Annons

Blodet har en knepig uppgift: att flöda lätt genom ådrorna, men samtidigt kunna koagulera blixtsnabbt vid en blödning. Ibland slår det slint. Här har några blodplättar börjat bilda en propp i hjärtat.

Bild: 
Prof. P. Motta / G. Macchiarelli / University ”La sapenza”, Rome / SPL

Alla blodproppar är inte lika allvarliga

Vad är det för skillnad mellan venösa och arteriella blodproppar?

/Susanna Loyd

Publicerad:

2014-02-01

Svar: En blodpropp, trombos (av det grekiska ordet för klump), är koagulerat blod, en så kallad blodlever, som helt eller delvis täppt till ett blodkärl. Benämningen är densamma oavsett om blodkärlet är en artär, där blod som syreanrikats i lungorna rytmiskt pumpas ut från hjärtat, eller en ven i vilken syrefattigt blod, efter att ha passerat kroppens alla små kapillärer, är på väg tillbaka till lungor och hjärta. Artär- och ventromboser bildas emellertid på olika sätt och deras konsekvenser och behandling skiljer sig åt.

Arteriell trombos beror på en under flera år tilltagande åderförkalkning, med fettavlagring och inflammation i kärlväggen. Successivt blir kärlväggen trängre då blodplättar och vita blodkroppar fastnar, vilket utgör ett incitament till att det plötsligt, akut, kan bildas en blodpropp och därmed kärlstopp. Detta kan, beroende på vilket kärlområde som drabbas, leda till akut hjärtinfarkt, stroke eller kallbrand. Tillståndet är ett högprioriterat akutfall i sjukvården och behandlas kirurgiskt eller med kateterteknik för att avlägsna eller lösa upp stoppet. Risken för ny artärtrombos är stor om inte riskfaktorer som rökning, högt blodtryck, diabetes, påtaglig övervikt, höga blodfetter, vissa kroniska inflammationssjukdomar, påtaglig psykisk stress och sömnapné åtgärdas. Behandling ges med trombocythämmare – den typ av blodförtunnande läkemedel som hindrar blodplättar (trombocyter) att fastna i skadade kärlområden.

Artäremboli, den andra orsaken till akut artärstopp, innebär att en mindre, knappt centimeterstor, blodlever som bildats i hjärtat på grund av oregelbunden hjärtrytm (förmaksflimmer) lossnat från hjärtväggen och förts ut i en artär där den fastnat och lett till plötsligt kärlstopp. Förebyggande behandling ges med blodförtunnade läkemedel som bromsar blodets koagulation, antikoagulantia.

I venerna är blodflödet långsammare än i artärerna, och blod som inte flyter levrar sig. I samband med en eller flera riskfaktorer, som graviditet, hormonbehandling, p-piller, kirurgiska operationer, infektioner, benbrott och längre flygresa, kan vissa personer därför drabbas av venös trombos. Denna drabbar oftast benets vener med successivt tilltagande svullnad och värk under något eller några dygn. Trombosen kan växa till och bli ett par decimeter lång. Den försämrar avflödet med risk för framtida men, som svullnad, stumhetskänsla och bensår, men utan egentlig risk för kallbrand. Trombosen kan också lossna i sin helhet eller i delar, och föras till lungan, vilket orsakar så kallad lungemboli. En stor lungemboli kan ge akut påverkan på allmäntillståndet med andnöd, svimning och chock medan mindre lungemboli kan leda till endast andningsrelaterad bröstsmärta. Lungembolin kan inte passera lungan och ge upphov till stroke eller hjärtinfarkt. I de flesta fall löses den upp spontant, helt eller delvis, inom ett par månader av enzym som finns i lungkärlen. Risken för återfall varierar mellan mindre än 1 procent till mer än 15 procent per år beroende av orsak. Behandling ges med antikoagulantia för att hindra tillväxt och som profylax mot ny trombos.

/Hans Johnsson, docent, överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar