Där många bara skulle lägga märke till en vacker ekbacke med smörblommor, midsommarblomster och kanske brudbröd – Filipendula vulgaris – på marken, upptäcker författaren Kerstin Ekman och idéhistorike

Den danska vetenskapsjournalisten Lone Frank har skådat djupt i sin egen arvsmassa.

Den stora moskén i Samarra, norr om Bagdad i Irak, byggdes i mitten av 800-talet. Det är än i dag en av de största moskéerna i världen. Där finns ett mycket speciellt torn, en minaret kallad Malwiya.

Klas Åmark, professor i historia vid Stockholms universitet, har skrivit en mycket tät och sammanhållen bok om Sveriges förhållande till nazismen.

I en ny bok diskuteras hur svårt det är att kombinera tillväxt och hållbar utveckling.

Romarnas livsfarliga sötningsmedel

I 1700-talets tidiga statistik närs drömmen om ett Sverige fyllt av religiösa flyktingar och invandrare.

Ett mått på vår otacksamhet

När magen är tom producerar den mer av hormonet ghrelin, som gör att näsan blir känsligare för dofter.

Vissa mikroorganismer är hänsynslösa kapare. De kan styra ett djurs beteende helt efter sina egna behov. Andra behövs för att hjärnan ska utvecklas normalt. Bakterier i tarmarna hjälper möss att undvika onödiga risker, enligt svenska forskare.

Den sköna känslan av att saker och ting faller på plats är även intressant ur en pedagogisk synvinkel. Den kan ge nycklar till bättre undervisning. Kognitionsvetaren Paulina Lindström berättar om hur forskarna försöker fånga känslan i flykten.

Ska vi följa vår magkänsla eller tänka efter? Ofta är svaret: ingetdera. Vår magkänsla utvecklades under en tid som var helt olik vår egen, och reflektionen har en benägenhet att smickra snarare än skärskåda, skriver filosofen Kristoffer Ahlström-Vij.

Svenska forskare åker till Grönland för att ta reda på om vårt slutförvar av använt kärnbränsle kan klara en inlandsis.

Här på jorden är han professor i fysik. Men Max Tegmark är övertygad om att han finns i många fler varianter.