Kosmos

Misstänkt magnetläsare i fågelögon

Flyttfåglar har ett sjätte sinne som hjälper dem att hitta rätt. De kan känna av jordens magnetiska fält och håller på så sätt kursen även en molnig natt utan stjärnor. Men mer exakt hur detta magnetsinne fungerar eller var det sitter är en gåta som många forskare har försökt lösa. Nu har forskare vid Lunds universitet tagit ett steg närmare gåtans lösning genom att studera en grupp proteiner som kallas kryptokromer. De är kända för att reglera dygnsrytmen, men de reagerar även på jordens magnetfält och misstänks därför vara en del av fåglarnas magnetsinne. Lundaforskarna har sett att det i...

Europeisk resa till Merkurius

BepiColombo är den första europeiska farkosten som ska åka till Merkurius, den relativt outforskade planeten som ligger närmast solen. Den obemannade sonden ska sändas i väg i höst. Ombord finns bland annat tre instrument från svenska Institutet för rymdfysik. Resan beräknas ta sju år. Väl framme vid Merkurius ska två olika moduler kopplas loss från sonden och kretsa som satelliter kring planeten. Farkosten är uppkallad efter den italienske matematikern och ingenjören Giuseppe Colombo (1836–1921), som förklarade hur det kommer sig att Merkurius roterar tre gånger kring sin egen axel medan den...

Sverige siktar mot månen

I ett rum på Umeå universitet står en liten kub av blank metall inuti en stor trälåda. Den ser kanske inte mycket ut för världen, men tanken är att den ska skickas upp till månen. – Inget svenskt instrument har varit på månens yta sedan Hasselbladkamerorna som astronauterna hade med sig dit, berättar Sebastian Sjöquist. Tillsammans med Tomas Härdin och Isak Silander driver han amatörprojektet Umeå lunar venture, ULV. I drygt två år har de lagt en stor del av sin fritid på att konstruera vad de hoppas ska bli det första svenskbyggda instrumentet på månens yta sedan de mänskliga månfararnas...

Här fångas en atom

Mellan de två elektroderna svävar en ensam strontiumatom nästan helt stilla. Genom att skala bort en av atomens 38 elektroner har fysikern David Nadlinger vid Oxford university gjort atomen positivt laddad. På så vis kan den sedan hållas på plats i det elektriska fältet. En laser med precis rätt våglängd lyser på atomen, som då absorberar energi och sänder ut tillräckligt mycket ljus för att den ska kunna fotograferas med lång exponeringstid. Bilden vann det brittiska forskningsrådet EPSRC:s fototävling.

BLOGG: Anders Bárány

Fysik i långa banor, del 2

Som jag berättade i mitt förra blogginlägg fick jag i mitten av februari en mängd intressant fysik i form av fyra försändelser: CERNCOURIER nummer 1, Physik Journal (både januari och februari) och KOSMOS 2016. Här fortsätter jag att plocka russin ur kakorna! Alla tre publikationerna har artiklar om gravitationsvågor. Cernkuriren kallar till och med sitt nummer ”The Gravity Issue” och har inte...

Ljusa fläckar och stråk, som är galaxer, dominerar bilden. I mitten finns en prick med en röd ring runt. Här syntes stjärnan.

Den mest avlägsna stjärnan är en blå jätte

Med hjälp av en sorts naturligt teleskop har forskare lyckats urskilja den mest avlägsna stjärna som någonsin har observerats . Stjärnan har av forskarna fått smeknamnet Icarus. Den är av en typ som kallas blå superjätte, och befinner sig så långt bort att det har tagit nio miljarder år för ljuset att nå oss. Till sin hjälp hade forskarna själva rymdens krökning. Gravitationen får rymden att ändra form så att ljusstrålar böjs. Ansamlingar av massa kan på så sätt fungera som en lins. Tyngdkraften från en galaxhop som befinner sig mellan Icarus hemgalax och oss fokuserar och förstärker ljuset,...

Ny hjälm gör det lättare att titta in i hjärnan

Nervcellernas elektriska signaler alstrar svaga magnetfält utanför skallen. Fälten går att fånga med en så kallad magnetencefalograf (MEG), en dyr maskin vars supraledande sensorer kräver kylning med flytande helium till minus 269 grader och som väger ungefär ett halvt ton. Under mätningen måste försökspersonen dessutom sitta helt stilla; en rörelse på en halv centimeter räcker för att göra bilderna blurriga. Hittills har det krävts en maskin som väger ett halvt ton och måste kylas med flytande helium för att göra motsvarande mätningar. Bild: Wellcome Nu har brittiska forskare utvecklat ett...

Mars är som Göteborg på hösten

Det stämmer att Mars nås av mindre solljus än vad jorden gör. Solens irradians (solstrålning) avtar med inversen av avståndet i kvadrat (1/d 2 ). Då Mars befinner sig på 1,5 AU (astronomisk enhet) från solen i jämförelse med jorden som befinner sig på 1 AU, så får Mars ungefär 44 procent av det solljus som jorden får. Detta innebär att Mars faktiskt får en hel del solljus. Man kan jämföra ljuset vid Mars ekvator med det solljus som träffar Göteborg i mitten av september, då solen står ungefär 35 grader ovanför horisonten. /Ella Carlsson Sjöberg, rymdforskare med särskilt intresse för Mars...

Därför börjar det tjuta i röret

För att skapa bilder med en magnetkamera kombineras tre magnetfält – ett starkt statiskt, ett som varierar rumsligt (det så kallade gradientfältet) och ett tidsvarierande fält. Det statiska magnetfältet magnetiserar vattnet i kroppen och genereras med en supraledande spole, som är uppbyggd som en cirka två meter lång tunnel med en innerdiameter på ungefär en meter. Signalen som mäts med magnetkameran är beroende av magnetfältets styrka, vilket gör att man kan avgöra varifrån signalen kommer, genom att kombinera det statiska magnetfältet med ett rumsligt varierande gradientfält. Det är på...

Dags att ställa in sommartiden

Snart är det dags igen. Dygnet den 25 mars får du klara dig med bara 23 timmar. Din smarta telefon hoppar över en timme av sig själv och förhoppningsvis också din dator, men klockan på mikrovågsugnen måste du ställa om manuellt. Kanske ser du fler gäspningar än vanligt omkring dig under de första dagarna. I sju månader kommer du sedan att stiga upp en timme tidigare, och säga att klockan är sju fastän den enligt normaltiden bara är sex. Så småningom lämnas den utlånade timmen tillbaka, i år den 28 oktober. Du tycker kanske att det är skönt att få en extra vilotimme på morgonen, men om du har...

Kvinna (Maria Berge) i rosa huvtröja framför ingången till Fysikhuset, Umeå universitet. Snö på marken.

Tre frågor om humor i fysiken

Varför studerar du fysikhumor? – Skämten dök upp i min forskning när jag studerade hur ingenjörsstudenter lär sig fysik tillsammans. Senare har jag också börjat studera föreläsningsskämt, hur lärare använder humor i sin undervisning. Skämt är väldigt talande för den miljö de uppstår i. När är humor i undervisningen något dåligt? – Rasistisk och sexistisk humor är typiskt dålig. Sådana skämt har vi dock inte sett i de situationer jag har studerat. Men även när skämten inte är riktade mot en grupp kan de få människor att känna sig uteslutna. Om en typisk fysiker alltid beskrivs som en man och...

Utomjordingar kan nog charmas med matematik

Detta är en gammal filosofisk fråga som går tillbaka till Platon. Han menade att matematiska objekt och idéer finns oberoende av oss. Men många invände att det är ett onödigt antagande och att det räcker med att objekten samt de konstruktioner man kan göra med dessa kan beskrivas på exakt sätt via regler. Euklidisk geometri är ett gammalt sådant så kallat axiomsystem, men helt precisa system byggda på matematisk logik tillkom först för ungefär hundra år sedan. De senare är så entydiga att även datorer kan kontrollera, eller ”förstå”, om ett bevis är riktigt. Vissa matematiska idéer är så...

Den nya Vintergatan

Hitta en mörk plats, långt från stadens ljus. Gå ut en klar natt och titta uppåt. Rakt över himlen sträcker sig ett disigt band, som en vintrig gata eller ett fågelsträck över skyn. Kanske svansen av urmonstret Tiamat, eller gudinnan Heras mjölk, stänkt över natthimlens mörker av den blivande hjälten Herakles medan han var ett dibarn. Ordet galax kommer från det grekiska ordet för mjölk. Numera har få av oss någon riktig känsla för kontakten mellan himlavalvet och legenderna om hjältar, monster och gudar. Inte heller har vi någon vardaglig relation till det mjölkvita bandet över himlen som de...

Nyupptäckt primtal krossar tidigare rekord

Nyligen lyckades den amerikanske ingenjören Jonathan Pace, 51 år, hitta det hittills största kända primtalet – alltså ett tal som inte är jämnt delbart med något annat tal än ett eller sig självt. Talet är 23249 425 siffror långt, vilket är nästan en miljon fler siffror än det föregående rekordet. Jonathan Pace har i 14 år deltagit i ett projekt där privatpersoner världen över söker efter nya primtal. Med hjälp av sin dator tog det honom sex dagar att komma fram till att det nya rekordtalet är ett primtal. Detta kontrollerades sedan med oberoende beräkningar. Så här stora primtal har ingen...

Kan magneten tappa kraften?

Om permanentmagneter hanteras korrekt så avtar inte deras magnetisering. Korrekt hantering innebär framför allt att magneterna inte ska utsättas för alltför höga temperaturer eller starka yttre magnetfält. Magnetiska material har utvecklats där magnetiseringen kan betraktas som permanent för många typiska användningsområden. Michael Faraday brukar tillskrivas upptäckten av induktion, som är en allmängiltig naturlag och nyckeln till elektriska motorers och generatorers funktion. Induktionslagen innebär att en ändring av det magnetiska flödet genom en slinga skapar ett elektriskt fält. Faraday...