idéhistoria

Så känner du igen en konspirationsteori

11 september-attackerna för 20 år sedan blev starten för dagens konspirationsteorier – som fått ett uppsving under pandemin. Många dras till den här typen av berättelser, i värsta fall med katastrofala följder.

Framtiden är inte vad den var förr

Genom mänsklighetens tiotusentals år har de flesta människor kunnat räkna med att tillvaron för deras barn kommer att vara ganska lik den de själva växt upp med. Idéer om att framtiden kan vara något helt annat än nuet har visserligen hängt med sedan de första katastrofberättelserna, men det är först när förändringarna börjar gå så fort att de blir påtagliga som funderingar om framtiden blir vanligare. Henrik Brissman, idéhistoriker vid Lunds universitet, redogör i sin bok Framtidens historia för olika typer av framtidsvisioner som har varit aktuella genom tiderna. Boken är upplagd i...

Allmän rösträtt 100 år – men långt ifrån alla fick rösta

Demokratin var inte fullbordad i och med att kvinnor fick rösta i riksdagsvalet 1921. Många fick fortfarande inte rösta. Idéhistorikern Annika Berg skriver om 100 år av fortsatta begränsningar.

Oenighet är demokratins motor

Voltaire sa troligen aldrig den flitigt citerade raden: ”Jag delar inte din åsikt men är beredd att dö för din rätt att uttrycka den.” Detta kvasicitat (som troligen härstammar från en av Voltaires biografskrivare) letar sig ändå in i minnet medan jag läser idéhistorieprofessorn Anders Burmans nya bok om demokratins historia, Dissendus . Inte för att boken handlar om Voltaire, utan för att den gör den konstruktiva oenigheten, dissensus, till den röda tråden i historieskrivningen. Termen ”dissensus” lånar han från den franske filosofen Jacques Rancière som använder det för att kunna täcka in...

BLOGG: Emil V. Nilsson

Parningsstrategier och gubbarnas makt

Hur kan smalnäbbade simsnäppor, spanska syrsor och de märkliga fiskar som heter kantnålar utgöra en gemensam front mot en konservativ syn på könsroller?

När tiden blev en

År 1879 fick Sverige en enhetlig tid. Tidigare hade man lokal tid som grundade sig på att klockan var 12 när solen stod som allra högst. Trots att Sverige inte har så lång öst-västlig utsträckning så skiljde sig tiden en hel del – 24 minuter mellan Stockholms och Göteborgs lokala tid till exempel. Det säger sig själv att det blev svårt att göra tågtidtabeller med så många olika lokala tidszoner. Om hur omställningen gick till har två forskare i idé- och lärdomshistoria skrivit en kort och informativ bok. Det är ett spännande ämne där historia och astronomi korsas. Ska man invända så är det...

Vänskap växer ur filosofi

I november 1776 skrev den skotske filosofen och nationalekonomen Adam Smith ett långt brev till sin förläggare om hur påfallande lugn och glad hans bäste vän, David Hume, hade varit när han dog. Brevet väckte anstöt. Filosofen David Hume var känd för sin kritik mot den kristna läran. Samtidens fromma hade hoppats att han på sin dödsbädd skulle inse sitt misstag och göra avbön. Men Adam Smith, som för egen del undvek att kritisera religionen offentligt, försäkrade att Hume i stället för religiösa grubblerier fyllde sina sista dagar i livet med skämt och kortspel. Senare sa Smith att det...

Lysande om upplysningen

”Vad har romarna någonsin gett oss?”, frågar aktivisten Reg under ett kampanjmöte mot romarnas ockupation av det Heliga landet, i Monty Pythonfilmen Life of Brian från 1979. ”Akvedukten!”, svarar hans åhörare. ”Ja, ja, men bortsett från det?”, svarar Reg. Mötesdeltagarna fortsätter med fler förslag: renhållning, vägar, bevattning, medicin, utbildning, fred, offentliga badhus … Idéhistorikern Anthony Gottlieb använder scenen för att illustrera vad upplysningsfilosofierna har gett oss. Han är före detta chefredaktör på den brittiska tidningen Economist , och en gudabenådad stilist. Hans senaste...

När nyfikenheten blev god

I en intervju bara några månader före sin död resonerade Albert Einstein om hur det går till när vi skaffar oss ny kunskap om världen. Med intellektet kan vi bygga vidare på det vi redan vet och det vi kan bevisa – men bara till en viss gräns, förklarade han. För att komma ännu längre krävs att vi också vågar släppa taget om det vi känner till och låter tanken ta ett språng. Det krävs fantasi. Einstein vände sig till reporterns son, en ung student vid Harvard som följt med till intervjun, och sa: ”Det viktiga är att aldrig sluta fråga. Nyfikenheten har sitt eget existensberättigande.” I dag...

När prostatan gjorde mannen hysterisk

År 1924 kunde man läsa i en amerikansk vetenskaplig tidskrift att en förstorad prostata ”förorsakar många fysiska besvär”, men även att tillståndet ”driver mannen att ta av sig sina mörka kläder till förmån för pråliga och ljusa färger och ge sig in i sexuella upptåg, som kan förlåtas hos den unge men är löjliga vid hög ålder”. Prostatabesvär ansågs inte bara äventyra mannens fysiska sexuella förmåga utan även hans mentala kapacitet och manlighet. På den här tiden beskrev läkarna en ömsesidig koppling mellan prostatan och hjärnan, men exakt hur förbindelsen såg ut var man osäker på. En...

Ett försvarstal för natten

1 | Varför har du skrivit en bok om nattens historia? – För det första för att en sådan bok aldrig har skrivits. Det är ju en stor blotta, då omkring halva vårt liv utspelar sig på natten. För det andra för att jag fick en ingivelse för en tid sedan, när jag läste en av Carl von Linnés reseskildringar. Han avslutade ofta sina anteckningar med orden ”och natten kom på”. Det är som en ridå som går ner – en mycket stark bild. Det slog mig hur oförhandlingsbart detta var, hur starkt dygnets rytm har påverkat historiens människor. 2 | Hur har du skrivit boken? – Jag har närmat mig en massa...

Historiskt shoppande och vulgära köpvanor

1 | Varför blev konsumtionen ett problem i Sverige för 300 år sedan? – Då ökade handeln och vi fick allt fler kolonialvaror som kaffe, te, porslin och färgämnen. De kunde användas på ett sätt som ansågs hota ordningen, varför det inleddes en debatt om konsumtionen i samhället. Den fördes bland annat i tidskrifter, i småskrifter och på teatern. 2 | Hur såg kritiken ut? – Den var blandad. Det fanns ett led som gick ut på att människan var som ett djur – en härmapa – som drivs av låga begär och inte var förnuftig. En sådan människa blev ett hot mot samhällsordningen eftersom hon inte förmådde...

"Det är i skogen man hittar sig själv"

De första skogarna i Sverige bestod av björk och asp, vilka växte vid isranden på det sätt som björkarna fortfarande gör längs trädgränsen på fjället. Barrträden kom något senare men naturligtvis ändå mycket tidigt – ett av de äldsta träden i Sverige är en gran som överlevt under jorden, den sticker bara upp en gles och tanig stam i Härjedalsfjällen. När man flyger över Sverige inser man vad man alltid haft på känn. Det är skogen som dominerar, de mellanstora städerna ser man knappt. Sjöarna finns där naturligtvis, men som solblänk vilka hastigt glittrar förbi. I övrigt är landskapet, sett...

Tillbaka till lustgården

Det handlar inte om en trädgård, men väl om föreställningar om en trädgård. Idéhistorikern Ronny Ambjörnsson har skrivit en fängslande essä om trädgårdens idé, vilket i själva verket är idén om det goda livet. Det har blivit en vacker bok, både till text och form. Tänkvärda vandringar genom tid och rum, sammanflätade med personliga berättelser. Ronny Ambjörnsson reflekterar också över sin egen trädgård på Gotland, och vägen dit från barndomens trädgårdsupplevelser i mor- och farföräldrarnas kolonilotter i efterkrigssverige. Det är i trädgården som kropp och själ möts och kan finna frid...

En meningslös sortering av människor

Bilderna finns kvar. På Carolina Rediviva, Uppsala universitets forskningsbibliotek, förvaras uppemot 12 000 fotografier. Av män och kvinnor, barn och gamla. Några är nakna, några är klädda i folkdräkter – alla tittar allvarligt på oss från Sveriges 1920-tal. Dessa bilder är det mest påtagliga resultatet av verksamheten vid världens första rasbiologiska institut. Svenska sällskapet för rashygien hade grundats 1909 efter tysk förebild. Där hade världens första rashygieniska sällskap etablerats redan 1905. År 1920 motionerade socialdemokraten Alfred Petrén tillsammans med bondeförbundaren Nils...