Annons

Filfisken döljer sin egen lukt med koralldoft

Fiskar som äter koraller luktar som koraller och det gör dem svåra att upptäcka för rovfiskar som jagar med hjälp av luktsinnet. 

Författare: 

Publicerad:

2014-12-10

Filfisken Oxymonacanthus longirostris lever bland koraller av släktet Acropora i Indiska oceanen. Fisken äter av korallen och den kan även maskera sig som en korall. Fisken hakar fast ryggfenan i korallen och placerar sin smala kropp i en ställning som får den att likna en av korallens grenar. Intrycket förstärks av att filfiskens färgteckning matchar korallens färg och struktur.

Australiensiska forskare har tidigare visat att filfiskens kamouflage skyddar mot rovfiskar som jagar med hjälp av synen. I en ny studie visar samma forskarteam att filfisken även luktar som korallen den äter av, och att detta skyddar mot rovfiskar som jagar med hjälp av luktsinnet. Det är första gången en sådan skyddsmekanism beskrivs hos ryggradsdjur.

Forskarna matade filfiskar med deras favoritkorall i akvarier. Sedan undersökte de om en krabbart som också lever på acroporakoraller kunde känna skillnad på doften från korallen och från filfiskarna som hade ätit av korallen. Det visade sig att krabborna var lika intresserade av fiskar som av koraller – båda luktade alltså som ”hemma”. Men om filfiskarna fick äta av en annan korallsort så kunde krabborna avgöra vilka dofter som kom från filfiskar respektive koraller.

Försöken visar alltså att filfisken tar upp doftämnen från korallerna och att dessa sedan utsöndras i vattnet. Forskarna släppte även ut rovfiskar i akvarierna – men de kunde inte känna skillnad mellan doften från acroporakoraller och filfiskar, vilket försvårade deras jakt.

– Eftersom vår studie är den första som visar att en fiskart kan skydda sig med hjälp av ett kemiskt kamouflage, så vet vi inte om det är en vanlig företeelse hos fiskar. Men nu när vi vet att det finns hos en art så hittar man säkert den här skyddsmekanismen hos andra fiskarter, säger professor Philip Munday vid James Cook university i Australien, som tillsammans med forskarkollegerna publicerade de nya rönen i Proceedings of the royal society B.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar