Annons

Fria sprutor - rätt eller fel?

Det viktiga i kampen mot narkotikan är att få kontakt med missbrukarna.

Författare: 

Publicerad:

2008-04-01

Ökar drogmissbruket om samhället delar ut rena sprutor, eller är det ett verklighetsan­passat och effektivt sätt att skydda injektionsmissbrukare från att smittas av hiv? I EU är det bara Cypern som inte har något program för att ge injektionsmissbru­kare tillgång till rena spru­tor och nålar. Men det innebär inte att alla är överens. I Sverige är det en synnerligen het potatis och den senaste statistiken från Smittskyddsinstitutet gör frågan högaktuell. Antalet hivfall bland Sveriges injektionsmissbrukare har nästan fyrfaldigats de senaste åren. Så gott som samtliga smittade finns i Stockholmsområdet. I Malmö är antalet smittade noll.

Detta talar för att fria sprutor har en smittskyddande effekt. I Malmö finns sedan drygt tjugo år ett sprutbytesprogram som sköts av infektionskliniken på Universitetssjukhuset MAS. Där kan sprutnarkomaner hämta ut rena sprutor och kanyler i utbyte mot sina gamla sprutor. Målet är att injektionsmissbrukarna aldrig ska behöva dela sprutor med varandra eller använda smutsiga sprutor.

I Stockholm är sprutnarkomanerna i stället hänvisade till den svarta marknaden för att få tag på injektionsverktyg. Motståndet bland framför allt de borgerliga politikerna har hela tiden varit kompakt mot att samhället ska dela ut gratis sprutor till missbrukare - även om inställningen mjuknade en aning i slutet av förra året.

Svårtolkad statistik

Så långt ser sambandet solklart ut: fria sprutor - ingen hivsmitta. Smittskydds­institutet rekommenderar också sprutbytesprogram.Men enligt epidemiologen Malin Arneborn på Smittskyddsinstitutet går det egentligen inte att dra några tydliga slutsatser utifrån antalet hivsmittade i de olika städerna. I Malmö har det nämligen aldrig funnits speciellt många fall av hivsmitta bland injektionsmissbrukarna, inte ens innan sprutbytesprogrammet infördes. I Stockholm spred sig hivsmittan i stället snabbt på en gång, innan man ens hade möjlighet att diagnostisera hiv.

- Däremot har det hela tiden förekommit hepatit C och hepatit B bland missbrukarna i både Stockholm och Skåne. Hepatiter smittar på samma sätt som hiv, men är betydligt mer smittsamt och utgör markörer för att man inte skyddar sig mot blodsmitta, säger Malin Arneborn.

Fast det går ändå inte att sätta likhetstecken mellan hiv och hepatit, protesterar Leo Flamholc, som är medicinskt ansvarig för sprutbytesprogrammet och överläkare vid infektionskliniken på Universitetssjukhuset MAS i Malmö.

- Det är helt fel. Den relativa risken att bli smittad av hepatit är oerhört mycket större, eftersom sjukdomen är så utbredd och smittar mycket lättare. Det räcker med ett enda misstag vid ett enda tillfälle för att få hepa­tit, även om man i övrigt beter sig smittsäkert till 95 procent. Vårt sprutbytes­program har en stark preventionseffekt mot hiv!

Kommer för att prata

Nyligen kom en doktorsavhandling som ger ytterligare ett perspektiv på frågan. Studien är gjord av Nils Stenström, socionom och forskare i socialt arbete vid Mittuniversitetet. Han har följt 3 660 injektionsmissbrukare vid sprutbytesmottagningen i Malmö under en 15-årsperiod och har analyserat data från sammanlagt 180 000 besök.

Resultaten ger inget stöd för att själva bytet av sprutor förhindrar smittspridning. Deltagarna i sprutbytesprogrammet plockar helt enkelt inte ut tillräckligt många nya sprutor för att täcka sitt behov, vilket Nils Stenström tolkar som att de även injicerar med orena verktyg. Men sprutbytesmottagningarna tycks ändå ha en smittskyddande effekt, av andra orsaker.

- Det finns en relativt stor grupp injektionsmiss­brukare som besöker mot­tagningen utan att hämta verktyg, bara för att prata lite med personalen. När jag analyserade mina data såg jag att just sådana sociala besök föll ut som en smittskyddande faktor mot blodsmitta. Det har man sett i internationella studier också, säger Nils Stenström.

Inga tecken på ökat missbruk

En av de främsta styrkorna med sprutbytesprogram är alltså, enligt Nils Stenström, möjligheten att etablera en förtrolig kontakt med injektionsmissbrukarna, vilket annars är mycket svårt.

- Många av de här människorna känner sig inte välkomna till den vanliga vården. Sprutbytesprogram ger därför en kontaktyta med enorm potential, som man borde kunna utnyttja ännu bättre, säger Nils Stenström.

Många politiker och intresseorganisationer är dock rädda för att fria sprutor sänder fel signaler och leder till ökat missbruk.

Farhågan att fria sprutor skulle leda till ökat missbruk betraktar Nils Stenström som starkt över­driven. Varken internationella studier eller svensk statistik tyder på det. Under 1990-talet, då sprutbytesprogrammet växte som mest i Malmö, ökade antalet injektionsmissbrukare proportionellt sett snabbare i Stockholm.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

7

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Kommentarer

Äntligen ett ämne som passar mig. Som nykter alkoholist och tillfrisknande från en dysfunktionell barndom som arbetar stenhårt med de 12 stegen så måste jag säga av egen erfarenhet att det enda som hjälpte mig var smärta och rädslor i alla dess former, och mängder med förluster av egendom och familj. Rädslan för att dö och smärtan som krävs för att dö är egentligen den sista vändpunkten. Ingen människa kan stötta en beroende så pass mycket att den till slut slutar sitt beroende p.g.a. stödet. Det kommer aldrig att ske. En person som ska sluta med sitt beroende måste fatta det beslutet själv och för sitt livs skull, inte för någon annans skull. Därför ska inga sprutor delas ut, utan låt de få det så svårt som möjligt. Ju svårare desto bättre. Sedan är ju narkotika förbjudet, gratis sprutor skulle få användandet att verka okej för samhället som helhet.

Signalen som "fria sprutor" sänder ut är inte att narkotika är ok, då det är sprutor och inte narkotika man delar ut. Signalen man sänder ut blir istället "omtanke", d v s att samhället värdesätter människors liv och hälsa, även då människan ifråga är "missbrukare".

Signalen som ges av att inte tillhandahålla fria sprutor blir däremot den motsatta, nämligen att en missbrukande människas liv och hälsa har så lågt värde att detta, utan några som helst samvetsbetänkligheter, kan offras för, den mycket mer värdefulla, principen. D v s principen att, till varje pris, ta avstånd från allt som har koppling till narkotika, t o m om man så ska "gå över lik".

I artikeln nämns att det, som kanske har allra störst effekt vad gäller minskad smittspridning, är samtalet med en medmänniska i samband med sprututdelning. Detta är förståerligt då samtalet ges goda förutsättningar eftersom det bygger på en grund som signalerar "omtanke".

Ur ett psykologiskt perspektiv kan man ana att denna signal om omtanke, som både "fria sprutor" samt samtal med sjukvårdspersonal sänder ut ger effekt. Signalen som ges, "ditt liv har ett värde", får en stark inverkan på den missbrukande individens egen inställning till sitt liv. Något som rent praktiskt kommer ta sig uttryck i att individen blir mer mån om att skydda sig själv mot sådant som kan innebära ett hot mot liv och hälsa.

Som någon nämnde så handlar missbruk många gånger om "självmedicinering". De flesta som missbrukar gör detta utifrån att de mår dåligt av olika skäl. Depression och ångest, ofta som resultat av en uppväxt utan den omtanke och bekräftelse som är så viktig för individens självkänsla och självuppfattning, är mycket vanligt.

Många missbrukande individer har under sin uppväxt varit utsatta för övergrepp och/eller fysisk och känslomässig vanvård. Bristen på omtanke tolkar det växande barnet som ett "bevis" för att denne inte har något värde, vilket givetvis ger ökad sårbarhet för att hamna i ett destruktivt och självförstörande beteendemönster.

Därför är det den omtanke som skapar en känsla av värde för individen som ger störst effekt vad gäller att förhindra självdestruktiva beteende, såsom exempelvis missbruk.

Principer bör finnas till för människor och inte tvärtom;

Bättre offra principen för människans skull - än att offra människan för principens skull!

Mvh
Leg psykolog

ÖM Daniel. För det första att gemföra sitt alkohol missbruk med injektions missbruk som oftast är heroin, cocaine, amfetamin m.m är en skala som bara inte når upp. Det är också vetenskapligt bevisat. Det enda du hade rätt med i denna argumentationen var att missbrukare måste inse själv att dem är vad dem själva har gjort sig till med droger, för att kunna sluta såklart. Anyways, har man kommit så djupt in i ett missbruk så skiter man i om man kan få tag på rena kanyler och spruter eller inte, man använder det närmaste som funkar bara. Så varför skulle man då tycka att programmet uppmuntrar en till att ta droger ? varför skulle man ens tänka så långt om man hade gjort det o avsatt om man får rena kanyler eller inte ? genom att dela ut rena så förhindrar man bara att sjukdomar sprids som hepatit och hiv.

Jag svarade ja på frågan om att lämna ut rena sprutor. Med tanken att i mötena med personal på sprututbyteskliniken kan den drogberoende få känslan av att det finns någon kvar som bryr sig, när kanske alla andra vänt ryggen till. Att sanktionera ett drogberoende kan förstås inte vara fruktsamt, men skulle man stoppa det genom att inte erbjuda rena sprutor? Ska man stänga drogberoende helt ute och säga att "du är välkommen tillbaka först när du orkat ta dig samman och sluta"? Droger kostar pengar och många drabbas av inbrott och stölder pga detta. Det är ett samhällsproblem minst lika mycket som problem för dem som är närmast sörjande. Helst skulle jag se att drogerna stoppades vid den gräns till Sverige som knappt finns kvar sedan vi gick med i EU. Helst skulle jag se att man motarbetade dem som tjänar de stora pengarna av droghandeln.

Jag känner för att säga detta här eftersom det här är en ny och viktig undersökning som har med droger att göra. Det är bevisat att lite för lite uppmärksamhet, kärlek och bekräftelse i barndomen gör att barn inte lär sig att tycka om sig själva. Att tycka om sig själv leder till balanserade dopaminvärden, d.v.s. produktionen av dopamin som får oss att må bra är tillräcklig för att inte söka allt för mycket stimulans utifrån. Stimulansen utifrån kan vara spänning i alla dess former som spel, alkohol, droger, förälskelser, relationer, arbete och till och med mat. Dessa saker kan ses som kortsiktig flykt (lösning). Många som hamnar i alkohol- och drogträsket har mindre värden av dopamin. Nu blir det säkert ett jäkla liv bland AA och NA medlemmar, men sanningen är ju den att det räcker med att två föräldrar arbetar lite för mycket och skickar barnen till dagis lite för tidigt för att barnet ska börja känna sig mindre omtyckt, vilket leder till att barnet inte lär sig bli omtyckt. Ett dagis har ju ofta ganska många barn, så det blir svårt att känna sig speciell där. Jag håller med om att det är svårt att hantera människor med drogproblem, men hellre omhänderta drogberoenden och tvinga i dem kunskaper om dessa ämnen som jag just beskrev än att dela ut sprutor. De 12 stegen fungerar väldigt bra faktiskt. Myten om att det är en sekt måste bort då det handlar om en utveckling av individen till det bättre. Den har ingenting med någon religion att göra. Det enda problematiska är att man måste skaffa sig en högre kraft som man själv väljer och en högre kraft kan faktiskt var sitt Bättre (exemplariska)Jag.Jag hoppas detta får stå kvar här även om det inte är en stilren kommentar gällande artikeln.Stora Kramar från en som har hittat glädjen i livet och i sig själv.

Du kanske får revidera lite åsikter
www.sektellerbotemedel.se

Jag glömde av att säga att vi måste angripa problemet i tidig ålder, vilket är skolornas ansvar. Föräldrar som är arbetsnarkomaner och inte kan uttrycka känslor är ju inte medvetna om vad för lite uppmärksamhet och kärlek gör med deras barn, De förstår ju inte varför barnet kanske blir våldsam och isolerar sig och sedan får drogproblem. Det fungerar inte att säga att Droger Är Farligt till barn. Problemet är ju inte drogerna utan andledningen till att testa dem i första läget, vilket är en sorts spänning som skapar dopamin och sedan med drogen i kroppen ett lugn som blir så juvligt i jämförelse med hur kroppen är i sitt normala stadium och då pratar vi om personer med för lite dopamin. En vanlig person med normal dopaminnivå känner inte ett sug efter att fly från sig själv eftersom den personen mår bra och älskar sig själv.

Lägg till kommentar