Annons

fysiologi

Ett område på hjärnans undersida som kallas hypotalamus bidrar till att reglera vätskebalansen i kroppen. Detta har varit känt sedan mitten av förra seklet. Nu har forskare i USA kopplat känslan av törst till en specifik typ av nervceller. Upptäckten visar hur en livsviktig drift bottnar i klart avgränsade nervkretsar. Forskarna använde en metod som kallas optogenetik. Den gör det möjligt att styra aktiviteten hos utvalda nervceller i realtid med laserljus via en fiberkabel in i hjärnan. När forskarna dämpade aktiviteten i en viss typ av celler hos en törstig mus slutade den att dricka. När...
Runt millennieskiftet började det komma rapporter om kolonihäckande sjöfåglar som dog i förlamning mitt under häckningen utefter Östersjökusten. Gråtrutar, havstrutar, krickor och gravänder är några exempel på drabbade arter. Oroade personer som uppmärksammade händelserna hörde av sig till vår forskargrupp vid Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi, Stockholms universitet. Rörde det sig om angrepp av bakterier eller virus? Eller handlade det om något miljögift? År 2004 började vi undersöka saken. Ledtrådarna till vad som hänt fåglarna går tillbaka ända till 1970-talet. Då...
För 40 år sedan lyckades den första människan dyka ner till 100 meters djup på ett enda andetag. Det var fransmannen Jacques Mayol, som har porträtterats i filmen Det stora blå . I dag är motsvarande rekord inom den extrema formen No limit hela 214 meter. Fridykning, som även kallas apnea, är numera en populär tävlingssport. Den delas upp i sex olika grenar (se grafik). En är att simma längst sträcka horisontellt under vattnet i bassäng, en annan att hålla andan så lång tid som möjligt i vila. Rekorden är på 300 meter respektive 11 minuter och 35 sekunder – och utökas hela tiden. För bara...
JUBILEUMSPODDEN #2: Det är 40 år sedan Jacques Mayol lyckades fridyka ner till 100 meters djup. Det rekordet är för länge sedan slaget. Men vad händer i kroppen när vi dyker? Erika Schagatay, professor i zoofysiologi vid Mittuniversitetet i Östersund, samtalar med Forskning & Framstegs Jörn Spolander.
Jämfört med sina föregångare hade Homo erectus större hjärna, större kropp och rörde sig över större ytor – egenskaper som kräver mycket energi i form av mat. Samtidigt hade hon mindre tänder, svagare tuggmuskler och nättare matsmältningsorgan. Hur går det ihop? – Enkla metoder för att bereda maten kan ha haft enorm betydelse, säger Daniel Lieberman, biologiprofessor vid Harvard university i USA. Fossila fynd tyder på att våra släktingar började äta kött för drygt 2,5 miljoner år sedan. Kokkonsten verkar ha slagit igenom långt senare. Därför är det troligt att våra förfäder använde enkla...
Länge var tarmens ekologi i stort sett okänd. För ett tiotal år blev det möjligt att kartlägga tarmfloran hos olika individer med gentekniska metoder. Det har gett mängder av ny kunskap om samspelet mellan maten, hälsan och magens mikrober. I raden av böcker i ämnet är den här en av de mest läsvärda. Författaren är läkare och professor vid King’s College London. Han har själv studerat bland annat hur tarmfloran skiljer sig åt mellan tvillingar, och hur det kan tänkas påverka kroppsvikten. Tim Spector går igenom allehanda mediehajpade kostråd och slår fast att de flesta saknar vetenskapligt...