Vinnare av Tidskriftspriset: Årets rörligt 2024!

Optimism syns i hjärnan

De delar av hjärnan som är aktiva när vi tänker oss positiva framtidsscenarier är desamma som tonas ner vid depression.
Publicerad

Vi människor ser ofta för oss att vi ska leva längre och friskare än genomsnittet, samtidigt som vi tror oss löpa mindre risk än andra att råka ut för tråkiga saker som sjukdom och skilsmässa. Nu har Elizabeth Phelps, professor i psykologi vid New York University, kunnat avbilda de delar av hjärnan som är aktiva vid optimistiska tankar, resultat som presenteras i tidskriften Nature.

1. Hur kom det sig att ni studerade optimism?

Egentligen ville vi undersöka hur känslor påverkar hur man minns något som hänt, jämfört med om man tänker sig att något ska hända, men försökspersonerna var mycket obenägna att tänka sig negativa framtidsbilder.

Nu fick de olika ordledtrådar, som ”hårklippning” eller ”att få ett pris”. Medan vi mätte aktiviteten i deras hjärna med magnetkamera skulle de minnas något som hänger ihop med ordledtråden, eller alternativt frammana en framtidsbild. De fick också gradera hur positiv eller negativ upplevelsen var. De situationer som de med hjälp av ledtrådarna tänkte sig framåt var alltid mer positiva än motsvarande minnen.

2. Hur tolkar ni resultaten?

Det visade sig att två delar av hjärnan var särskilt aktiva när försökspersonen tänkte sig något positivt i framtiden: känslokärnan amygdala och en del av hjärnbarken som sitter precis bakom ögonen, anterior cingulate cortex. Intressant nog är just dessa delar nedreglerade hos deprimerade personer, något som stämmer med att depression hänger ihop med pessimism.

Jag tror att det finns en mening med att vara optimistisk – den som inte tror på framtiden, som tror att ”kalaset kommer att bli trist” eller ”min dejt kommer inte att bli lyckad”, kommer att välja bort många tillfällen till möten.

3. Hur kommer ni att gå vidare?

Vi funderade på om resultaten berodde på att det som redan hänt är mer styrt, medan framtiden är friare och därför lockar oss att förgylla den. Men i en liten förstudie där vi bad människor att tänka sig en alternativ livshistoria var även den bättre än den riktiga. Det verkar finnas fog för uttrycket ”det är aldrig för sent att ha en lycklig barndom”.

Publicerad

Medicin & hälsa

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor