Annons

fysiologi

Jämfört med sina föregångare hade Homo erectus större hjärna, större kropp och rörde sig över större ytor – egenskaper som kräver mycket energi i form av mat. Samtidigt hade hon mindre tänder, svagare tuggmuskler och nättare matsmältningsorgan. Hur går det ihop? – Enkla metoder för att bereda maten kan ha haft enorm betydelse, säger Daniel Lieberman, biologiprofessor vid Harvard university i USA. Fossila fynd tyder på att våra släktingar började äta kött för drygt 2,5 miljoner år sedan. Kokkonsten verkar ha slagit igenom långt senare. Därför är det troligt att våra förfäder använde enkla...
Länge var tarmens ekologi i stort sett okänd. För ett tiotal år blev det möjligt att kartlägga tarmfloran hos olika individer med gentekniska metoder. Det har gett mängder av ny kunskap om samspelet mellan maten, hälsan och magens mikrober. I raden av böcker i ämnet är den här en av de mest läsvärda. Författaren är läkare och professor vid King’s College London. Han har själv studerat bland annat hur tarmfloran skiljer sig åt mellan tvillingar, och hur det kan tänkas påverka kroppsvikten. Tim Spector går igenom allehanda mediehajpade kostråd och slår fast att de flesta saknar vetenskapligt...
Ett kort svar utifrån ett biologiskt perspektiv: Så vitt jag vet finns inga könsskillnader vad gäller ögonfransarnas längd. /Jan Ygge, ögonläkare, professor vid Karolinska institutet … och ett lite längre om avbildning och genus: När vi tecknar bilder av människor gestaltar vi ­snarare vad vi vill se och vad vi tror oss se än vad vi ­faktiskt ser. Det har mer att göra med konventioner, det vill säga förutfattade meningar och medvetna eller omedvetna överenskommelser inom en kultur om hur människor bör se ut och avbildas, än med hur någon ”verkligen” ser ut. Bilder framställer ju ofta ideal...
Den fläckiga bengäddan, en nordamerikansk insjöfisk, är täckt av upp till en centimeter stora fjäll som liknar badrumskakel. Fjällen innehåller det mycket hårda ämnet ganoin. Nu har forskare vid Uppsala universitet upptäckt att gener som bygger upp ganoin i bengäddans hud motsvarar emalj-gener i människans mun. – Det tyder på att ganoin är en sorts emalj, säger Per Ahlberg, professor i evolutionär organismbiologi vid Uppsala universitet. Hans forskargrupp har också studerat mer än 415 miljoner år gamla fossila fiskar, bland annat en välbevarad Psarolepis romeri från Yunnan i södra Kina. Den...
Konditionsträning påverkar framför allt hjärtat och de muskler man använder. Däremot påverkas inte lungornas kapacitet, som redan är väldigt hög och i normala fall inte begränsar prestationen. Hjärtat påverkas på så sätt att dess förmåga att pumpa ut blod och därmed syre till musklerna förbättras. Den maximala hjärtfrekvensen påverkas inte nämnvärt av träning, däremot ökar mängden blod per hjärtslag (slagvolym). Det gör att hjärtminutvolymen (mängden blod som hjärtat pumpar ut per minut) ökar och därmed även den maximala syreupptagningen. Det innebär också att vid en given intensitet blir...
Svar: Du har helt rätt i att man klarar sig bra med en njure, så varför har vi två – och varför har vi inte dubbel uppsättning av andra livsviktiga organ, som hjärtat? Den troligaste anledningen till att vi har dubbel uppsättning av många organ har både ett evolutionärt och embryologiskt ursprung. Alla ryggradsdjur har samma bilaterala symmetri (det vill säga att höger- och vänstersidan är likadant uppbyggda) – ett arv som är flera hundra miljoner år gammalt. Några av våra organ, till exempel mag-tarmkanalen, utvecklas från den mittlinje som hos det tidiga embryot består av en tub som kopplar...