Annons

Överdrivna miljöskäl kan stoppa gasen

När gasledningen över Östersjön från Ryssland till Västeuropa diskuteras används miljöargument som säkerhetspolitiska slagträn. Det är dock tveksamt om miljöeffekterna i sig är så stora att de bör stoppa projektet Nord Stream, skriver Arne Jernelöv.

När EU:s behov av naturgas ökar skulle Ryssland rent tekniskt och ekonomiskt kunna bli den bästa leverantören. Men av säkerhetspolitiska skäl försöker länderna runt Östersjön att förhala, om inte helt förhindra bygget av Nord Stream. Miljö­hoten är dock ringa, enligt erfarenheter på andra håll i världen.

Pipelines för olja och gas på havsbottnen har funnits i stor skala i över femtio år och finns i snart sagt alla världens hav. I Mexikanska bukten finns i dag ett nätverk av 45000 kilometer rörledningar, och i Nordsjön är bara huvudledningarna över 5000 kilometer. Därför kan man numera säga en hel del om miljöeffekterna.

En kritisk del är nedläggningen av rören och den efterföljande övertäckningen. Speciellt det senare leder till att ämnen som finns i bottensedimenten rörs om och sprids. Men effekten är kortvarig och påverkar en mycket liten del av havsbottnen.

Under normal drift av ledningarna är miljöpåverkan vanligen obetydlig. Vid haverier och olyckor kan givetvis spill inträffa. Brott på gasledningar - om de innehåller renad metangas - ger små effekter i marin miljö. Ligger ledningarna grunt bubblar gas upp och bidrar då till växthuseffekten. Ligger ledningarna djupt där trycket är högt och temperaturen låg formas metanhydrater - iskristaller runt en metanmolekyl. Men metanhydraterna förekommer också naturligt i oerhörda mängder.

När rören tagits ur drift är det oftast bäst att låta dem ligga kvar. För att undvika att bottentrålar fastnar i gasledningar gäller som regel fiske- eller trålförbud i en zon runt ledningen. Detta leder stundom till att den skyddade zonen har en mer ostörd bottenfauna än omgivande områden.

I Östersjön är vattnet bräckt och skiktat med ett relativt sött ytvatten och ett saltare, tyngre bottenvatten som ganska snabbt blir syrefritt mellan inbrotten av saltvatten från väst. Sedimenterande plankton förbrukar inte bara syret i djupvattnet utan tillför också näringsämnen och föroreningar som PCB, DDT och kvicksilver. Östersjön har också varit dumpningsplats för en mängd militär materiel som ammunition, minor och nervgas. Hur har man sett på tidigare prövningar av pipelines på Östersjöns botten?

Den senaste ledningen, Baltic Gas Interconnection, godkändes av den svenska regeringen och behöriga myndigheter i Tyskland och Danmark år 2004. Den ska förbinda gasnät i norra Tyskland, södra Sverige och östra Danmark via en drygt 200 kilometer lång ledning över södra Östersjön.

Skulle man döma av det beslutet borde Nord Stream inte ha mött några större svårigheter i miljöprövningen.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

1

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Kommentarer

Vi måste säga nej och förhindra gasledningen Nordstream, både av miljöskäl och säkerhetspolitiska skäl!!!!Vad miljöskälen anbelangar anser jag inte man kan jämföra Östersjön och Mexikanska bukten vad gäller erfarenhet av olje- och gasledningar under 50 års tid. Mexikanska bukten är betydligt större och har dessutom ett mer öppet och större omsättningsflöde av vatten. Östersjön däremot är mer inlandshav och har inte ett sådant vattenomsättningsflöde och därför extremt utsatt för inre och yttre miljöpåverkan av många faktorer. Östersjön är redan väldigt utsatt och klarar inte ytterligare miljöpåverkan. Vilka konsekvenser kan inte ett sabotage mot gasledningen få för Östersjön!!! Vi måste värna om Östersjön även med tanke på Gotland, Öland och övriga öar i spetsen och få ett levande hav gällande flora, fauna och fiske- och badliv.Av säkerhetspolitiska skäl måste vi även säga nej och härmed håller jag med artikelförfattaren Arne Jernelöw. Vi kommer ej att utnyttja gasen, utan den är till för övriga länder inom EU. Vi bör inte utsätta oss i en mellanpolitisk situation med övriga EU, som är beroende av gas och måste importera. Alla länder inom EU vill dessutom minska beroendet av rysk gas och varför ska länderna runt Östersjön bli marionetter till Ryssland. Historiskt har det visat sig under flera hundra år att vi kan ej lita på och bli beroende av Ryssland. Det ryska politiska utspelet fortgår fortfarande idag. Som exempel kan nämnas Tjetjenien, där Ryssland ströp gasåtkomsten tillfälligt som ett politiskt utspel. Den svenska miljöprövningen måste ge ett klart nej till gasledningen. EU:s regelverk kan inte påverka den svenska miljöskyddslagen och Försvarsmakten, som i dag arbetar mycket aktivt med sina miljöfrågor. Regeringen bör även aktivt arbeta för ett klart nej och inte utsätta Sverige och dess invånare i den här situation av säkerhetspolitiska skäl.

Lägg till kommentar