Annons

Forskning och frustration, exemplet Riksbankens Jubileumsfond

Författare: 

Publicerad

2013-04-30

Det har varit dags för det årliga beskedet från forskningsfinansiären huruvida det projekt man ägnat många månader åt att skriva samman har fått pengar. I mitt fall hade ansökan om ett mycket omfattande forskningsprogram med många svenska och internationella forskare inblandade ställts till Riksbankens Jubileumsfond. Det var tredje gången jag sökte. Det blev inga pengar den här gången heller. Det blev i vanlig ordning inte heller någon förklaring till varför beredningsgruppen inte ansåg programmet värt att stödja finansiellt. Det är förstås allmänt frustrerande att inte få pengar för att genomföra ett forskningsarbete som man känner varmt för, men det är långt mer frustrerande att inte få en motivering till den uteblivna finansieringen. Forskning handlar om att kommunicera och värdera idéer och tolkningar, i mitt fall inom historieämnet, men så tycker uppenbart inte Riksbankens Jubileumsfond. Hur skall jag kunna förbättra min ansökan om jag inte får reda på vad som anses fel eller mindre vetenskapligt fruktbart? Är det ett alltför politiskt eller ideologiskt olämpligt ämne jag valt? Det är nära till konspirationsteorier. Dessutom är det rent pinsamt att inte kunna meddela sina välrenommerade utländska kollegor varför det program man involverat dem i inte blir av. Hos Riksbanken konstateras att spelreglerna är lika för alla, och så är det förstås, men det är dags att ändra dem. Jag har under de senaste dryga tio åren regelbundet suttit i beredningsgrupper i forskningsråd i alla de nordiska länderna. Alltid har motiveringar skickats ut till de sökande så att de kan ta ställning till och lärdom av avslaget. Men inte så hos Riksbankens Jubileumsfond. Det var 23 sökande till årets utlysning om forskningsprogram. Det är inte för mycket begärt att de som inte fått pengar får reda på varför.     

Kommentera:

2

Dela artikeln:

Kommentarer

Bäste Klas-Göran!
Riksbankens Jubileumsfond (RJ) använder sig av en tvåstegsprocess där de flesta ansökningarna i första omgången avslås utan skriftlig motivering. Återstående ansökningar skickas på extern granskning till minst två internationellt ledande experter inom området. Deras utlåtanden ingår i beredningsgruppens underlag för den slutliga rangordning av ansökningarna. Vi skickar dessa utförliga sakkunnigutlåtanden till de sökande efter beslutet i RJ:s styrelse om vilka ansökningar som ska finansieras. Detta innebär att de sökande får en djupgående, kvalificerad feed-back. RJ har valt att prioritera denna återkoppling, samtidigt som vi vet att den endast kan komma en del av de sökande till del.

Precis som du skriver gör finansiärerna på olika sätt. Vi vill vara tydliga med att RJ aldrig har utlovat skriftliga omdömen om alla de ansökningar som skickas in. Omfattningen på vår beredningsorganisation gör ett sådant arbete omöjligt. Däremot är beredningsgruppens ordförande liksom vd alltid beredda att redovisa de synpunkter på ansökans kvalitet och originalitet som framfördes under gruppens sammanträde. Det vill många sökande veta. Det är bara att ringa eller skicka en mejl. För flertalet program handlar det inte om att ansökan är dålig, utan om att andra ansökningar bedöms hålla högre vetenskaplig kvalitetet.

Göran Blomqvist, vd
Fredrik Lundmark, forskningssekreterare

Riksbankens jubileumsfond är en maktinstitution som många andra. Det är några förgivettagna normer (som inte alls behöver vara övertygande) och vissa auktoritativa personers kriterium som avgör vem som blir accepterad. Någon helt objektivt sätt finns inte. I mångt och mycket handlar det om att förstå vad som passar som "godkänt" för de beslutande och använda en presentationsretorik som lämpar sig för att fånga deras vilja. De bästa genierna förblir säkert okända och oaccepterade eftersom det bara är "aurea mediocritas" som gäller. I uttrycket "individ och samhälle" är konjunktionen OCH det viktigaste ordet. Den som får en plats som bedömare får makten att avgöra vad som är bra eller dåligt, mot bakgrund av förgivettagna åsikter och värderingar som är allt utom givna sanningar eller kriterier. Tiden anda bestämmer och kan såväl främja som hindra mycket av det goda. Jag kände en anlagssökande som bara sökte anslag för projekt som redan var genomförda och testade. Han låtsades då som om det var på gång och använde anslaget i stället för att genomföra något sannat som skulle vara innehållet i nästa projektansökan. anslagsforskning innehåller mycket av fars och omedveten vänskapskorruption. Frågan är om det kan vara på annat sätt. De bästa personer är inte de mest kända. Mycket av värde förblir glömt.

Lägg till kommentar