Vetenskapsåret 2021: På Kungliga tekniska högskolan, KTH, i Stockholm pågår förberedelser inför bygget av en ny typ av kärnkraftsreaktor. Projektet, som formellt startar i januari 2021, har fått 50 miljoner kronor av Stiftelsen för strategisk forskning för att ta fram de tekniska underlag som krävs för att licensiera den nya reaktorn.
Kärnkraftsfrågan är långt ifrån död bland svenskarna och nu ökar stödet för att fortsätta att långsiktigt driva kärnkraften. På ett år har andelen svenskar som vill fortsätta med kärnkraft ökat med 9 procentenheter till 37 procent. Samtidigt har motståndarsidan backat lika mycket. Det gör att gapet mellan förespråkare och motståndare minskat med hela 18 procentenheter, enligt siffor i en ny bok från SOM-institutet vid Göteborgs universitet. – Det är en av de största förändringar vi sett i kärnkraftfrågan från ett år till ett annat, säger Sören Holmberg, senior forskare på SOM-institutet som...
Tyskland ska avveckla kärnkraften till 2022 och kolkraften till 2038, samtidigt som landet bygger ut den förnybara energin. Men omställningen, som kallas Energiewende, går inte så snabbt som planerat. Hur ser du på det? – Energiewende är helt nödvändigt, men kraven på takten har med tiden ökat utifrån. Ursula von der Leyen, EU-kommissionens nya ordförande, säger nu att EU bör minska sina utsläpp med 55 procent till 2030 och vara utsläppsneutralt till 2050. Det är högre krav än vad som fanns när Energiewende föddes. Vilka är de största utmaningarna? – För Tysklands del är det att man har kvar...
Finland bygger nytt. Tyskland lägger ner. I Sverige väcker kärnkraften åter debatt i ljuset av klimatkrisen. Vilken roll ska kärnkraften spela i framtiden?
