Annons

Spår av det äldsta livet

En matta av mikrober skulpterade märkliga stenformationer i västra Australien för 3,43 miljarder år sedan, enligt en ny studie.

Toppiga, bulliga och böljande former av sten präglar landskapet i Strelley Pool Chert i den västaustraliska regionen Pilbara. Den unga geologen Abigail Allwood vid Macquarie University i Sydney har ägnat två år åt att kartlägga de så kallade stromatoliterna i detalj.

- Jag är så säker man kan bli på att det vi ser här är spår av liv, säger hon.

Stromatoliterna i Strelley Pool Chert har varit omstridda i decennier. År 1980 konstaterade geologen Donald Lowe vid Stanford University i USA att de vuxit fram genom att mattor av mikrober fångat upp sediment och förvandlats till fossil. Slutsatsen låg nära till hands; levande exempel på sådana mikrobsamhällen finns vid stränderna i Shark Bay, som också ligger i västra Australien. Men med tiden började han tvivla. Stenformationerna skulle också kunna vara en simpel utfällning av kemikalier från heta källor på en livlös planet.

Stenar liknar glasstrutar

Abigail Allwood och hennes medarbetare har undersökt stromatoliter längs en sträcka på en mil. De hittade sju olika typer, var och en i sin egen miljö. Strukturerna varierar i storlek från någon centimeter upp till flera meter. Några ser ut som uppochnervända glasstrutar, andra liknar äggkartonger.

- Det är inte bara en handfull isolerade fossil utan ett helt rev av fossilerade mikrober, säger Abigail Allwood, som presenterade sina resultat i tidskriften Nature i somras.

I rapporten radar hon upp en mängd fakta som stöder tanken på att stenformationerna är spår av liv. Forskarna har bland annat visat att stromatoliter som utvecklades i grunt vatten är fler och mer komplicerade än de som bildades på större djup, vilket ligger helt i linje med hur livet brukar se ut kring ett rev.

Men enstaka paleontologer är kritiska. Martin Brasier vid Oxford University är en känd motståndare till tanken att de äldsta stromatoliterna skulle vara fossil av mikrober. Han håller inte med om att olika slags strukturer i olika miljöer är tecken på tidigt liv.

- Livsformer styrda av gener borde i stället bilda snarlika strukturer i olika miljöer, säger Martin Brasier, och påpekar att exempelvis ekar liknar varandra även om de växer på helt olika platser.

För några år sedan dömde han ut en rapport om bakteriefossil i 3,46 miljarder år gammal kvarts från samma region i Australien. Den amerikanske paleontologen William Schopf och hans medarbetare ansåg sig ha hittat elva olika slags bakterier i kvartsen. Martin Brasier granskade materialet och kom fram till att det som liknar bakterier i själva verket är obiologiska strukturer, som till på köpet har bildats vid så höga temperaturer att liv knappast skulle ha varit möjligt.

Liv kan uppstå snabbt

Stefan Bengtson vid Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm, expert på livets tidiga utveckling, tycker att Martin Brasiers kritik är värdefull eftersom den tvingar andra forskare att skärpa sig. Men för egen del anser han att den nya studien från Australien är det hittills mest övertygande argumentet för att de 3,43 miljarder år gamla stromatoliterna verkligen är världens äldsta spår av liv.

- Det som gjorde störst intryck på mig var att de olika lagren i stromatoliterna inte är jämntjocka, vilket de borde vara om de hade bildats genom kemisk utfällning, säger han.

I stället är lagren tjockare på topparna och i dalarna än längs sluttningarna. En intressant upptäckt är att de veckade lagren håller samma mått om man enbart mäter dem i höjdled.

- Det tyder snarare på att någon typ av mikrobmatta har vuxit uppåt, kanske mot ljuset, säger Stefan Bengtson.

Jorden och resten av solsystemet bildades för 4,6 miljarder år sedan. I början var jordytan skållhet och under ständigt bombardemang av asteroider. När detta avtog för ungefär 3,8 miljarder år sedan ökade chanserna för livet att utvecklas. Vid ungefär samma tid bildades de äldsta delar av jordytan som finns kvar än i dag.

De nya beläggen för att mattor av mikrober skulle ha brett ut sig redan för 3,43 miljarder år sedan tyder på att liv kan uppstå mycket snabbt. En kort period av livsvänliga betingelser skulle kunna räcka för att liv ska uppstå även på andra håll i universum.

- Det ger hopp om att hitta spår av liv på Mars, säger Abigail Allwood.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar