Annons

Vad tycker du om F&F och vad vill du läsa mer om? Delta i vår läsarenkät eller mejla mig.

Bild: 
Martin Stenmark

Var ska vi få all ny el ifrån?

Annons

Publicerad:

2021-11-18

När jag blickar ut från mitt köksfönster ser jag hur det platta taket på hyreshuset mittemot har blivit taggigt. Det är solpaneler som monterats och vinklats upp mot söder. Jag sörjer lite att de räta vinklarna i 60-talsarkitekturen brutits – kvarteret heter till och med Linjalen. Men jag gläds åt att mina eluttag snart kommer att kopplas samman med en förnybar och närliggande energikälla. För mer och fossilfri el behövs.

Efter att ha legat på en stabil nivå under större delen av min livstid så beräknas Sveriges elförbrukning att fördubblas de närmaste decennierna. Och hur bra det än är med solpaneler på taken så räcker de inte på långa vägar.

Kriegers flak är ”en upphöjning i södra Östersjön, belägen utanför Sveriges territorialgräns men inom Sveriges ekonomiska zon, där det gränsar till Tysklands och Danmarks ekonomiska zoner”, läser jag på Energimyndighetens webbplats. Att det är så grunt och ligger långt från närmaste strand gör det perfekt för vindkraftverk. Redan nu har Danmark byggt ut där – vilket när den danska vindkraftsparken invigdes i september ökade landets vindelproduktion med 16 procent. I det här numret skriver Marie Alpman om de svenska planerna att bygga ut gigantiska vindkraftverk på platsen.

Det är svårt att ha invändningar mot utbygganden till havs. Elen kommer närmare där den förbrukas i södra Sverige, turbinerna blir effektivare för varje år av utveckling och inga människor störs. Däremot behöver vi fortfarande ta reda på mer om hur havsmiljön påverkas av de nya jättesnurrorna.

Vindkraft till havs är bara ett av en rad områden där elproduktionen kommer att expandera för att svara mot de ökande behoven. Det är en av de största strukturomvandlingarna i vårt samhälle just nu och vi kommer givetvis fortsätta att bevaka den framöver.

Hör gärna av dig och berätta vilka aspekter av den här omställningen som du tycker att vi ska undersöka vidare i Forskning & Framsteg!

Du inbillar dig bara! Det är vad många fått höra när de beskrivit sina efterhängsna covid-symtom, trots att den forskning som påbörjats bland annat pekar på verkliga neurologiska förändringar hos de drabbade. Vissa debattörer har kopplat post-covid eller långtidscovid till kultursjukdomar, ett begrepp som lanserades av idé- och medicinhistorikern Karin Johannisson för några decennier sedan – och som är långt mer komplext än att handla om inbillning. Begreppet har även dykt upp i den laddade diskussionen om apatiska barn.

Per Snaprud har dykt ner i frågan om kultursjukdomar – ur ett helt nytt perspektiv. Det visar sig nämligen att en tysk Youtube-stjärna fått mängder av tittare att uppvisa besvärande tics. Symtomen är på ytan förvillande lika den neurologiska åkomman Tourettes syndrom, men har alltså en helt annan uppkomst. Det var länge sedan jag skrattade och bekymrades lika mycket av en artikel.

God läsning!

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.