Ett instrument som utvecklats för att upptäcka kärnvapenprov kan få en ny uppgift: Mäta radioaktivitet i ventilationen vid kärnkraftverket i Tjernobyl.
Svar av Waclaw Gudowski, professor i reaktorfysik, KTH: Idén om små kärnreaktorer är inte ny. Det projekt som frågeställaren drar sig till minnes var ASEA-Atoms innovativa reaktor Secure, även kallad Pius. Tanken med Secure-Pius var att skapa en mindre och enklare reaktor, baserad på passiv säkerhet. Den skulle kunna användas för fjärrvärme i svenska städer, men också vara ett sätt för utvecklingsländer att öka sin energiproduktion till en rimlig kostnad. Utvecklingen av Secure-Pius pågick in på 1980-talet, men det byggdes aldrig någon kommersiell reaktor med tekniken. Tjernobylkatastrofen...
Svar av Pär Olsson , professor i fysik, KTH I de vattenkylda reaktorer som används i dag går det dessvärre inte att utvinna så mycket mer energi än vad som görs. Vattnet runt bränslestavarna bromsar neutronerna som sänds ut med hög energi vid kärnklyvningen. Resultatet blir så kallade långsamma neutroner, som är mycket effektiva för att klyva just uran-235 och även plutonium-239, men inte några andra ämnen. Under drift skapas en stor mängd andra radioaktiva ämnen med mycket lång livslängd och dessa blir alltså kvar. Det är orsaken till att vi med dagens teknik får uttjänt kärnbränsle som...
Vetenskapsåret 2021: På Kungliga tekniska högskolan, KTH, i Stockholm pågår förberedelser inför bygget av en ny typ av kärnkraftsreaktor. Projektet, som formellt startar i januari 2021, har fått 50 miljoner kronor av Stiftelsen för strategisk forskning för att ta fram de tekniska underlag som krävs för att licensiera den nya reaktorn.
Kärnkraftsfrågan är långt ifrån död bland svenskarna och nu ökar stödet för att fortsätta att långsiktigt driva kärnkraften. På ett år har andelen svenskar som vill fortsätta med kärnkraft ökat med 9 procentenheter till 37 procent. Samtidigt har motståndarsidan backat lika mycket. Det gör att gapet mellan förespråkare och motståndare minskat med hela 18 procentenheter, enligt siffor i en ny bok från SOM-institutet vid Göteborgs universitet. – Det är en av de största förändringar vi sett i kärnkraftfrågan från ett år till ett annat, säger Sören Holmberg, senior forskare på SOM-institutet som...
Tyskland ska avveckla kärnkraften till 2022 och kolkraften till 2038, samtidigt som landet bygger ut den förnybara energin. Men omställningen, som kallas Energiewende, går inte så snabbt som planerat. Hur ser du på det? – Energiewende är helt nödvändigt, men kraven på takten har med tiden ökat utifrån. Ursula von der Leyen, EU-kommissionens nya ordförande, säger nu att EU bör minska sina utsläpp med 55 procent till 2030 och vara utsläppsneutralt till 2050. Det är högre krav än vad som fanns när Energiewende föddes. Vilka är de största utmaningarna? – För Tysklands del är det att man har kvar...
Finland bygger nytt. Tyskland lägger ner. I Sverige väcker kärnkraften åter debatt i ljuset av klimatkrisen. Vilken roll ska kärnkraften spela i framtiden?
