Annons

Därför märks översättningen

Människor med olika modersmål fokuserar på skilda saker när de ska berätta. Det får konsekvenser när en berättelse översätts.

Titta på de två bilderna med hjorten, hunden och pojken. Berätta muntligt om vad som sker, särskilt på den andra bilden.

Drygt 600 försökspersoner i ett antal länder har fått den uppgiften. Språkforskare bandade och studerade berättelserna, som visar sig vara olika till innehållet beroende på vilket språk försökspersonerna talar.

Sven Strömqvist är en av projektledarna. Han är professor i språkinlärning vid Institutionen för lingvistik, Lunds universitet, och tillhör en kärntrupp av forskare som redan på 1980-talet befann sig i skärningspunkten mellan lingvistik och utvecklingspsykologi.

- Det började med att vi bestämde oss för att titta på människors "riktiga språk" i sammanhängande berättelser, förklarar han och påminner om sitt eget ordspråk "Människan uppfann språket inte för att göra ordlistor, utan för att göra meningsfull sammanhängande text".

Redan tidigt i projektet visade det sig att det finns ett samspel mellan språk och tänkande som är olika för olika språk och som dessutom skiljer sig när det gäller talat och skrivet språk. Detta syns t ex i hur människor som muntligen beskriver rörelser och förflyttningar använder sig av gester i olika hög grad.

- I svenskan beskriver t ex ordet "rulla" väl hur rörelsen går till. En kompletterande gest brukar hos oss därför endast vara att man med handen ritar en rät linje, berättar Sven Strömqvist.

- Men i andra språk, t ex spanska, beskriver verbet inte rörelsesättet lika väl. Då är det vanligt att den talande vevar litet med handen, ja till och med vrider den 180 grader.

I den del av forskningsprojektet som Sven Strömqvist leder har man begränsat sig till hur försökspersonerna beskriver själva förflyttningen.

En svensk sade t ex: "Hjorten tvärstannade så att de ramlade ner för ett stup, ner i en damm."

Flyttfaktorer av olika vikt

- Orden "ner" och "för" ger information om vägen, och "i" information om målet, kommenterar Sven Strömqvist. En rysk talare kunde beskriva den andra bilden: "...i spal v vodu", vilket översätts till "och föll ner i vattnet".

- Också det exemplet är rikt på information om riktning. Här är det "s" i "spal", "v", och "u" i "vodu" som gör jobbet.

Första bokstaven, "s", är ett s k prefix och översätts här enklast med "ner" på svenska, men "s" betyder egentligen "från", och ger därmed information om källan snarare än vägen. Ordet "v" betyder "i" och sista bokstaven, "u", är en s k kasusändelse som visar att det är fråga om riktning och inte befintlighet. Vattnet är alltså målet för förflyttningen och inte den plats där förflyttningen äger rum.

- De som talar ett germanskt språk, som svenska, engelska eller tyska, har mycket god tillgång till ord som hjälper till att specificera riktning. Även talare av slaviska språk, som polska, ryska eller tjeckiska, har god tillgång till förled och prepositioner som specificerar riktning.

- De som talar romanska språk, som spanska eller portugisiska, eller något semitiskt språk, som hebreiska eller arabiska, har däremot inte lika lätt att hitta uttryck som på ett detaljerat sätt specificerar riktning.

I spanskan fyller man gärna ut beskrivningen av landskapet, och så var det för fler än hälften av talarna: "Los tiro a un precipicio donde habia harta agua. Entonces se cayeron." På svenska: "Han tog dem mot ett stup där det fanns mycket vatten. Sedan föll de."

Tänk på rätt språk

Många jämförande språkstudier utgår från översättningar. Det kan ge en slagsida åt det språk som berättelsen översatts från, berättar Sven Strömqvist och sammanfattar en kollegas rön:

- Han har studerat hur man har översatt spanska romaner till engelska och tvärtom och därefter jämfört översättningarna med originalet.

I en engelsk översättning av en spansk originalroman ges mindre information om källa, väg och mål än i en roman som ursprungligen är skriven på engelska. Om man i stället översätter en engelsk roman till spanska, ges det mer information om riktning än i ett spanskt original: det blir en engelsk touch över berättandet.

- Det här innebär att man ibland tänker på fel språk, när man översätter. Om man ska översätta till spanska, ska man tänka på spanska, råder Sven Strömqvist.

- En finess med vårt projekt är att talarna spontant fick berätta om innehållet. Översättare och tolkar kan ha nytta av att känna till de här skillnaderna mellan olika språkgrupper.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

1

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Kommentarer

Ett intressant ämne som dessutom ligger mig nära till hjärtat, bl a för att jag är tolk och översättare. I mitt tolkarbete ser jag ständigt skillnaderna på tankesätt, fokusering, mm på ett påtagligt sätt. Och i mitt arbete som översättare (från svenska till spanska) ser jag ofta hur jag måste ändra perspektiv för att hitta rätt översättning, så att spanskan inte blir krystad.Jag har ingen anledning att betvivla på de slutsatser som återges i artikeln, tvärtom, men det tär på trovärdigheten när man hittar felaktigheter i det material som exemplifierar det man påstår.I artikeln står:"Los tiro a un precipicio donde habia harta agua. Entonces se cayeron." På svenska: "Han tog dem mot ett stup där det fanns mycket vatten. Sedan föll dem."Bortsett från att "tiro" och "habia" ska ha accent (tiró, había) annars har ordet "tiro" utan accent en annan betydelse är översättning felaktig.Det är svårt att översätta denna spanska mening till svenska och samtidigt låta spanskan skina igenom, för då blir det oidiomatiskt på svenska.Jag skulle översätta denna mening så här:"Han kastade dem mot ett stup där det fanns mycket vatten. Då föll de." Tveksamt om man ska använda "han" för hjorten, på svenska. Som bekant är subjektet i den spanska meningen inbakat i verbändelsen, i det här fallet är "tiró" tredje person singularis och kan ha både han, hon, den och det som subjekt, det ska gå att förstå det beroende på sammanhanget (vilket inte sällan leder till missförstånd spansktalande emellan). "mot" motsvarar inte riktigt spanskan "a" men i det sammanhanget finns inte så många andra alternativ på svenska ("ut för" är ännu längre ifrån "a"). Men detta ger bara underlag för det man säger, att spanskan har mindre resurser för riktning. Det jag vill säga här är att översättningen döljer hur spanskan egentligen fungerar. "los tiró" kan omöjligen översättas med "han tog dem". Ett grovt fel, om man tänker på att det handlar om språkanalys. "entonces" kan omöjligen översättas med "sedan" i detta sammanhang, och ännu mindre om man vill visa hur man tänker på spanska. De faller i samma ögonblick som de blir kastade, därför är "då" bättre än "sedan". Visst kan man använda "sedan" för "entonces" i en riktig översättning om sammanhanget tillåter det, eftersom orden fyller ibland samma funktion, att föra en berättelse vidare, men man ska inte glömma de skillnader som finns mellan dessa två ord. Och glöm inte heller att det finns även ordet "después" på spanska, som motsvarar "sedan".Dessutom, skulle jag gissa att den som uttalar den spanska meningen är en chilenare med ganska låg utbildning. Och då undrar jag om man har tänkt på social bakgrund och utbildningsnivå när man väljer försökspersonerna i varje språk. Väljer man inte försökspersonerna på ett någorlunda likartat sätt blir slutsatserna missvisande. Denna spanska mening känns jätte tokig som beskrivning av de två bilder som visas. Jag tror inte att man kan hitta någon infödd svensktalande som uttrycker sig så tokigt, och det har att göra med både utbildning, klasstillhörighet och samhällskultur. Det finns t ex inte något trasproletariat i Sverige, inte heller bönder som är analfabeta eller nästan analfabeta, o s v, o s v. För att hitta någon person i Sverige som kan uttrycka sig så dåligt som denna person på spanska måste man ta kanske en A-lagare som hunnit förstöra en hel del hjärnceller i stället, eftersom annars hittar man inte svenskar med så låg utbildning.

Lägg till kommentar