fysiologi

Nobelpris i fysiologi eller medicin offentliggjort

I år tillkännagavs Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2020 runt lunchtid på måndagen den 5 oktober, då Thomas Perlmann, sekreterare i Nobelkommittén, berättade att priset ska delas lika mellan tre forskare: Harvey J. Alter, Michael Houghton och Charles M. Rice. Här kan du läsa en längre text av F&F om årets Nobelpris i fysiologi eller medicin . Forskarna har bidragit med varsitt steg till upptäckten av hepatit c-virus: Alter insåg att det fanns en tidigare okänd smitta i blod som gav en kronisk form av leversjukdomen hepatit. Houghton lyckades sedan ta fram det nya virusets arvsmassa...

Om snor, svett och tårar

Säg ordet “kroppsvätskor” och det är lätt att få kväljningar. Ändå är de så viktiga för oss. Dessutom har de alla en mycket intressant kemi. Ulf Ellervik berättar roliga anekdoter och vetenskapliga rön kring snor, svett och annat obehagligt i sin nya bok, Äckligt . 1 | Hur kom du på att du skulle skriva just den här boken? – Jag samlar hela tiden på mig kul material, och insåg att jag hade en hög med lite äckliga saker. Jag googlade och insåg att det inte verkar finnas någon sådan här bok, på något språk. Kiss och bajs finns det rätt gott om, men övriga kroppsvätskor – nej. Men det var inte...

Cellerna trivs bäst kring 37 grader

Ja, jämnvarma (”varmblodiga”) djur, inklusive människan, reglerar sin kroppstemperatur inom ett snävt område kring ungefär 37–40 grader. Då fungerar processerna i cellerna, och därmed organen och hela individen, optimalt. En relativt hög kroppstemperatur är en fördel eftersom de flesta kemiska reaktioner går fortare vid högre temperaturer. Å andra sidan skadas cellerna av för hög värme – kroppens proteiner börjar koagulera om kroppstemperaturen stiger över 43 grader och hjärnan, med bland annat temperaturregleringscentrum slås ut. Spannet kring 37–40 grader är alltså en avvägning mellan dessa...

Man med ont i ryggen sitter vid ett skrivbord

Sitter du mer än du tror?

Forskare från Högskolan i Gävle, i samarbete med Academic medical center (kopplat till Universitetet i Amsterdam) har i en studie tittat på stillasittande bland kontorsarbetare . Vanligtvis är självskattning den traditionella metoden för att samla in uppgifter. Men forskarna har nu kunnat konstatera att självskattningssvaren inte stämmer med verkligheten. – Kommer du till mig och säger att du inte sitter så mycket, bara runt 25 procent av arbetsdagen, då säger våra mätningar att du sitter 50 procent. Om du istället säger att du sitter 90 procent, då säger jag, nej du sitter bara 70 procent,...

Bevisat: Testosteron boostar flåset

I den unika studien ingick 48 vältränade kvinnor mellan 18 och 35 år, som under tio veckors tid varje kväll fick smörja en kräm på yttersidan av låret. Studien var dubbelblind, vilket innebär att varken forskarna eller kvinnorna visste vem som lottats till att få en kräm som innehöll 10 milligram testosteron eller verkningslös kräm (placebo). Inför studien och efteråt mättes kvinnornas prestationsförmåga vad gällde uthållighet, alltså hur snabbt och länge som de orkade springa på löpband, och även deras explosiva kapacitet på cykel samt muskelstyrka i olika tester. Deras kroppsammansättning...

De tre forskarna William G.Kaelin, Jr., Sir Peter J.Ratcliffe och Gregg L. Semenza vinner Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2019

Nobelpris för cellens livsnödvändiga anpassningsförmåga

I år tillkännagavs Nobelpriset i fysiologi eller medicin strax innan lunchtid på måndagen den 7 oktober, då Thomas Perlmann, sekreterare i Nobelkommittén, berättade att årets nobelpris i fysiologi eller medicin 2019 ska delas lika mellan tre forskande läkare: William G. Kaelin, Jr., Sir Peter J. Ratcliffe och Gregg L. Semenza. De tre forskarna har inte arbetat ihop, men har alla tre bidragit till att förklara hur våra celler hanterar olika halter av syre – från överflöd till syrebrist. Normalt på land består luften till en femtedel av syre, en molekyl som vi inte klarar oss utan då alla djur...

Bra bett i betan

Vid förbränning i en dieselmotor bildas flera olika kväveoxidföreningar, nämligen dikväveoxid (N 2 O), kväveoxid (NO) och kvävedioxid (NO 2 ). N 2 O har en skadlig effekt på ozonlagret, men är relativt ofarlig vid inandning. Den används som narkosmedel (lustgas) och ger lätt bedövning/smärtlindring. NO 2 irriterar luftvägarna och kan orsaka lungskador. I mycket höga halter är gasen direkt dödlig. NO, slutligen, är i sig själv ofarlig, men oxideras lätt i atmosfären till NO 2 . I kroppen bildas NO naturligt från enzymet kväveoxidsyntas och fungerar i låga koncentrationer som en signalmolekyl...

Blir simmare blöta av svett?

Ja, vi svettas i vatten och nej, det har ingen kylande effekt. Vid kroppsarbete går endast en del av energin till själva muskelkontraktionen, resten blir värme som normalt avges effektivt genom att svett avdunstar från huden. Ju högre kroppstemperatur, desto mer svettas vi – så har evolutionen löst vår avkylningsproblematik. Kroppen försöker dock med samma lösning även i de fall svetten inte har någon kylande effekt. Det gäller dels när vi utför arbete i vatten, dels i riktigt varma och fuktiga klimat där svetten rinner av huden i stället för att dunsta. I det senare fallet är svetten direkt...

Ödesdigert att fortsätta äta sin egen tarm

Den millimeterstora rundmasken C. elegans har den märkliga vanan att äta upp sina egna tarmar och använda proteinet för att lägga ägg. Denna jord- och laboratorielevande art består till största delen av hermafroditer, så nästan alla individer lägger ägg. Tarmen bryts bara ned delvis och behåller sin funktion, så beteendet är praktiskt så länge nematoden är i fertil ålder. Men när masken upphör att reproducera sig blir tarmkonsumtionen en ovana som orsakar fetma och bidrar till åldrandet, enligt en ny studie som har publicerats i Current Biology . Varför slutar då inte maskarna att bryta ner...

Tama kaniner har mindre hjärna

Att våra husdjurskaniner är lugnare och mindre rädda än sina vilda ursprungsartfränder syns i deras beteende, men också i deras hjärnor. Det konstaterar en internationell forskargrupp från bland annat Uppsala universitet, som har studerat kaninhjärnor med hjälp av magnetkamera, MRI. Forskarna födde upp åtta vilda och åtta tama kaniner under likartade förhållanden och analyserade sedan MRI-data av deras hjärnor. I studien , som publicerats i den vetenskapliga tidskriften PNAS , redovisas tre tydliga skillnader i hjärnans utveckling mellan vilda och tama kaniner. Tamkaninerna hade mindre hjärna...

Doping hjälpte inte cyklister uppför berg

Den dopingklassade substansen epo hjälper inte nödvändigtvis cyklister att förbättra sina tävlingsresultat. Det framgår av en dubbelblind och randomiserad nederländsk studie, som nyligen publicerades i tidskriften The Lancet . Forskarna studerade sammanlagt 48 manliga, vältränade tävlingscyklister i 18–50-årsåldern. Hälften av dem fick injektioner med rHuEPO (rekombinant humant erytropoietin), ett hormon som ökar produktionen av röda blodkroppar. Den andra hälften fick placebo. Efter åtta veckor mättes deras krafter i laboratorieförsök och i ett krävande lopp uppför franska Mont Ventoux i...

Ljuset släcker törsten

Ett område på hjärnans undersida som kallas hypotalamus bidrar till att reglera vätskebalansen i kroppen. Detta har varit känt sedan mitten av förra seklet. Nu har forskare i USA kopplat känslan av törst till en specifik typ av nervceller. Upptäckten visar hur en livsviktig drift bottnar i klart avgränsade nervkretsar. Forskarna använde en metod som kallas optogenetik. Den gör det möjligt att styra aktiviteten hos utvalda nervceller i realtid med laserljus via en fiberkabel in i hjärnan. När forskarna dämpade aktiviteten i en viss typ av celler hos en törstig mus slutade den att dricka. När...

Vitaminbrist som dödar

Runt millennieskiftet började det komma rapporter om kolonihäckande sjöfåglar som dog i förlamning mitt under häckningen utefter Östersjökusten. Gråtrutar, havstrutar, krickor och gravänder är några exempel på drabbade arter. Oroade personer som uppmärksammade händelserna hörde av sig till vår forskargrupp vid Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi, Stockholms universitet. Rörde det sig om angrepp av bakterier eller virus? Eller handlade det om något miljögift? År 2004 började vi undersöka saken. Ledtrådarna till vad som hänt fåglarna går tillbaka ända till 1970-talet. Då...

Sök på sajten