Annons

genetik

Peder Winstrup (1605–1679) var en man med pondus, en av få ämbetsmän som klarade Skånes övergång från Danmark till Sverige med karriären intakt. Han var inte bara Lunds sista danska biskop, utan blev även dess första svenska. Därtill kom hans kvarlevor att bevaras, naturligt mumifierade, ända in i våra dagar. Hans kista har öppnats flera gånger sedan 1800-talet, men först nu har tekniken gjort det möjligt att dra slutsatser om hans liv och leverne. Och att identifiera det foster i ett bylte som lagts under hans vader. Vid senaste kistöppningen, 2014, togs dna-prover ur ben från både Winstrup...
Ett litet träd glider förbi på ett rullband. Det stannar till vid en kran och får några droppar, precis så mycket vatten som trädet har gjort av med under det senaste dygnet. Det här vet datorn som håller reda på var och en av de 350 små hybridasparna på bandet. Vi befinner oss vid trädforskningsfronten, vid den automatiska odlingsplattform som Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, invigde förra året. Den är en del i att snabba upp trädförädlingen, för att kunna anpassa träden till ett klimat där förändringen går fortare och fortare. Att ta fram nya förädlade trädplantor tar normalt flera...
Forskare har för första gången kartlagt hela arvsmassan hos Alces alces, den europeiska älgen. Referensgenomet innehåller artens samtliga dna-sekvenser och bygger på flera analyser av muskelvävnad insamlad år 1980 från en älg i Gävleborg. – Att jämför referensgenomet med redan tillgänglig genetisk data lät oss spåra hur arvsmassan förändrats över tid. Vi kunde även rekonstruera hur populationen ökat och minskat i storlek, säger David Díez-del-Molino , som forskar om paleogenetik vid Naturhistoriska riksmuseet och är en av forskarna bakom studien. Återblicken tiotusentals år bakåt i tiden...
En svampsjukdom är på väg att utrota asken. Om den dör ut kommer den att ta minst 50 andra arter med sig i graven. Hoppet står nu till ett litet antal resistenta träd. Forskarna jobbar febrilt med att att kartlägga deras genetik och kemi.
Hur fick människan så stor hjärna? Svaret har länge sökts bland människoaporna. Men ny forskning visar att det i stället kan vara klokare att studera de fläckiga hyenorna. Deras utveckling är förvånansvärt lik människans.
Budskapet är möjligen ångestdämpande för föräldrar: Den enskilt viktigaste faktorn som formar en människa är hennes arvsmassa. Föräldrarnas ansträngningar och tillkortakommanden, liksom skolans, har i långa loppet mindre betydelse. Robert Plomin är professor i beteendegenetik vid King’s College London. I boken Blue print summerar han mer än fyra decennier av forskning om hur olika personlighetsdrag kan tänkas hänga samman med det biologiska arvet. Mycket bygger på studier av tvillingar runt om i världen, inklusive Sverige. Forskningen visar att olika genvarianter som var för sig bidrar...