söker svenska forskare svaret på varför. Studien bygger på registerdata över 36 000 bilmodeller som såldes i USA mellan åren 1895 och 1942.

Hana Nielsen

Bild: 
Johan Bävman

Enligt tidigare forskning konkurrerades elbilarna ut på grund av låg prestanda och överpriser. Förklaringen är dock mer komplicerad än så, säger Hana Nielsen, forskare i ekonomisk historia vid Lunds universitet och en av författarna till studien.

– I dag finns en handfull tillverkare som producerar bilar för hela världen. År 1900 fanns det hundratals tillverkare, som riktade sig mot sin lokala marknad. Vi visar att tillverkarna som övergick till bensindrivna bilar hade sämre tillgång till el i sitt närområde, jämfört med de som höll fast vid elbilar.

Ett väl utbyggt elnät som lät elbilsägare enkelt ladda sina bilar vägde tyngre än faktorer som vägnätets utbredning och lönenivåer i området, samt skillnaden i genomsnittspris mellan el- respektive bensindrivna bilar, nationellt.

Elbilar hade konsekvent ett högre genomsnittligt inköpspris, men rejäla prisklyftor uppstod inte förrän år 1910. Forskarna visar att skiftet till bensindrivna bilar var på god väg långt tidigare, då biltillverkare introducerade fler nya bensindrivna än eldrivna modeller till sina sortiment redan år 1900, trots att elbilarna då sålde bättre. Det tidiga skiftet är ytterligare ett argument för att pris inte var skiftets främsta drivkraft, menar forskarna.

Satsade på dyrare modeller

Elbilarnas högre pris berodde främst på att dess producenter satsade på dyrare modeller – exempelvis lyxigare bilar.

Josef Taalbi

Bild: 
Privat

– Det finns de som påstår att elbilar hade en inneboende underlägsenhet som gjorde dem dyrare att producera, men vi visar att så inte var fallet, säger studiens andra författare Josef Taalbi, docent i ekonomisk historia vid Lund universitet.

Sätts priset i relation till prestanda hade eldrivna och bensindrivna bilar till och med jämförbara priser fram till år 1910, enligt forskarnas analyser. Ett exempel är att elbilarna hade högre energieffektivitet, då elmotorer var bättre på att omvandla energi till rörelse.

I praktiken hade dock bensindrivna bilar ändå längre räckvidd, eftersom elbilars batteri drogs med låg kapacitet och tyngde bilen. Föraren till en bensinbil kunde dessutom lätt ta med sig ett par extra bensindunkar. En elbilsförare kunde däremot inte byta ut ett urladdat batteri mot ett laddat under resan.

– Vårt argument är inte att elbilars räckvidd var bättre, utan att det inte var ett oöverstigligt problem. Dessutom var elbilarnas genomsnittliga räckvidd på drygt 15 mil år 1910 mer än tillräckligt för det dagliga transportbehovet, särskilt i städer, säger Josef Taalbi.

Elnäten byggdes ut försent

Först i början av 1930-talet fick USA ett bättre utbyggt elnät, i samband med president Franklin D. Roosevelts reformpaket ”the new deal”. Vid det laget var marknaden låst vid bensindrivna bilar. 

I studien beräknar forskarna vad som hade hänt om elnätet i stället byggdes ut 15 till 20 år tidigare.

– År 1930 hade omkring 77 procent av tillverkarna producerat elbilar. Sannolikt hade de främst använts i urbana områden och kompletterats av bensinbilar utanför städerna. Vår uträkning är spekulativ, men ger en bild av hur viktig faktorn med energiinfrastruktur faktiskt var, säger Hana Nielsen.

I dag rullar totalt 10 miljoner elbilar runtom i världen. Antalet har ökat drastiskt sedan år 2010, men utgör ändå bara drygt en procent av världens totala bilpark, enligt det Internationella energirådet, IEA. Knappt 5 procent av alla sålda bilar i världen var elbilar 2020. I Sverige var andelen cirka 10 procent. Till och med augusti i år har andelen rena elbilar ökat till 14 procent av den svenska nybilsförsäljningen.

Forskarna hoppas att deras studie ska rikta strålkastarljuset mot dagens energiinfrastruktur, som de menar förblir ett stort hinder för att elbilar ska slå igenom i stor skala. Brist på laddstationer utgör exempelvis fortfarande en stor flaskhals.

– Flera studier tyder på att oro över räckvidd gör konsumenter tveksamma inför att köpa en elbil. Mer satsningar på infrastruktur kan stilla den oron, och ge biltillverkare bättre självförtroende kring att ge sig in på elbilsmarknaden.

Framöver vill forskarna fortsätta studera orsakerna till bensindrivna bilars dominans i början av 1900-talet. Att elbilarna var tysta och lättkörda gjorde exempelvis att de inte sällan marknadsfördes till kvinnor, vilket kan ha avskräckt manliga konsumenter.

Studien om elnätens betydelse för bilmarknaden i det tidiga 1900-talets USA är publicerad i Nature Energy.

Varning för självkörande bilar

Forskaren Anna Pernestål har studerat simuleringar av hur förarlösa bilar kan påverka samhället.

2019-03-07

Är elbilen verkligen hållbar?

Kan världens befolkning köra lika mycket bil som i dag utan miljöproblem om alla kör elbil?

2018-12-27

Den gröna teknikens baksida

Gruvbrytningen måste öka kraftigt. Satsningen på grön teknik lämnar spår i miljön.

2019-07-09

Batteri i var mans hand får årets kemipris

Alla med en mobiltelefon har deras uppfinning i fickan.

2019-12-05

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.