Omstridd psykiatrimanual redo att släppas
Aspergers syndrom försvinner som egen diagnos, överdriven hamstring kommer med. Liksom barnens vredesutbrott samt hetsätning, och flera andra diagnoser.
Den 1 december röstade styrelsen för amerikanska psykiatrikerförbundet, APA, in en ny version av DSM-5, diagnosmanualen för psykiatriska sjukdomar. Boken har stor betydelse för synen på mentalsjukdomar i samhället och hur de enskilda patienterna behandlas. Därför har revideringen av manualen väckt kraftfulla debatter.
I brist på biologiska markörer är diagnosen av psykiska störningar beroende av hur den beskrivs. Ändringarna kan påverka miljoner drabbade barn och vuxna, liksom myndigheternas behandling av dem som behöver stöd av olika slag.
Enligt APAs styrelseordförande David Kupfer ska revideringarna inte leda till en ökning av antalet diagnoser jämfört med den förra manualen, DSM-4 från 1994. Men Allen Frances, som ledde arbetet med DSM-4 och som är en av de ledande kritiska rösterna mot DSM-5, är förfärad över hur många fler som riskerar att få en psykiatrisk diagnos om läkare ska följa den nya manualen.
– Den behövs som stöd, men minns att det är ingen bibel som ska följas bokstavligt, varnar han sina läkarkolleger.
Frances känner sig skyldig till de falska epidemier av Asperger och bipolär sjukdom bland barn, som han tror sig ha bidragit till med den förra manualen, DSM-4. Till exempel har diagnosen bipolär, som ofta behandlas med antipsykotiska läkemedel, ökat 40-falt i USA under de gångna tjugo åren.
En del av problemet, påpekar han, är att det i USA inte bara är psykiatriker utan även allmänna läkare utan specialistkompetens som bedömer många psykiska störningar och väljer medicinering.
– Jag är särskild orolig för att argsinta barn nu får en diagnos och ska medicineras mot vredesutbrott.
Aspergers syndrom är en av de få diagnoser som försvinner i den nya manualen. I stället ska det ingå i ett bredare spektrum av autistiska störningar. Andra omdebatterade diagnoser, som internetberoende och självskadebeteende har satts på en reservlista för diagnoser som behöver utforskas mer. Men många psykiska störningar har snarare fått en sänkt ribba för diagnos, som depression, där avgränsningen mot vanlig sorg blir än svårare, fruktar Allen Frances.
Allen Frances är dock glad över att vissa av de tidigare föreslagna diagnoserna, som risk för psykos eller internetberoende, inte röstats in i den nya versionen. Inte heller förslaget om att skatta graden av åkomman har kommit med, eftersom det saknas forskning som kan försvara den eventuella skalan.
Revideringen av DSM-5 innebär inte någon förändring i hur psykiska störningar bedöms i grunden. Fortfarande tar diagnosen inte hänsyn till de livsomständigheter som kan spela in i varje människas psykiska hälsa, utan varje diagnos bygger på ett antal symtom som ska uppfyllas. Exakt vilka det blir offentliggörs först till våren. Då kommer manualen ut både som bok och på webben.
