Annons

Orsakade övergivna åkrar en liten istid?

I samband med diskussionen om klimatförändringar har jag kommit att tänka på lilla istiden, som sägs ha inletts någon gång på 1400-talet, kulminerat på 1600-talet och klingat ut någon gång under 1800-talet. Vad berodde den på?

/Karin A.

Publicerad:

2013-10-16

Den så kallade lilla istiden var en period av kallare klimat mellan den varmare tiden kring år 1000 och i dag. Lilla istiden var ingen riktig istid, och det finns ingen klar definition av vad den var.

För Europa är perioden 1350–1850 en vanlig avgränsning, men olika delar av jorden upplevde kalla perioder vid olika tillfällen. På vissa platser var det inte alls kallt och lilla istiden syns inte i norra halvklotets medeltemperaturer. I Europa var det dock kallt och det syns inte bara i temperaturstatistiken. Det finns renässansmålningar som föreställer skridskoåkare på sjöar och kanaler i Centraleuropa.

Det finns ingen entydig förklaring till lilla istiden. Det troligaste är att ett flertal faktorer samverkade. Jag ska här redogöra för de viktigaste.

  1. Solstrålning. Formen på jordens bana kring solen påverkar hur mycket solstrålning som träffar jorden. De senaste 2 000 åren har jordbanans form bidragit till kallare klimat på norra halvklotet. Samtidigt var det under lilla istiden perioder med låg solaktivitet som också bidrar till lägre temperaturer. Framför allt två hundraårsperioder med låg solaktivitet har betydelse, en kring år 1500 och en kring 1700.
  2. Vulkanutbrott. Under lilla istiden skedde många stora vulkanutbrott. Partiklar från vulkanutbrott reflekterar solstrålning, vilket ger lägre temperaturer.
  3. Naturlig variabilitet. Man kan inte utesluta att de låga temperaturerna under lilla istiden, i alla fall till viss del, beror på naturliga variationer i jordens klimat. Det är emellertid svårt att säga hur mycket.
  4. Mänsklig aktivitet. Det har också framförts idéer om att den minskande befolkningen i Eurasien och Amerika under denna tid skulle ha bidragit till det kallare klimatet. När odlingsmark växer igen så binds koldioxid i den uppväxande skogen. Lägre koldioxidhalt i atmosfären ger lägre temperatur.

/Gustav Strandberg, klimatforskare, Rossby centre, SMHI

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar