En del av de satellitbilder som finns i Google Maps har så pass hög upplösning att man kan se kustnära, fast monterade fisknät. Om man exempelvis zoomar in de grunda vattnen runt Sri Lanka avtecknar sig näten som raka streck med en cirkel eller ett tvärstreck i ena ändan. Strecken (näten) är i det här fallet 100–150 meter långa. Fasta nät I Sri Lankas kustvatten, näten är upp till 150 meter långa. Utdrag från Google Maps Bild: Google Maps Genom att kombinera litteraturdata med analyser av satellitbilder från Google Maps, har ett internationellt forskarteam kartlagt fisket med fasta nät inom...
Ett europeiskt forskarlag, med deltagare från bland annat Sveriges lantbruksuniversitet, har för första gången undersökt fritidsfiskets omfattning och påverkan på fiskbestånden i hela Europa. Studien gäller enbart havsfiske – insjöfiske ingår alltså inte. Enligt forskarnas beräkningar fritidsfiskar 8,7 miljoner människor i Europas hav, varav 5,9 miljoner i Atlantregionen (Atlanten + Östersjön) och 2,8 miljoner i Medelhavsregionen (Medelhavet + Svarta havet). Fritidsfiskarna utgör 1,6 procent av Europas hela befolkning. Av länderna i Atlantregionen är det Norge som har flest fritidsfiskare,...
Efter att ha varit borta sedan 1950-talet har stim av blåfenad tonfisk siktats i Kattegatt, Skagerrak och Öresund de senaste två höstarna. – Tonfiskarna kommer sannolikt hit efter leken, för att äta sig feta på makrill och sill, säger Andreas Sundelöf, forskare vid Havsfiskelaboratoriet i Lysekil, som tillhör Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Andreas Sundelöf deltar i ett forskningsprojekt som ska kartlägga tonfiskens vandringar. Världsnaturfonden, Danmarks tekniska universitet, SLU samt sportfiskare ingår i projektet. Den blåfenade tonfisken har två lekområden: ett i Medelhavet och ett i...
Ett europeiskt forskarteam har under fem år fångat ålar på fem olika platser i Europa och utrustat dem med sändare, så att ålarnas försök att nå lekplatserna i Sargassohavet har kunnat studeras. Drygt 700 ålar utrustades med sändare. Forskarna kunde samla in data från cirka 200 av dem. Data visade att många ålar blev uppätna innan de hann lämna kustvattnen. Men 87 ålar lyckades ta sig ut i Atlanten och började simma mot Sargassohavet. Hälften av dessa ålar försvann på vägen. De flesta blev sannolikt uppätna. – Det är förvånande att så många ålar verkar bli uppätna. Men en intressant sak är...
Överlever ålen förvaltningen av ålbeståndet? Ja, det finns det all anledning att fråga sig. Vill man ha svar, finns en rapport från Havsmiljöinstitutet att tillgå.
Hav och sjöar innehåller dna som kommer från fiskarnas avföring, urin och skinn. Det kallas för eDNA, environmental DNA . I takt med att analysmetoderna blivit enklare och billigare så har dna-resterna blivit en viktig informationskälla. Till exempel har danska forskare identifierat 15 olika fiskarter ur ett vattenprov på en halv liter – eDNA kan alltså användas till att undersöka artsammansättningen i olika havsområden. Nu har japanska forskare visat att man även kan beräkna mängden fisk med hjälp av dna-resterna i haven. De har undersökt hur mycket eDNA som makrillar släpper ifrån sig...
Längs stränderna på Afrikas västra kust, från Gibraltar i norr till Namibia i söder, ligger tusentals båtar av modellen pirog uppdragna på stranden som skydd mot tidvattnet. Pirogerna är många gånger inte mycket större än ekor. Några har motor, men de flesta drivs med åror och segel. Bränslekostnaden är hög och fiskarna kan inte gå långt ut från kusten i pirogerna utan att riskera sina liv. I havet utanför stränderna ligger det också båtar. Alla har motor. De är dessutom utrustade med den senaste tekniken inom ekolod, GPS, radar, kylrum, vinschar och mycket annat som gör dem överlägsna de...
Sälmasken är en parasit som parar sig och producerar ägg i magen på sälar. Äggen följer sedan med avföringen ut i vattnet där de kläcks. Larverna äts av små kräftdjur som i sin tur blir uppätna av fiskar – till exempel torsk – som sedan äts av andra sälar. På så vis upprätthålls livscykeln. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har nu undersökt förekomsten av sälmask hos de svenska torskbestånden . Studierna visar att i närheten av sälkolonier på västkusten kan upp till 60 procent av torskarna innehålla sälmask. Även i södra Östersjön finns ett samband mellan infektionsgrad och...
Enligt det Internationella havsforskningsrådet, ICES, har exploateringen av Nordostatlantens fiskbestånd halverats under det senaste decenniet. Det har medfört att flera av de kommersiellt viktigaste bestånden har ökat: till exempel torsk i Barents hav och vid Island, rödspätta och kolja i Nordsjön och Skagerrak samt sill och skarpsill i Östersjön. Men för ålen är läget fortfarande kritiskt, trots omfattande fiskerestriktioner. Detta gäller även för torsken i Kattegatt och i Irländska sjön. Resultaten baseras på analyser utförda av ICES rådgivande kommitté och omfattar utvecklingen för 85...
Torskbeståndet i östra Östersjön har återhämtat sig till samma nivå som i slutet av 1980-talet, enligt en rapport från Internationella havsforskningsrådet.
Livet som renskötande same innehåller många risker, och jakt och fiske är vanliga sysselsättningar. Dödsolyckor sker exempelvis vid transporter med skoter.
