Beteendevetenskap

Varför har vissa så svårt att följa rekommendationerna och hålla distansen? Socialpsykologin kan hjälpa oss att förstå våra beteenden under coronapandemin, enligt forskare på Handelshögskolan i Stockholm.

 Budskapet är möjligen ångestdämpande för föräldrar: Den enskilt viktigaste faktorn som formar en människa är hennes arvsmassa. Föräldrarnas ansträngningar och tillkortakommanden, liksom skolans, har i…

Människor har alltid tagit hjälp av humor för att hantera kriser. Så även i coronatider.– Det finns något läkande i det, säger Elisabeth Punzi, psykolog och forskare vid Göteborgs universitet.

Den kristna kyrkan motarbetade incest och kusinäktenskap redan under tidig medeltid. På sikt har det gynnat individualism och tillit till främlingar.

Varför bunkrar vi varor som det finns gott om? Förklaringen finns i några grundläggande psykologiska mekanismer.

På flera håll samlas nu dokumentation av samtiden och coronapandemin för att ge forskningsunderlag för framtiden. På Mittuniversitetet kartläggs till exempel hur vårdpersonalens arbetssituation påverkas.– Det finns en stark solidaritetskänsla i krisen, säger Erika Wall, docent i sociologi. 

Att i tid och otid titta ner i mobilen är en last hos många, och kan få fotgängare att ta mer risker i trafiken. Enligt en ny studie kan lösningen vara att sätta lampor där man tittar – i marken.

Ett specialdesignat onlinespel lär ut hur man identifierar och avfärdar falska nyheter. I spelet får deltagarna testa rollen som avsändare av desinformation och en studie visar nu att det är en effektiv metod för att öka medvetenheten om falska nyheter.

Jämfört med fett- och sockerrik mat är frukt och grönt svårt att marknadsföra för barn. Men nu har holländska forskare hittat ett sätt som tycks fungera.

När ett myrsamhälle drabbas av en farlig smitta förändras myrornas sociala mönster. De delar upp sig i grupper som utför olika uppgifter och har liten kontakt med varandra. På så sätt minskas risken för smittspridning inom kolonin.

Hjärnceller kopplade till mod har hittats.

Svenska forskare har hittat ett sätt att starta och stoppa aggressiva beteenden hos möss. Ett fåtal hjärnceller avgör om en situation blir våldsam eller inte.