genetik

Under skånska mumien: hans barnbarn

Peder Winstrup (1605–1679) var en man med pondus, en av få ämbetsmän som klarade Skånes övergång från Danmark till Sverige med karriären intakt. Han var inte bara Lunds sista danska biskop, utan blev även dess första svenska. Därtill kom hans kvarlevor att bevaras, naturligt mumifierade, ända in i våra dagar. Hans kista har öppnats flera gånger sedan 1800-talet, men först nu har tekniken gjort det möjligt att dra slutsatser om hans liv och leverne. Och att identifiera det foster i ett bylte som lagts under hans vader. Vid senaste kistöppningen, 2014, togs dna-prover ur ben från både Winstrup...

Arv styr hästens gångarter

Svar av Anna Jansson , professor i djurfysiologi, och Gabriella Lindgren , universitetslektor i molekylär husdjursgenetik, Sveriges lantbruksuniversitet. I vår del av världen har nog många uppfattningen att hästar har tre gångarter: skritt, trav och galopp. Detta stämmer för många av våra hästraser, men inte för alla. I Sverige och på andra håll i världen finns så kallade g aited horse breeds – hästraser som kan uppvisa andra mönster i hur de sätter ner hovarna. Passgång och tölt är två kända exempel på sådana alternativa gångarter. Hästens förutsättningar för att kunna gå i passgång och...

Framtiden behöver stresståliga träd

Ett litet träd glider förbi på ett rullband. Det stannar till vid en kran och får några droppar, precis så mycket vatten som trädet har gjort av med under det senaste dygnet. Det här vet datorn som håller reda på var och en av de 350 små hybridasparna på bandet. Vi befinner oss vid trädforskningsfronten, vid den automatiska odlingsplattform som Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, invigde förra året. Den är en del i att snabba upp trädförädlingen, för att kunna anpassa träden till ett klimat där förändringen går fortare och fortare. Att ta fram nya förädlade trädplantor tar normalt flera...

Genteknik avslöjar älgens förflutna

Forskare har för första gången kartlagt hela arvsmassan hos Alces alces, den europeiska älgen. Referensgenomet innehåller artens samtliga dna-sekvenser och bygger på flera analyser av muskelvävnad insamlad år 1980 från en älg i Gävleborg. – Att jämför referensgenomet med redan tillgänglig genetisk data lät oss spåra hur arvsmassan förändrats över tid. Vi kunde även rekonstruera hur populationen ökat och minskat i storlek, säger David Díez-del-Molino , som forskar om paleogenetik vid Naturhistoriska riksmuseet och är en av forskarna bakom studien. Återblicken tiotusentals år bakåt i tiden...

Många arter försvinner om asken dör

En svampsjukdom är på väg att utrota asken. Om den dör ut kommer den att ta minst 50 andra arter med sig i graven. Hoppet står nu till ett litet antal resistenta träd. Forskarna jobbar febrilt med att att kartlägga deras genetik och kemi.

Hyenan och människan – sociala genier som följts åt

Hur fick människan så stor hjärna? Svaret har länge sökts bland människoaporna. Men ny forskning visar att det i stället kan vara klokare att studera de fläckiga hyenorna. Deras utveckling är förvånansvärt lik människans.

Arvsmassans makt är stor

Budskapet är möjligen ångestdämpande för föräldrar: Den enskilt viktigaste faktorn som formar en människa är hennes arvsmassa. Föräldrarnas ansträngningar och tillkortakommanden, liksom skolans, har i långa loppet mindre betydelse. Robert Plomin är professor i beteendegenetik vid King’s College London. I boken Blue print summerar han mer än fyra decennier av forskning om hur olika personlighetsdrag kan tänkas hänga samman med det biologiska arvet. Mycket bygger på studier av tvillingar runt om i världen, inklusive Sverige. Forskningen visar att olika genvarianter som var för sig bidrar...

Vilda släktingar att skydda

Några vilda släktingar till odlade växter som skulle behöva bättre skydd i naturen och hos genbanker, enligt en rapport från det nordiska genresurscentret NordGen . Beta Blåbär Blåhallon Dvärgtranbär Gräslök Hallon Hassel Hjortron Lingon Odon Sparris Strandkål Svarta vinbär Sötkörsbär Tranbär Trädgårdsvinbär Vildapel Åkerbär Källa: NordGen

Nyupptäckt gen hotar antibiotika

Så sent som för två år sedan blev läkemedlet plazomycin godkänt i USA. I första hand ska det användas mot urinvägsinfektioner med bakterier resistenta mot andra antibiotika. Det ingår också i arsenalen av mediciner som kan behövas mot lunginfektioner orsakade av Pseudomonas aeruginosa , en bakterie känd för att spridas på sjukhus bland människor med nedsatt immunförsvar. – Att kunna behandla sekundära, bakteriella lunginfektioner är något vi är särskilt måna om i dessa tider när världen har drabbats av covid-19-pandemin, säger Joakim Larsson, professor i miljöfarmakologi och föreståndare för...

Embryon väljs ut för provrörsbefruktning

Omstritt gentest ledde till världsunik graviditet

Ett embryo som bedömts ha låg risk för sjukdomar som cancer och diabetes har för första gången valts ut och resulterat i en graviditet genom provrörsbefruktning. Företaget bakom projektet, Genomic Prediction, har inte berättat exakt vilka sjukdomar de testat för, bara att sjukdomarna är polygena, skriver New Scientist. Det innebär att de inte orsakas av en enda gen, utan en komplex kombination av flera. Till den gruppen hör exempelvis bröstcancer, diabetes typ 1 och 2, och vissa hjärt- och kärlsjukdomar. Magnus Lundgren som forskar om organismbiologi på Uppsala universitet är positiv till...