biokemi

Nobelprisad teknik avslöjar virusets minsta delar

På rekordtid har forskare kartlagt viktiga proteiner hos det nya coronaviruset – kunskap som kan ge nyckeln till ett läkemedel. Bakom kartläggningen ligger två Nobelprisbelönade metoder, röntgenkristallografi och kryoelektronmikroskopi, och tålmodigt hantverk.

Vad vet vi om livet, rent vetenskapligt?

Ulf Ellervik är professor i biokemi och har, enligt egen utsago, ”ett brinnande intresse för kultur”. Hans nya bok handlar om våra försök att förstå hur livet uppstod på jorden. Boken är en kronologi över 400 år av vetenskapliga upptäckter, från den italienska läkaren Santorio, som på 1600-talet formulerade den första vetenskapliga definitionen av liv – ”kött som inte ruttnar eftersom det förnyas varje dag” – till den amerikanska biokemisten Craig Venter, som i dag skapar artificiellt liv i sitt laboratorium. Forskarnas vedermödor och samtidens syn på de nya upptäckterna får minst lika mycket...

Kan vi skippa maten och ta energin direkt?

Det går bra att köpa ATP, men det finns några problem kopplade till att äta denna molekyl. (Och andra sätt, som att injicera, vore inte bättre.) Först och främst är ATP instabilt. Molekylen börjar sönderfalla så fort som den löses i vatten och detta påskyndas i den sura magmiljön. Vi kan dock ändå resonera kring din intressanta fråga. Människor har ungefär 100 gram ATP i kroppen. Denna ATP förbrukas och återskapas kontinuerligt: Den förbrukas i energikrävande processer, som att dra ihop muskler, och återbildas genom metaboliska processer, det vill säga när föda bryts ner. I genomsnitt...

Recept för att tillverka eget morfin av jäst

Sedan urminnes tider har mjölksaft från örten opievallmo gett såväl smärtlindrande mediciner som knark. Nu har hela listan med inblandade gener kartlagts, vilket innebär att vallmon kan få konkurrens av genförändrad bagerijäst. I över ett kvartssekel har forskare arbetat med att kartlägga den långa kedjan av biokemiska processer som vallmoplantan använder för att tillverka morfin. – Vi har hittat den sista av alla gener som behövs för den processen, säger Ian Graham, professor i biokemisk genetik vid University of York, Storbritannien. Därmed är det i princip möjligt att genförändra vanlig...

BLOGG: Lars Olof Björn

Ett kort steg upp på land — ett stort steg för växtligheten

De flesta känner till att växter är nödvändiga för djurs och människors liv, genom att de bildar organiska ämnen från oorganiska, och också syrgas. Mindre känt är att växter i sin tur är beroende av svampar. Utan hjälp av svampar hade förmodligen växter — som härstammar från vattenlevande alger — aldrig kunnat etablera sig på torra land. Redan före växterna började antagligen lavar (kombinationer...

Rött ljus avslöjar alzheimer

I dag tror man att Alzheimers sjukdom beror på att olika former av så kallade amyloidproteiner förstör hjärnans nervceller. Nu har forskare vid Chalmers upptäckt att dessa proteiner har optiska egenskaper som kan göra det möjligt att upptäcka och kartlägga dem med hjälp av infraröd laser. – Amyloider skapar tätt sammanpackade fibrer som absorberar ljuset från en infraröd laserstråle, till skillnad från vanligt protein som är osynligt för strålen, säger Piotr Hanczyc, som är doktorand vid institutionen för kemi- och bioteknik i Göteborg. Förhoppningen är att man ska kunna följa hur det...

Syntetiskt läkemedel hittat i växt

Nauclea latifolia är en afrikansk buske som växer söder om Sahara. I afrikansk folkmedicin har växten länge använts för att behandla bland annat epilepsi, feber och smärta. När forskare identifierade det verksamma ämnet, upptäckte de att rotbarken av växten bildar stora mängder av en redan känd läkemedelsmolekyl, Tramadol, som tagits fram på syntetisk väg. Det här är första gången som ett redan utvecklat läkemedel i efterhand hittas naturligt. Oftast är det tvärtom – först upptäcks en aktiv substans i en växt, sedan tillverkas den kemiskt. Tramadol är en förenklad form av morfin, som används...

konstnärlig illustration av hydrogenasenzymet och järnkatalysatorn i en e-kolv

Billig vätgas med ny metod

Vätgas är en viktig energibärare som kan användas i miljövänliga bränsleceller. Men för att framställa gasen i stora mängder krävs den mycket dyra metallen platina, vilket gör processen dyr. Nu har forskare vid Stockholms universitet utvecklat en metod som utnyttjar förmågan hos bland annat grönalger och bakterier att bilda vätgas från vatten med hjälp av enzymet hydrogenas. Problemet med att framställa enzymet i större skala är att det då bildas i en inaktiv och oanvändbar form. Men forskarna har upptäckt att enzymet går att aktivera med hjälp av en syntetisk järnkatalysator. De hoppas att...

Träning kan motsvara en normal dos morfin

Många som springer långdistanslopp upplever att vissa sträckor av loppet känns ganska lätta. I maraton inträffar detta ofta i mitten av loppet, och på engelska kallas det för runner’s high . Det som händer är att kroppen utsöndrar endorfiner som respons på den fysiska stress som löpningen innebär. Endorfiner upptäcktes i mitten av 1970-talet av två oberoende forskargrupper. Dessa ämnen har morfinliknande, smärtlindrande effekt och namnet, endorfin, betyder just kroppseget morfin. När vi utsätts för smärta svarar kroppen med att frisätta endorfiner som dämpar smärtsignalen. Förutom vid smärta...

Ökade utsläpp från permafrosten

En tidigare outforskad typ av permafrostjord i sibiriska Arktis, yedoma, frigör kol snabbare än andra jordar. Det innebär att tio gånger mer kol än vad forskarna hittills har trott släpps ut i Norra ishavet. – Yedoma är – liksom andra områden med permafrost – utsatt för temperaturökningen, som är särskilt stark i Arktis. Men eftersom Yedoma utgör en stor del av kuststräckan mot Norra ishavet, är jorden där dessutom utsatt för ökad våg- och vinddriven erosion, på grund av havsnivåhöjningen och den isfria sommarsäsongen som blir allt längre, säger Örjan Gustafsson, professor i biogeokemi vid...

Algblomning kopplas till missbildade djur

Ett kinesiskt forskarteam har upptäckt att cyanobakterier kan utsöndra kemikalier som orsakar missbildningar hos många djurarter, så kallade retinoinsyror.

Bisfenol A

Vad har nappflaskor, konservburkar och kassakvitton gemensamt? Jo de innehåller alla ämnet bisfenol A, en organisk förening som ingår i vissa plaster. År 2010 beslöt EU-kommissionen att förbjuda användningen av bisfenol A i nappflaskor, och nu i april förbjöd den svenska regeringen ämnet i lock på barnmatsburkar. Kemikalien kan kopplas till cancer och nedsatt fertilitet. Till sin struktur liknar bisfenol A östrogen, och ämnets hormonstörande effekter såg forskare redan år 1938 i försök på råttor. Ämnet finns i kvitton som skrivs ut på så kallat termopapper. Det ändrar färg vid värme, och...

Ökad växthuseffekt ger sämre grödor

”Koldioxiden är växternas föda”, är ett slagord bland klimatskeptiker och utsläppslobbyister. De anser att vi ska välkomna växthuseffekten, eftersom den fördubbling av atmosfärens koldioxidnivåer som FN:s klimatpanel förutspår för detta sekel kommer att gynna oss genom ökade avkastningar från våra åkrar. Man hävdar alltså att klimatförändringen kommer att hjälpa oss att mätta jordens växande befolkning. – Det har gjorts tusentals experiment som visar att höjda koldioxidhalter gynnar växterna, skördarna och träden, tusentals! Att koldioxid är växternas föda är inget talesätt, det är ett faktum...

Dopingtester hotar ärliga idrottare

Årets olympiska sommarspel i London blir ett fyrtioårsjubileum för dopingkontroller med analysmetoden GC-MS (se rutan på sidan 18).

Ricin

I september år 1978 stack en förbipasserande man sin paraplyspets i benet på den bulgariske avhopparen Georgi Markov när denne promenerade över Waterloo Bridge i London. Markov avled tre dagar senare, och vid obduktionen fann läkarna en liten metallkula fylld med ricin i hans vad. Ricin utvinns ur ricinträdets frön och är särskilt giftigt om det inhaleras eller injiceras, som vid paraplymordet i London. Att växten är giftig har varit känt länge, men först 1888 kunde ricin isoleras. Giftet består av ricin A och ricin B. Den första komponenten finns i många växter, exempelvis i sädesslaget korn...