Annons

Den här typen av fröautomater tycks påverka talgoxens evolution.

Bild: 
istock

Längre näbb vid fågelbordet

Talgoxar i Storbritannien har ovanligt långa näbbar. Ny forskning tyder på att det kan vara en anpassning till att kunna plocka frön ur foderautomater.

Författare: 

Publicerad:

2017-10-19

I Storbritannien är det tradition sedan åtminstone 100 år tillbaka att mata småfåglar. Drygt hälften av alla hushåll har någon form av fågelbord eller foderautomater i trädgården eller på bakgården. I Nederländerna är fågelmatning inte alls lika populärt. Nu har ett forskarlag med deltagare från båda länderna utnyttjat denna skillnad för att undersöka om fågelmatningen påverkar talgoxarnas evolution.

En tydlig skillnad är att talgoxarna i Storbritannien har längre näbbar än sina artfränder i Nederländerna. Forskarna har analyserat fåglarnas arvsmassa och upptäckt att de brittiska talgoxarna har förändringar i samma gener som påverkar näbbformen hos ”darwinfinkarna” på Galapagosöarna, alltså de fågelarter vars lokala miljöanpassningar inspirerade Charles Darwin till att formulera evolutionsteorin.

Men den största förändringen finns i en annan gen, som kallas COL4A5. Den är viktig vid bland annat framställningen av kollagen, ett protein som ingår i bindväv. Många av de långnäbbade brittiska talgoxarna har en speciell variant av denna gen. Forskarna har visat att talgoxar som har denna genvariant får fler ungar än genomsnittet, under förutsättning att de lever i Storbritannien. I Nederländerna medför samma förändring att talgoxarna i stället får färre ungar. Forskarna har också visat att talgoxar som har den speciella genvarianten gör ovanligt många besök vid fröautomater under vintern.

Enligt forskarna har talgoxar i Storbritannien och Nederländerna snarlika livsmiljöer – den enda större skillnaden är den omfattande stödutfodring som pågår i Storbritannien. Därför är det troligt att utfodringen är orsaken till de ovanligt långa näbbarna. Men forskarna kan inte förklara varför en lång näbb skulle ger fördelar vid fågelbordet.

– Vi är helt säkra på att det har skett en urvalsprocess mot allt längre näbbar i Storbritannien i modern tid, det visar fåglarnas dna. Men vi kan inte bevisa att det är fröautomaterna som driver den utvecklingen. Det är dock något vi hoppas kunna ta reda på i framtiden, säger Lewis Spurgin, evolutionsbiolog vid University of East Anglia i Storbritannien och en av forskarna bakom den nya studien, som har publicerats i Biology Letters.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar