Annons

Varför har offret hamnat i centrum?

Brottsjournalistiken har skiftat fokus sedan 1950-talet. Då stod tjuven i centrum, i dag spelar våldsoffret huvudrollen.

Ester Pollack är forskare vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Stockholms universitet och har undersökt kriminaljournalistik från 1950-talet till i dag.

1. Vad är det som hänt?

- Gärningsmannen och offret har bytt plats. Under 1950-talet skrev man om brottslingen: vem han var och varför han begick brott. Det handlade ofta om stölder. Våld förekom enligt pressen nästan bara i utlandet.

Under 1970-talet ökade våldsbrotten något i artiklarna, och man började koppla ungdomar till våld. Trenden blev tydligare under 1980-talet. Under 1990-talet var våldsfokuseringen helt genomförd. Samtidigt flyttades sökljuset till offret, och under 1990-talet var det offret - ofta en kvinna - som stod i centrum.

2. Varför hamnade offret i centrum?

- Det skedde en omsvängning i svensk kriminalpolitik. Offret och preventiv kriminalvård blev viktigare, och det visade sig också i pressen. Kriminalpolitiken blev under 1980-talet mer politiserad, och det påverkade medierna eftersom mycket av politiken utspelar sig där.

Samtidigt hade det byggts upp ett antal offerorganisationer, exempelvis Brottsoffermyndigheten, som satte den drabbade i centrum och som påverkade journalisterna i samma riktning.

3. Speglar utvecklingen att våld blivit vanligare?

- Både och. Pressen skildrar samhällets syn på brott, men inte nödvändigtvis vilka brott som ökat eller minskat. Under 1950-talet, när all statistik visade på ökad brottslighet, skrev tidningarna med tillförsikt om brottslingar. Forskning och välfärd skulle lösa alla problem. När brottsligheten senare stabiliserades skrev man å andra sidan uppbragt om grova våldsbrott.

Under 1970-talet fanns många skildringar av grova kvinnliga våldsbrottslingar, utan att statistiken visade någon speciell ökning av andelen kvinnliga kriminella. Rapporteringen vittnar i stället om tidens fokusering på kvinnan och jämställdhet. Medierna är alltså ingen självklar spegling av brottsligheten.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar