genetik

Embryon väljs ut för provrörsbefruktning

Omstritt gentest ledde till världsunik graviditet

Ett embryo som bedömts ha låg risk för sjukdomar som cancer och diabetes har för första gången valts ut och resulterat i en graviditet genom provrörsbefruktning. Företaget bakom projektet, Genomic Prediction, har inte berättat exakt vilka sjukdomar de testat för, bara att sjukdomarna är polygena, skriver New Scientist. Det innebär att de inte orsakas av en enda gen, utan en komplex kombination av flera. Till den gruppen hör exempelvis bröstcancer, diabetes typ 1 och 2, och vissa hjärt- och kärlsjukdomar. Magnus Lundgren som forskar om organismbiologi på Uppsala universitet är positiv till...

Bättre diagnostik vid intellektuell funktionsnedsättning

2003, när forskare för första gången lyckades kartlägga människans arvsmassa hade det tagit 13 år och kostat ungefär 2,7 miljarder dollar. Nu går en helgenomsekvensering att göra på mindre än en vecka för bara runt 30 000 kronor. Genom att jämföra arvsmassan mot ett referensgenom kan man diagnostisera genetiska sjukdomar, men även intellektuell funktionsnedsättning. Dagens första test begränsat En sådan funktionsnedsättning kan dock orsakas av en mängd olika genetiska förändringar, och det första test man börjar med idag (en så kallad gendos-array) kan bara hitta en viss typ av dem. Nu har...

Närbild blodkärl, skillnad mellan normal nybildning och dämpad nybildning

Genetisk broms kan dämpa nybildandet av blodkärl

Att helt slå ut nybildningen av blodkärl har prövats som behandling vid cancer för att på så vis svälta tumörer, men även vid ögonsjukdomar. Man har använt en speciell antikropp för att blockera en tillväxtfaktor som krävs för att bilda kärl, kallad vaskulär endotelcellstillväxtfaktor, VEGF. Men eftersom även nerver i ögat kan behöva VEGF för att överleva, så är en total blockad inte en optimal väg att gå. Mängden nybildade kärl sänktes till hälften Nu har forskare vid Uppsala universitet med hjälp av ett slags genetisk broms på tillväxtfaktorn kunnat sänka mängden nybildade kärl med hälften...

Släktingar till forskare oftare psykiskt sjuka

Resultatet visar en signifikant ökad förekomst av schizofreni bland syskon, barn och syskonbarn till akademiker jämfört med befolkningsgenomsnittet. För bipolär sjukdom var risken signifikant högre för föräldrar, far- och morföräldrar och syskonbarn. Syftet med studien är att undersöka sambandet mellan kreativitet och psykisk sjukdom, och gruppen forskare har valts ut i egenskap av att de har ett kreativt yrke. Fynden stödjer en tidigare hypotes om en upp och nedvänd u-kurva, där anlag för dessa sjukdomar kan kopplas till ökad kreativitet, medan kreativiteten däremot blir lidande om sjukdomen...

Tarmbakterier i hajpad hälsotrend

Lyssna på artikeln: Glada mikrober i form av papp-silhuetter i grälla färger studsar runt i en animerad reklamfilm på Facebook. ”Jag är en mikrob och jag bor inne i dig” säger en av silhuetterna. ”Vi är alla olika, och din hälsa och ditt välbefinnande beror på balansen i vår bakteriella koloni.” Mikroben uppmanar mig att ta företaget Atlas Biomeds dna-test för att få personliga rekommendationer om matvaror som gör att mikroberna i min tarm fungerar bättre. ”Det är enkelt. Beställ ett test på nätet och skicka in ditt biomaterial!” Enligt reklamfilmen påverkar mikroberna viktiga funktioner som...

Fårsperma kan frysas i decennier

Sir Freddie var en bagge av rasen merino som levde på en fårfarm i Australien under 1960-talet. Sperma från Sir Freddie frystes ned i flytande kväve 1968. Förra året inseminerades tackor med den 50-åriga sperman. Hälften av tackorna födde friska lamm. Det är samma utfall som vid inseminering med sperma som varit fryst i ett år. Kvaliteten har alltså inte påverkats av den långa lagringen. – Våra resultat indikerar att sperma kan frysas i stort sett hur länge som helst utan att kvaliteten försämras, säger Simon de Graaf, som är docent vid Sydneys universitet och en forskarna bakom försöket...

Polisen ska använda släktforskares dna

Polismyndighetens rättsavdelning har utrett frågan sedan i höstas. I dag kom beslutet om att testa metoden. – I samråd med polisen tar vi fram något eller några ärenden som vi testkör under våren, säger Ricky Ansell, genetiker på Nationellt forensiskt centrum i Linköping. Han vill inte avslöja vilka fall det handlar om, men säger att metoden bara kommer att användas vid de allra grövsta brotten som mord och våldtäkter. Polisens nya arbetssätt är en följd av fallande priser på dna-tester. Uppskattningsvis 100 000 svenskar har köpt ett dna-test via nätet från företag som Ancestry, 23andMe och...

Kvällströtta mår bättre

Kön, ålder och miljöfaktorer som temperatur och dagsljus påverkar mellan vilka klockslag en person helst sover. Men gener spelar också en viktig roll. Det finns 351 gener som ofta skiljer sig mellan morgon- och kvällsmänniskor. Det visar en studie av sömnvanornas genetik baserad på nästan 700 000 personer, den största hittills. Generna är kopplade till när sömnen börjar och slutar – inte till hur länge den varar eller själva sömnkvaliteten. Enligt en ny studie skattar morgonmänniskorna, som både somnar och vaknar tidigt, sitt välbefinnande högre än kvällsmänniskorna. De löper dessutom lägre...

Vissa fäder ger extra arvsmassa till sina barn

En fyraårig pojke med svaga och ömmande muskler hamnade på ett sjukhus i Cincinnati, USA. Läkarna misstänkte att det var något fel på hans mitokondrier, de bakterieliknande strukturer inuti kroppens celler som sköter omsättningen av energi. Mitokondrierna är kända för att gå i arv på mödernet. Det är något som släktforskare använder för att följa kvinnliga släktlinjer bakåt i tiden. Men det visade sig att den fyraårige pojken hade mitokondrier från både sin mamma och sin pappa, enligt en rapport i tidskriften PNAS . Författarna beskriver sammanlagt sjutton individer från tre olika familjer...

Rätt sätt att genförändra människor

I vilken utsträckning kan och bör vi ändra gener för att förbättra hälsa och förebygga sjukdomar? Ska ärftliga förändringar vara tillåtna och vem bestämmer vad som är sjukt? Tekniken att skräddarsy vår arvsmassa utvecklas snabbt – och nu måste etikfrågorna lyftas fram.