Annons

Kosmos

Med hjälp av ett nytt flygburet system har Nasa fotograferat stötvågorna kring två överljudsplan som flyger i formation. Tryckvariationerna i luften runt planen har gjorts tydligare med hjälp av färgläggning i efterhand. Ett av målen med att undersöka stötvågorna är att bygga flygplan som ger en tystare ljudbang, för att undvika störningar på marken.
År 48 f.Kr. observerade kinesiska astronomer en ny stjärna i det vi kallar för stjärnbilden Skytten – en tillfälligt lysande punkt som sedan bleknade bort igen. Nu har astronomer i en europeisk forskargrupp hittat resterna av en nova , som skulle kunna vara just den som kineserna dokumenterade då, för mer än 2 000 år sedan. En nova är en hastigt uppblossande stjärna, som under några veckor eller månader börjar lysa omkring tio gånger starkare. Det händer i ett dubbelstjärnesystem, när en vit dvärgstjärna drar åt sig materia från sin grannstjärna, tills det har bildats ett skikt på ytan som är...
Pontus Strimling leder tillsammans med Kimmo Eriksson en forskargrupp på Institutet för framtidsstudier som använder matematiska modeller för att undersöka hur och varför normer förändras i samhället. I en artikel nyligen lyfter de till exempel fram en övergång som sker just nu, från normen att hosta i handen till att hosta i armvecket i stället. En sådan övergång kan drivas av att de som tycker att det är äckligt att hosta i handen har en kraftig reaktion mot dem som gör så – och som därför uppfattas som möjliga smittspridare. Det finns däremot inget engagemang åt andra hållet, för att hosta...
Forskare planerar att skicka i väg en rymdsond som ska färdas längre ut i rymden än någon tidigare. Stas Barabash, föreståndare vid Institutet för rymdfysik, vill ha svenska instrument med ombord. Sonden ska ta sig utanför det område som domineras av solen – heliosfären – som sträcker sig ungefär tre gånger så långt bort som Plutos bana. Utanför denna gräns ska sonden kunna studera de partiklar och de elektriska och magnetiska fält som utgör det så kallade interstellära mediet. Den skulle också kunna titta tillbaka på jorden. – Vi vet inte hur vår egen miljö i rymden ser ut på avstånd, säger...
I skolan får man lära sig att tänka på elektroner som individuella små bollar eller energipaket. De snurrar i banor kring atomkärnan, eller vandrar ordnat efter varandra i elektriska ledningar. Men i verkligheten är det rörigare. Elektronerna är inte skötsamma bollar, utan styrs av kvantfysiken. Inuti olika material bildar elektronerna ofta en flock som agerar ihop och ger upphov till helt annorlunda egenskaper än enskilda elektroner har. När elektronerna kopplar extra starkt till varandra kan det dessutom uppstå riktigt speciella fenomen, som supraledning. Då blir kvantfysiken som styr...
Mars har drygt hälften av jordens diameter (53 %), vilket ger cirka 15% av jordens volym och 11% av jordens massa (eftersom Mars densitet är mindre än jordens). Tyngdkraften vid Mars yta blir knappt 38% av tyngdkraften vid jordytan (eftersom man å andra sidan befinner sig närmare Mars mittpunkt). Det gör att det är lättare att slunga ut ett föremål från Mars yta än man skulle kunna tro. Alla Mars-stenar vi har här på jorden är Mars-meteoriter, vilka har slungats ut i rymden i samband med stora meteoritnedslag på Mars – för att några miljoner år senare landa på jorden. Det finns tre...