genetik

Gener gör stadsfåglar bättre rustade för stress

Talgoxar är vanliga i hela Europa och det är sedan tidigare känt att fåglar från olika europeiska populationer är genetiskt ganska lika varandra. Nu kommer dock oväntade forskningsresultat. I en ny studie har forskare identifierat tydliga genetiska skillnader mellan talgoxar som lever i städer jämfört med talgoxar som lever i lantlig miljö. Studien är publicerad i tidskriften Nature Communications . Generna skiljer sig åt – Talgoxar som lever i städer är mer aggressiva och innovativa. De är så illa tvungna att vara lite tuffare för att komma åt mat. Det här vet man sedan tidigare, men man har...

Alla gener kartlagda hos 35.000 år gammal kvinna

När den moderna människan kom till Europa från Afrika, för drygt 40 000 år sedan, ökade risken för en rad genetiskt överförda sjukdomar. Det är en bild som tidigare forskning pekat på. Men den stämmer inte, enligt svenska forskare som nu har kartlagt hela genomet för en kvinna som levde på Balkan för 35 000 år sedan. – Det pågår en debatt om att när den moderna människan kom till Europa ska det ha uppstått en genetisk flaskhals, det vill säga att den genetiska diversiteten minskade. Det ökar i sin tur risken för inavelssjukdomar. Men den här kvinnan hade en oväntat stor genetisk diversitet,...

Forskarnas jakt på nya sätt att bli med barn

Att inte kunna bli förälder är ofta en stor sorg för människor med barnlängtan. Provrörsbefruktning hjälper många att bilda familj, men inte alla. Nya tekniker utvecklas – som kanske kan innebära slutet för ofrivillig barnlöshet.

Arv styr hästens gångarter

Svar av Anna Jansson , professor i djurfysiologi, och Gabriella Lindgren , universitetslektor i molekylär husdjursgenetik, Sveriges lantbruksuniversitet. I vår del av världen har nog många uppfattningen att hästar har tre gångarter: skritt, trav och galopp. Detta stämmer för många av våra hästraser, men inte för alla. I Sverige och på andra håll i världen finns så kallade g aited horse breeds – hästraser som kan uppvisa andra mönster i hur de sätter ner hovarna. Passgång och tölt är två kända exempel på sådana alternativa gångarter. Hästens förutsättningar för att kunna gå i passgång och...

Under skånska mumien: hans barnbarn

Peder Winstrup (1605–1679) var en man med pondus, en av få ämbetsmän som klarade Skånes övergång från Danmark till Sverige med karriären intakt. Han var inte bara Lunds sista danska biskop, utan blev även dess första svenska. Därtill kom hans kvarlevor att bevaras, naturligt mumifierade, ända in i våra dagar. Hans kista har öppnats flera gånger sedan 1800-talet, men först nu har tekniken gjort det möjligt att dra slutsatser om hans liv och leverne. Och att identifiera det foster i ett bylte som lagts under hans vader. Vid senaste kistöppningen, 2014, togs dna-prover ur ben från både Winstrup...

Framtiden behöver stresståliga träd

Ett litet träd glider förbi på ett rullband. Det stannar till vid en kran och får några droppar, precis så mycket vatten som trädet har gjort av med under det senaste dygnet. Det här vet datorn som håller reda på var och en av de 350 små hybridasparna på bandet. Vi befinner oss vid trädforskningsfronten, vid den automatiska odlingsplattform som Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, invigde förra året. Den är en del i att snabba upp trädförädlingen, för att kunna anpassa träden till ett klimat där förändringen går fortare och fortare. Att ta fram nya förädlade trädplantor tar normalt flera...

Genteknik avslöjar älgens förflutna

Forskare har för första gången kartlagt hela arvsmassan hos Alces alces, den europeiska älgen. Referensgenomet innehåller artens samtliga dna-sekvenser och bygger på flera analyser av muskelvävnad insamlad år 1980 från en älg i Gävleborg. – Att jämför referensgenomet med redan tillgänglig genetisk data lät oss spåra hur arvsmassan förändrats över tid. Vi kunde även rekonstruera hur populationen ökat och minskat i storlek, säger David Díez-del-Molino , som forskar om paleogenetik vid Naturhistoriska riksmuseet och är en av forskarna bakom studien. Återblicken tiotusentals år bakåt i tiden...

Många arter försvinner om asken dör

En svampsjukdom är på väg att utrota asken. Om den dör ut kommer den att ta minst 50 andra arter med sig i graven. Hoppet står nu till ett litet antal resistenta träd. Forskarna jobbar febrilt med att att kartlägga deras genetik och kemi.

Hyenan och människan – sociala genier som följts åt

Hur fick människan så stor hjärna? Svaret har länge sökts bland människoaporna. Men ny forskning visar att det i stället kan vara klokare att studera de fläckiga hyenorna. Deras utveckling är förvånansvärt lik människans.

Arvsmassans makt är stor

Budskapet är möjligen ångestdämpande för föräldrar: Den enskilt viktigaste faktorn som formar en människa är hennes arvsmassa. Föräldrarnas ansträngningar och tillkortakommanden, liksom skolans, har i långa loppet mindre betydelse. Robert Plomin är professor i beteendegenetik vid King’s College London. I boken Blue print summerar han mer än fyra decennier av forskning om hur olika personlighetsdrag kan tänkas hänga samman med det biologiska arvet. Mycket bygger på studier av tvillingar runt om i världen, inklusive Sverige. Forskningen visar att olika genvarianter som var för sig bidrar...