Arkeologi

Ett nytt center med tvärvetenskaplig forskning kring de forna indoeuropéernas kultur, språk och arkeologi har bildats vid Stockholms universitet.

En grav med gåvor som förknippas med både män och kvinnor sätter fokus på hur kön och klass manifesterats under vikingatiden.

En extremt välbevarad miljö med boplats, fångst- och jaktmarker från äldre stenåldern grävs ut i Östergötland. Arkeologerna har bland annat hittat 10 000–7 000 år gamla redskap i nästan nyskick.

Människor i forntiden levde längre än man tidigare trott och kunde bli 70–80 år gamla. En ny metod för analys av ben ger stöd åt ”mormorsteorin” – att generationer överlappades tillräckligt för att överföra viktiga kunskaper.

Gravar över stora delar av Europa som man trott plundrats, visar sig i stället ha vittjats på minnessaker av efterlevande. Det visar en stor kartläggning av gravar från 500-600-talen, ledd av svenska arkeologer.

En ny elit i Västergötland utmanade den gamla aristokratin på 1100- och 1200-talen, när Sverige samlades under en central kungamakt i allians med kyrkan. Det visar en stor mängd gravmonument i landskapet

Svenska forskare har med en ny metod lyckats kartlägga hela genuppsättningen för en kvinna som levde för 35 000 år sedan. De förvånas över den stora genetiska bredden, vilket motsäger en teori om hur människan förändrades när hon kom till Europa.

Arkeologer på Birka har hittat den sista pusselbiten i vikingastadens försvarsverk, en vallgrav sydöst om stadsområdet.

Över 2 500 år gamla praktföremål av brons har hittats utanför Alingsås. Föremålen som hittades av orienterare tillhörde en eller flera kvinnor i den yppersta eliten.

Inskriptioner på en 4 000 år gammal gravhäll från Bretagne är Europas äldsta karta över ett identifierbart område, visar analyser av franska arkeologer.

Spektakulära fynd har gjorts i en stad från det antika Egyptens storhetstid. Så mycket vardagsföremål har sällan hittats från faraonisk tid. Men det är inte någon glömd ”gyllene stad”, enligt svensk expertis.

I kistan under Sveriges bäst bevarade mumie, 1600-talsbiskopen Peder Winstrup i Lund, låg sannolikt hans barnbarn, ett 5–6 månader gammalt foster. Det visar analyser med en vässad genetisk metod.

En unik massgrav i södra Aten kan innehålla avrättade upprorsmän från 600-talet före vår tidräkning. Det bekräftar skelettanalyser av svenska osteologer.

Människor kom till Norden i sex vågor efter istidens slut, redan före de äldsta genetiska spåren av migration. Det antyder en stor nordisk studie som nyanserar bilden av hur Norden befolkades.