Genetik

”Rätten att överleva är viktigare än rätten att inte veta” menar prisade genforskaren Kári Stefánsson.

Victor Ambros och Gary Ruvkun får Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2024.

Varför blommar astern först på hösten – trots att väder­förhållandena kan vara desamma tidigare under året?

Kan ett frö fortfarande gro efter att ha förvarats 100 år i permafrost? Det vill forskaren Åsmund Asdal och hans kollegor ta reda på. 35 år in i experimentet ser det ganska lovande ut.

Gåtan med fostret i biskop Winstrups grav i Lund har fått sin lösning. En avvikelse i Y-kromosomen visar att fostret som lades i hans kista var hans dotterson.

Öring, hasselnötter och hjortkött stod på menyn i Norden för 10 000 år sedan. Det visar dna-analyser av björkharts som ungdomarna på Västkusten tuggat på.

Att sjukdomen i dag är så vanlig i Nordeuropa beror på att vi fortfarande har ett högre inslag av gener därifrån.

En samling av kakaoplantor i Trinidad och Tobago ger forskare tillgång till över 2 400 unika sorter.

Biologer har länge tänkt sig att ett embryo behöver en levande livmoder för att utvecklas normalt. Men det kanske räcker med en roterande flaska.

200 år efter Gregor Mendels födelse är ärft­lig­hetens lagar fortfarande centrala inom biologin.

En enda utbytt ”bokstav” i en gen kan ge allvarlig sjukdom. Nu visar svenska forskare hur ett sådant felslag kan ge epilepsi – och också hur man kan komma ett steg närmare ny behandling.

Mikrobiologen Farshid Jalalvand korsbefruktar den senaste naturvetenskapen med den västerländska filosofihistorien.