IT | Forskning & Framsteg

Drönare och satelliter – den nya tidens drängar

Henrik Stadig sitter vid köksbordet på gården utanför Skara. På bordet framför sig har han slagit upp sin bärbara dator. Han klickar fram en karta över ett område som är täckt av små fyrkanter i olika gröna och gula nyanser. – Det är fältet här utanför, säger han och pekar ut genom fönstret. Ju grönare färg på kartan, desto bättre växer det. Satellitbilder visar hur det växer Kartan bygger på bilder tagna från en satellit. Ett par gånger i veckan tas nya bilder som Henrik Stadig kan klicka fram på sin dator – förutsatt att det inte var molnigt när bilderna togs. Satelliterna fångar ett brett...

En svensk kvantdator med okänt uppdrag

Längst ner i kryostaten på kvantteknologilaboratoriet på Chalmers är temperaturen bara 0,01 grader över den absoluta nollpunkten. Därinne, i en cylinder av stål isolerat från magnetfält och störande signaler från omgivningen, finns ett chip med några pyttesmå supraledande kretsar. Från en kontrollpanel vid sidan av cylindern kan Jonas Bylander skicka en mikrovågspuls till kretsarna. Vips ändrar de sitt tillstånd från ”av” till ”på”, eller till både ”av” och ”på” – samtidigt. Välkommen till kvantdatorernas värld. – Man vänjer sig, säger Jonas Bylander med ett leende. Han är en av...

Myten om superbatteriet

Innehållet i det platta, silvriga paketet som Kristina Edström håller i handen är brännande hett – bildligt talat. I lager på lager, som i en tillplattad lasagne, gömmer sig elektroder och membran, indränkta i en ”sås” av elektrolyt. Tillsammans bildar de ett litiumjonbatteri, den typ av batteri som gjort revolutionen av bärbar elektronik möjlig och som driver elbilarna som ska göra transporterna fossilfria. Men fortfarande är litiumjonbatterierna förhållandevis dyra och för längre körsträckor krävs tusentals battericeller. En intensiv jakt pågår därför på bättre och billigare batterier...

Kvantfysik vässar dator

Tanken är att kvantdatorer ska använda kvantfysikens egenskaper för att kunna göra särskilda beräkningar mer effektivt än vanliga datorer. Men algoritmer som kan köras på en kvantdator kan också simuleras på en konventionell superdator. Under det arbetet hittar forskarna ofta nya och mer effektiva sätt att skriva algoritmer även för konventionella datorer. Det leder till att gränsen för hur många kvantbitar som behövs för att en kvantdator ska bli överlägsen hela tiden flyttas fram, i takt med att algoritmerna för konventionella datorer optimeras. Ingen vet ännu när en kvantdator kommer att...

BLOGG: Hanna Enefalk

Ett litet försvar för IT-skepticismen

Vill man framstå som pinsam och passé finns det inget bättre sätt än att kritisera den moderna informationstekniken. Eller kritisera och kritisera – det brukar räcka med att ha någon liten fråga eller invändning, till exempel när det gäller hur IT ska användas inom vård och skola. Ett av teknikentusiasternas standardmotdrag är i vanlig ordning att ta till historien: ”Du vet, när man började...

Så avklädd blir du på nätet

När jag går in på Youtube ser jag plötsligt bara dansvideor. Så här brukar det inte se ut! Jag inser att jag är utloggad från mitt eget Google-konto och därför får rekommendationer som baseras på en helt annan historik än när jag är inloggad. När jag sedan kikar över axeln på sonen som sitter vid sin dator, ser jag att nästan alla rekommendationer i högerkanten av skärmen i stället är klipp som handlar om datorspelet Minecraft. Vad vi upplever på internet är så väldigt olika, beroende på vad vi har gjort tidigare. Våra elektroniska fotspår används som utgångspunkt för algoritmer som avgör vad...

Jakten efter försvunna stjärnor

Många astronomer har studerat stjärnor som varierar i ljusstyrka. Men hittills har ingen gjort en riktigt grundlig sökning efter stjärnor som först lyser ganska stadigt och sedan inte alls går att se. Genom att studera sådana fenomen ser astronomen Beatriz Villarroel stora möjligheter att kunna upptäcka något helt nytt. – Det kan vara vad som helst – från okänd fysik till utomjordingar, säger hon. Beatriz Villarroel arbetar vid Uppsala universitets centrum för tillämpad matematik. Tillsammans med Kristiaan Pelckmans, som är forskare i informationsteknologi, har hon dragit i gång ett nytt och...

Under attack

Jag klickar på länken på datorskärmen. Trafikljuset i korsningen slår om från rött till grönt. Klick. Tillbaka till rött. Med hjälp av en vanlig dator har jag hackat mig in i trafikljusets styrdator och har nu full kontroll över trafikflödet. Hade det varit på riktigt hade jag kunnat skapa kaos i trafiken, men nu befinner jag mig på Försvarets forskningsinstitut, FOI, i Linköping. Här finns en av Europas ledande träningsanläggningar för it-försvar. Hit kommer personal från kärnkraftverk, elbolag, myndigheter och militär för att öva på att stå emot cyberangrepp. Behovet av den här typen av...

Livet framför skärmen

Efter mycket tjat fick Agnes Ericsson sin första smarta telefon när hon var nio år. Då hade redan de flesta av hennes kompisar i skolan norr om Stockholm en egen mobil. Nu går hon i åttan, ska snart fylla 15, och förutom på lektionerna är telefonen nästan alltid med. Snapchat, Instagram och Youtube är de appar som hon använder mest. Varje dag blir det tre, fyra timmar. – Jag vill snabbt kunna kolla nya notiser från mina vänner, och är jag lite uttråkad så tittar jag alltid på mobilen, säger hon. Hon är inte ensam. Enligt Statens medieråd är mobilen numera en integrerad del av svenska barns...

Vågar vi rösta på internet?

Spridda grupper av turister trotsar regnet i Tallinns gamla stadskärna. När de kommer ut på den öppna platsen vid katedralen stannar de för att ta selfier. Bara ett stenkast därifrån, i en av de äldre byggnaderna, finns en institution som lockar en annan sorts besökare. Genom porten till Estlands valmyndighet strömmar representanter från hela världen för att lära sig mer om internet-röstning. – Många kommer hit med stora förhoppningar, säger chefen Priit Vinkel, men tekniken kan inte lösa alla problem. Som första land i världen införde Estland allmänna val på internet 2005. Sedan dess har...

Snabbare, högre, starkare: Vinter-OS blir startskottet för 5G

Den 9 februari 2018 tänds den olympiska elden under OS-invigningen i Pyeongchang, den lilla vinterskidorten 18 mil öster om Seoul i Sydkorea. Men det är inte bara premiär för vinter-OS. Det är också första gången som en stor publik får se möjligheterna med 5G, nästa generation mobila system. Oh Sung-Mok, som är chef för den sydkoreanska mobiloperatören KT:s nätbolag, är övertygad om att Pyeongchang kommer att gå till historien som den allra första 5G-olympiaden. På samma sätt som olympiaden i Tokyo 1964 kopplas ihop med startskottet för färg-tv. 5G-nätet ska göra tävlingarna mer spännande för...

Så ska datorn lära sig att hitta terrorister

I slutet av maj greps en man i den brittiska staden Cardiff efter att ha blivit identifierad av en kamera försedd med automatisk ansiktsigenkänning. Det var första gången tekniken ledde till ett gripande i Storbritannien. Där har polisen under det senaste året gjort flera försök med tekniken vid stora evenemang. Men övervakningen möts även av protester. Kritikerna menar bland annat att polisens användning av ansiktsigenkänning är olaglig och att tekniken har brister. Men tekniken är hur som helst på frammarsch och även i Sverige testar polisen att identifiera brottslingar genom att låta...

Jordbrukaren kan lämna åkern

Från sådd till skörd utan att bonden ens sätter sin fot på åkern – det var målet när en grupp forskare vid brittiska Harper Adams university startade projektet Hands free hectare i november förra året. En självkörande traktor har plöjt och sått ett fält på en hektar. Drönare har övervakat plantorna så att gödning, bevattning och besprutning kunnat sättas in vid behov. Sädens mognad övervakades med en drönare som flög ut och tog prover. I höstas bärgades skörden av en automatisk skördetröska, totalt 4,6 ton korn. Därmed kunde forskarna fira. Nu vill de utveckla tekniken ytterligare...

Dna-kod med datavirus

Ny teknik betyder nya, möjliga säkerhetsrisker. Det har en grupp forskare vid University of Washington i Seattle, USA, tagit fasta på. I en ny studie , som presenterades nyligen på en säkerhetskonferens, visar de hur dna kan användas för att sprida ett datorvirus. Så här gick dna-attacken till: Forskarna beställde först en bit konstgjort dna, bestående av en speciell sekvens av de genetiska byggstenarna a, t, c och g. Därefter matade de in den konstgjorda dna-snutten i en sekvenseringsmaskin som läser av ordningen på de genetiska bokstäverna. För att den genetiska informationen ska kunna...

Bredband från lampans sken

Kim Broström stannar upp på trottoaren i industriområdet i Köpenhamns utkant. Han tar fram sin läsplatta och knappar in sig på internet. Så lägger han handen över en liten svart manick som han kopplat in i läsplattan. – Ser du! utbrister han. Webbsidan försvinner från skärmen. Men när han tar bort handen kommer den tillbaka. Magi? Nej, en demonstration av internet via ljus. Signalerna som läsplattan tar emot kommer från gatlampan några meter upp. I ett rasande tempo blinkar den fram något som kan liknas vid digital morsekod. Den lilla manicken i läsplattan är en speciell mottagare för...