Annons

Hybridsniglarna breder ut sig

Nya genetiska analyser bekräftar misstanken: mördarsniglar parar sig med våra vanliga svenska skogssniglar.

Skräckscenariot är en supersnigel lika väl anpassad till naturen och klimatet i Sverige som våra inhemska arter, men med den invaderande mördarsnigelns fortplantningsförmåga och glupskhet.

Spekulationerna om en sådan hybrid har pågått i mer än femton år. Men det har varit svårt att reda ut sniglarnas släktband. Variationen inom arterna är så stor att gränserna mellan olika arter är luddiga.

I Sverige finns tre arter inom undersläktet stora skogssniglar: den svarta Arion ater, den röda Arion rufus och den spanska skogssnigeln Arion lusitanicus - mer känd som mördarsnigeln.

En traditionell metod att artbestämma skogssniglar är att studera deras könsorgan. Sådana undersökningar väckte de första misstankarna om att det finns hybrider mellan de tre arterna i Sverige.

Förra året jämförde forskare vid Universitetet i Bergen fettsyror från de olika sniglarna. Resultaten stärkte misstankarna.

- Nu har vi även analyserat dna från sniglarna och kommit fram till samma sak, säger Christoffer Schander, biologiprofessor vid Universitetet i Bergen, tidigare verksam vid Göteborgs universitet.

För att vara på den säkra sidan undersökte forskarna arvsmassan både i mitokondrierna - cellernas kraftverk - och i cellkärnorna. Samtliga analyser pekar i samma riktning. Alla tre arterna kan para sig med varandra.

I praktiken har mördarsniglarna störst chanser att bilda hybrider med svarta skogssniglar. Det beror på att arterna finns i ungefär samma delar av landet. De förekommer från Skåne i söder ända upp till ekens nordgräns i höjd med Dalälven.

Den röda skogssnigeln, däremot, finns bara fläckvis i Sverige, bland annat på Öland där den blev inplanterad som dekoration i Sollidens trädgårdar i början av förra seklet.

På vissa platser tränger mördarsnigeln undan den svarta skogssnigeln. På andra håll bildar arterna hybrider. Vad skillnaderna beror på är fortfarande okänt, enligt Ted von Proschwitz, zoolog på Göteborgs naturhistoriska museum. Han är bekymrad över utvecklingen.

- Det här är ju en artförstöring. Den invaderande arten sprider sina gener på den svenska svarta skogssnigelns bekostnad, säger han.

Den svarta skogssnigeln har funnits i landet sedan slutet av den senaste istiden. Sveriges första mördarsnigel uppenbarade sig utanför Helsingborg år 1975. Sedan dess har arten spritt sig snabbt.

Djur blir sjuka

Från början var invasionen i första hand ett bekymmer för trädgårdsodlare. På senare år har även bönder fått problem med mördarsniglar som hamnar i ensilage. När sniglarna ruttnar i fodret bildas gifter som kan vara farliga för djur att äta.

I Skåne har mördarsniglar börjat ta sig in i lövskogar. I övrigt är de fortfarande sällsynta i naturliga biotoper.

- Risken finns att hybrider blir bättre på att klara sig i barrskogar så att de konkurrerar ut de svarta skogssniglarna som lever där i dag, säger Ted von Proschwitz.

Hybriderna verkar ha fått den svarta skogssnigelns förmåga att variera sin ämnesomsättning med temperaturen, vilket ökar deras utsikter att frodas i det svenska klimatet. I övrigt är föga känt om hybridernas egenskaper.

- I bästa fall är de mer aptitliga för rovdjur, men den saken har vi inte undersökt ännu, säger Christoffer Schander.

Någon gång under mitten av förra seklet började mördarsniglarna sprida sig norrut från Iberiska halvön. Den internationella handeln med växter har bidragit till att de har fått fäste i stora delar av Europa.

I Spanien och Portugal är mördarsniglarna inte någon trädgårdsplåga, sannolikt på grund av att det torra klimatet och olika parasiter håller dem i schack.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

3

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Kommentarer

Hej.Under min semester i Skåne var jag ute på en joggingrunda på Hallandsåsen. Min bror Staffan Johnsson cyklade ut för att leta efter mig och då upptäckte han på en väg en näbbmus som åt på en mördarsnigel. Musen åt snigeln från bakändan. När vi passerade "matplatsen" avvek musen men när vi passerat matplasen kom musen fram igen.Snigeln var ca 3-4 cm och den levde uppenbarligen.MvhMagnus Liedgren

Magnus Liedgrens inlägg om en näbbmus som setts äta en mördarsnigel är förstås mycket intressant och helt i linje med observationer av koltrastar som gjort samma sak: En så stor näringskälla som mördarsniglarna utgör kommer troligen inte att förbli outnyttjad. Hur mycket sniglar som fåglar och andra djur kan komma att sätta i sig och hur mycket det påverkar beståndet, det återstår att se. Men kanske kan det ändå vara en strimma hopp för hårt prövade trädgårdsägare...

Hej.Jag har på min tomt i Nacka, Älta oturen av att ha en granntomt som är obebyggd och det finns ingen som klipper gräset där. Följden är att den uppväxta gräsmattan innehåller en stor mängd mördarsniglar.Jag har dock upptäckt att sniglar inklusive mördarsniglar går att locka fram med hjälp av melon, företrädes nätmelon, då den melonen doftar intensivt.Jag har lyckats deciminera beståndet av mördarsniglar tack vare "meloninmatning" och jag upplever att mitt bestånd av övriga sniglar har ökat då mördarsniglar har blivit färre. Dock är sannolikt skogssnigeln beblandad med mördarsniglar på min tomt. Jag delar gärna med mig av "melontipset" till andra drabbade trädgårdsägare.Mvh/Magnus Liedgren

Lägg till kommentar