entomologi

Stora småkryp äter små ryggradsdjur

Det finns gott om ryggradsdjur som äter småkryp som spindlar och andra leddjur. Men i en ny studie publicerad i Amphibian and reptile conservation ger ett internationell forskarteam 15 exempel på det omvända förhållandet; spindlar och andra leddjur i som äter ryggradsdjur. Exemplen kommer från Amazonas. Fågelspindlar av släktet Pamphobeteus kan bli stora som tallrikar. Forskarna har sett en sådan spindel döda och bära iväg en pungråtta (ett mindre däggdjur). En fågelspindel bär iväg på en pungråtta som den har dödat. Bild: Maggie Grundler, Amphibian & Reptile Conservation Forskarna har...

Så klarar myror farliga smittor

Med hjälp av avancerad kamerateknik har ett forskarteam med deltagare från Österrike och Schweiz lyckats studera enskilda beteenden hos tusentals svartmyror. Det finns två tydliga grupperingar hos arbetarna i myrornas kolonier. De yngre arbetarna stannar inne och sköter om larverna och drottningen, medan de äldre ger sig ut och samlar ihop mat till kolonin. De sistnämnda löper störst risk för att smittas av patogener som bakterier, virus och mögelsvampar. Forskarna kunde visa att om en koloni drabbas av en smitta så förändras det sociala mönstret. Bland annat minskar kontakten mellan de äldre...

Myrornas märkliga fredsavtal

De flesta stora myrstackar är resultatet av ett grovt bedrägeri. Allting börjar med att en ung, befruktad skogsmyredrottning ger sig ut på jakt efter ett eget hem. Hon kan inte själv bygga en stack för sig och sina framtida larver. I stället smyger hon diskret runt vid boet som tillhör en annan art, av släktet slavmyror. När hon stöter på en slavmyra uppstår handgemäng, och eftersom drottningen är mer än dubbelt så stor brottar hon lätt ner slavmyran. För varje gång hon möter en myra av den andra arten tar hon upp lite av deras lukt. Till sist luktar hon så mycket slavmyra att hon kan ta sig...

Han talar med insekter

1 | Hur går det till? – Varje insektsart är unik och kommunicerar med egna doftblandningar. För att undersöka vilka ämnen som en art reagerar på löser vi upp en insekt i lösningsmedel och identifierar vilka substanser den innehåller. Sedan testar vi hur en artfrände reagerar på de olika substanserna. För att göra det måste vi plocka loss en antenn från den insekten och sätta i en elektroantennodetektor, som mäter elektriska impulser från antennen. När vi får en reaktion från antennen visar det att substansen har betydelse för arten. Sedan kan vi testa ämnet på levande insekter och se om de...

Nu vaknar myggan

Den vitsidiga tömyggan ( Aedes rusticus ) kravlar sig ut ur sin puppa och är strax därefter redo att suga människoblod. Det finns 49 arter av stickmyggor i vårt land, som löser av varandra under sommaren. Förra året fick allihop svenska namn, utifrån deras utseende och levnadsmiljö. Aedes rusticus har vitaktiga fjäll på kroppen och dess larver utvecklas i pölar som bildas när snön töar på våren.

Nyckelpigans hemlighet avslöjad

Det tar bara 0,1 sekunder för nyckelpigan att öppna sina prickiga täckvingar och fälla ut flygvingarna. Att sedan vika ihop allt igen tar ett par sekunder. Japanska forskare har studerat förloppet i detalj, för att ta reda på hur de tunna vingarna kan vara både vikbara och så stabila. De såg att vingarna spänns ut av lister som påminner om rullbara måttband av stål, med längsgående veck som gör dem styva. Små strukturer på täckvingarnas insida ”knäcker”sedan vecken, så att listerna kan vikas och läggas till rätta. Forskarna hoppas att upptäckten ska leda till nya sätt att utforma allt från...

Fienderna är inte den enda faran

Tack för din spännande fråga. Att ta sig an denna utmaning känns helt rätt för en som började som ung doktorand i ett rum kallat ”slemmaskarnas håla” vid Ekologicentrum på SLU. Fästingar har definitivt naturliga fiender – bland annat fåglar, som oxhackare. När det gäller giftiga slemmaskar vet vi inte lika mycket. Långsnöre, den längsta arten av slemmask, som finns utanför Bohusläns kust och kan bli över 30 meter lång, saknar nog inte helt naturliga fiender – men det är sant att den av många andra djur blir lämnad ifred på grund av sin giftighet. Men, nu kommer vi till kärnan: Du har alldeles...

Dinosaurierna fick också malaria

En amerikansk forskare har sammanställt kunskapen om malarians evolutionära historia. En viktig ledtråd finns inuti en bit bärnsten som är 100 miljoner år gammal. Bärnstenen innehåller en utdöd art av svidknott och i dess bakkropp kan man se oocyter, ett av utvecklingsstadierna hos de parasiter som orsakar malaria. Formen på knottets antenner avslöjar att den sög blod från kallblodiga djur, en grupp som för 100 miljoner år sedan dominerades av dinosaurierna. Det här 100 miljoner år gamla knottet, bevarat i bärnsten, visar att malaria fanns redan på dinosauriernas tid. Vissa av de svarta...

Skalbaggar dåliga på att dö ut

Med 380 000 kända arter är skalbaggarna den mest artrika djurgruppen på vår jord. Amerikanska forskare har nu kartlagt skalbaggarnas evolutionära historia under 280 miljoner år. Studierna visar att skalbaggarna har haft en utdöendetakt som är avsevärt lägre än hos många andra djurgrupper från samma tidsperiod. Inom den största underordningen av skalbaggar, allätarbaggarna ( Polyphaga ), så har utdöendetakten på familjenivå varit noll. Det innebär alltså att samtliga uppkomna familjer har överlevt fram till idag. Allätarbaggarna har, som namnet antyder, en bred diet. Det gör dem...

Vulkaner ökar antalet arter

En storskalig analys av utbredningsmönstren hos Antarktis växter och småkryp visar att artrikedomen är som störst i närheten av vulkaner. Forskarna, som publicerade rönen i PNAS , anser att detta ger en fingervisning om hur växter och småkryp lyckades överleva under istiden, då stora delar av norra halvklotet täcktes av ismassor. Värmen från aktiva vulkaner och gejsrar skapade isfria ytor samt grottor i istäcket där växter och småkryp kunde klara sig. När inlandsisarna drog sig tillbaka så började organismerna spridas från dessa områden till övriga delar av kontinenterna, menar forskarna. I...

Homosexualitet bland insekter ofta misstag

De är svårt att hitta evolutionära förklaringar till samkönade sexuella aktiviteter hos insekter. Sex kan vara riskabelt, det är lätt att bli uppäten under parningsakten eftersom uppmärksamheten mot omgivningen minskar. Dessutom förbrukar aktiviteterna värdefull energi. Evolutionen borde därför sålla bort sexuella beteenden som inte resulterar i avkomma. Men studier har visat att samkönat sex förekommer hos hundratals olika insekts- och spindelarter. Ett forskarteam med deltagare från Israel och Schweiz har nu sammanställt forskningsresultat från drygt 100 studier av samkönade sexuella...

Termiter blir självmordsbombare

Ett internationellt forskarteam har upptäckt att termiter av arten Neocapritermes taracua kan försvara sin koloni genom att spränga sig själva i luften. Det är de äldsta arbetarna som offrar sitt liv på det här sättet. De utslitna arbetarna har två blå säckar med proteinkristaller på ryggen. Genom att pressa samman magmusklerna spräcker termiterna sin kropp så att kristallerna blandas med kroppsvätskor. Då bildas ett klibbigt gift som stänker ner fienderna. Forskarna, som publicerat sina upptäckter i tidskriften Science, konstaterar att inga andra termitarter har ett så avancerat kemiskt...

I huvudet på en alkoholiserad fluga

Bananflugorna verkar uppstå ur tomma intet. Så fort bananer eller äpplen blivit lite väl mogna, så har man ett moln av små tysta insekter runt fruktskålen. Och om man häller upp en öl eller lite vin, så kan man vara säker på att de kommer flygande och dimper ner i glaset. Det är egentligen inte så konstigt, bananflugan förknippar doften av alkohol med mat; den är anpassad till att leva av ruttnande frukt. Och frukt bildar alkohol när den jäser. – Bananflugan har utvecklat en stor motståndskraft mot alkohol, säger Todd Schlenke, professor vid Emory university i Atlanta, USA, och specialiserad...

Missbildade fjärilar efter Fukushimakatastrofen

Japanska forskare har hittat mutationer i form av förkrympta vingar och missbildade ögon hos en fjärilsart i Fukushima-regionen. Mutationerna är det första beviset på att strålningen från de havererade kärnreaktorerna orsakar genetiska skador. Ett halvår efter olyckan hade 28 procent av de undersökta fjärilarna missbildningar. Källa: Scientific Reports

Sök på sajten