Känner du dig själv?

Reklamen lockar med genetisk självkännedom. Men efter ett dna-test fick F&F:s Per Snaprud ett helt annat slags kunskap om sig själv.

Publicerad
Det här är en kommenterande text. Analyser och åsikter är skribentens egna.

Den internationella dna-dagen brukar passera relativt obemärkt. Det tydligaste undantaget gäller företagen som säljer dna-tester på nätet. Förutom Black friday i slutet av november har dna-dagen den 25 april blivit en branschfest med galna lockpriser. Ett av de stora företagen, 23andMe, sålde i år ett test som normalt kostar två tusen kronor för halva priset.

Jag gjorde själv ett sådant test för några år sedan. Jag fick veta att jag har mängder av avlägsna släktingar runt om i världen, och dessutom information om gener som påverkar olika egenskaper. Det mesta var harmlöst och lite skoj. Bland annat visade det sig att en av mina genvarianter minskar sannolikheten för att jag gillar mat kryddad med koriander (vilket jag faktiskt gör!).

Där fanns också information som man måste kryssa i en särskild ruta för att se. En viss genvariant – APOE4 – ökar risken att få Alzheimers sjukdom. Är det en bra idé att ta reda på hur det står till med just den genen?

Det tyckte inte den amerikanske genetikern James Watson när han ställdes inför samma fråga. Den 25 april år 1953 publicerade den nu 94-årige Nobelpristagaren tillsammans med britten Francis Crick en vetenskaplig rapport om hur dna-molekyler ser ut. Det är därför vi firar dna-dagen just den 25 april.

År 2007 blev James Watson erbjuden en gratis dna-analys av ett företag. Han tackade ja, men med ett förbehåll: att vare sig han själv eller någon annan skulle få veta om han bär på APOE4.

Från början följde jag James Watsons exempel. Senare hamnade jag i en situation som ledde till att jag ändrade mig.

I flera månader hade jag jobbat med ett tema­program om gentester för Vetenskapens värld i SVT. Strax före sändning blev jag ombedd att delta i ett studiosamtal med programledaren Victoria Dyring. Tanken var att vi skulle resonera om vad man kan få reda på, och vad man bör tänka på innan man testar sig.

Ett ämne jag ville ta upp var testföretagens ansvar för hur de förmedlar dåliga nyheter till sina kunder. Sent på kvällen innan tv-inspelningen insåg jag något viktigt. Om jag ska stå i tv och påstå att folk som köper dna-tester kan drabbas av svårhanterliga besked så måste jag ju vara säker på min sak. Men tänk om 23andMe har spärrat data kopplade till Alzheimers sjukdom? Eller om något nytt EU-direktiv hindrar testföretag från att drabba folk med besked om riskgener för svåra och obotliga sjukdomar? Det fanns bara ett sätt att få klarhet. Jag loggade in.

”Det tog bara någon minut att få fram resultatet om genen med starkast koppling till Alzheimers sjukdom.”

Det tog bara någon minut att få fram resultatet om genen med starkast koppling till Alzheimers sjukdom. Det handlar förstås om sannolikheter. Man kan ha en riskvariant utan att någonsin få Alzheimer. Och man få Alzheimer utan att ha genvarianten. Trots det kändes beskedet ödesmättat.

Jag kommer att tänka på det numera uppköpta företaget Knome som för ett tiotal år sedan erbjöd konsumenter att avläsa hela arvsmassan för 220 000 kronor. Resultatet levererades i form av en usb-pinne paketerad i ett silverskrin. På lockets insida fanns ett graverat citat från Apollontemplet i Delfi: Känn dig själv.

Företaget gjorde ordspråket till ett försäljnings­argument. Budskapet var att kunskap om den egna arvsmassan leder till självkännedom.

När det gäller Alzheimers sjukdom vet jag nu att APOE4 inte är någon riskfaktor för mig. Jag saknar just den genvarianten. Men en viktigare sak i frågan om självkännedom blev nog det faktum att jag ändrade mig så lättvindigt om vilken information jag ville ha. Det gick fort. Viljan att göra bra ifrån mig i en tv-studio blev plötsligt viktigare än alla kloka resonemang om vad beskedet skulle kunna innebära för mig själv och mina anhöriga. Det hade jag inte väntat mig. Insikten skaver. Men det är väl ofta så det känns att lära känna sig själv.

Välkommen till

Hjärndagen

Välkommen till en spännande heldag med föreläsningar om den senaste hjärnforskningen. Fredag 11 november kl 9–16. Oscarsteatern, Stockholm.

Läs mer och boka!

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor