Annons

Kosmos

Den 20 juli 1969 klev Neil Armstrong ned på månen och yttrade sina berömda ord: ”Ett litet steg för en människa, ett jättesprång för mänskligheten”. Jorden runt följde människor tv-sändningen. Det var ett på många sätt betydelsefullt ögonblick. Men än i dag, 50 år senare, vet vi fortfarande inte vilken den långsiktiga betydelsen är. 12 personer kom till månen med Apollo I backspegeln kan Apolloprogrammet, den amerikanska satsningen att skicka människor till månen, se ut som en kortvarig parentes i rymdfartens historia. Under en period på bara tre och ett halvt år satte totalt tolv personer...
Den 24 september 2018 nådde en kort puls av radiostrålning jorden från ett okänt fenomen i universum. Det var en radioblixt, en typ av fenomen som gäckat forskare sedan den första blixten av det här slaget upptäcktes 2007. Den här gången lyckades forskarna spåra källan till en galax 3,6 miljarder ljusår bort. – Det är första gången någon har lyckats lokalisera källan till en ensam radioblixt, så det är riktigt spännande säger astronomen Franz Kirsten vid Chalmers tekniska högskola, som har läst forskarnas artikel om fyndet . Den enda radioblixtkälla som har spårats tidigare var annorlunda,...
De båda böckerna Om framtiden och Mänsklighetens framtid kommer ut i svensk översättning nästan samtidigt, och ser vid första anblicken ganska lika ut. De handlar båda om människans framtid, och tar ett stort grepp om många saker som kanske skulle vara möjliga. Ändå är de väldigt olika i sin grundton och attityd. Intressant nog är det den som inte har mänskligheten i titeln som har starkast förankring i mänsklighetens mer närliggande problem. Martin Rees är brittisk hovastronom, och har också en framträdande roll som offentlig intellektuell. För ungefär 15 år sedan skrev han boken Our final...
I mars 1869 presenterade Dmitrij Mendelejev (1834–1907) en tabell över de kända grundämnena, sorterade efter atomvikt och kemiska egenskaper. Han var inte den förste som försökte systematisera grundämnena, men hans version av tabellen fick en bredare spridning och användning. Det berodde inte minst på att han upptäckte nya mönster i sin uppställning. Det fanns några luckor, och Mendelejev förutsåg att de skulle fyllas av ännu oupptäckta grundämnen med passande egenskaper. Mycket riktigt upptäcktes gallium 1875, skandium 1879 och germanium 1886. Det fanns också en lucka för det grundämne som...
Om tio år kommer det inte bara att vara naturen som lockar turister hit till Kirunaområdet. Somliga kommer även att stå med sin kikare på en bergsknalle och titta på stora raketer som avfyras för att leverera miniatyrsatelliter till en omloppsbana uppe i rymden. Några av raketerna kommer kanske att vara av den återanvändningsbara sorten. Då finns ett extra spänningsmoment – att följa hur det första raketsteget kopplas loss och återvänder mot marken, för att till sist landa upprätt på en plattform. Sverige leder rymdrace Tester av Marslandare och liknande skulle också kunna dra till sig...
Tre forskare i Göteborg har kommit på ett nytt knep för att accelerera protoner med hjälp av laser. Deras metod kan ge fler protoner med högre energi, något som kan komma till nytta i nya kompakta verktyg för cancerbehandling eller för experiment med partiklar. Vanliga partikelacceleratorer är stora maskiner där radiovågor för över energi till laddade partiklar, så att de skjutsas i väg med allt högre fart. De här acceleratorerna tar stor plats och är dyra. I Sverige finns en accelerator som används för att bestråla cancertumörer, vid Skandionkliniken i Uppsala . Den väger 200 ton. En...