Kosmos

Vässad svensk teknik avslöjar kärnvapen

På fem platser i Sverige installeras ett världsunikt system som förbättrar förmågan att upptäcka kärnvapenprov. Bakom det nya superkänsliga konceptet står forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Här berättar Anders Ringbom, forskningschef på FOI, om en viktig del av det svenska arbetet mot kärnvapen.

En vitblå stjärna med stora flammor runt.

Stjärnan som försvann

I det tidiga universum fanns nästan bara väte och helium, och ytterst lite av tyngre grundämnen. Stjärnor som bildades då blev större och hetare och brann ut fortare – men hur sådana stjärnor fungerar i slutet av sina liv är ganska okänt. Därför ville ett forskarlag från Irland, Chile och USA rikta in sig på att studera en blå jättestjärna i en galax med låg halt av tunga grundämnen, 75 miljoner ljusår bort. Det finns mätningar av denna stjärna från åren 2001–2011. Eftersom den var så oerhört ljusstark gick den att urskilja i sin galax, trots det enorma avståndet. Men nu när forskarna riktade...

Så ser himlen ut med röntgensyn

På bilden från Erosita syns kraftiga källor till röntgenstrålning som vita prickar och fläckar. Prickarna är bland annat avlägsna aktiva galaxer och närmare belägna röntgenstrålande binära stjärnsystem. De större vita fläckarna är till exempel supernovarester och galaxhopar. Den tunna gas som fyller rymden omkring solsystemet strålar i lite längre röntgenvågor, som återges i rött. Omkring galaxens centrum finns hetare gas som står ut i grönt och gult. I galaxens plan absorberas de längre våglängderna, som har mindre energi, och då syns bara de högre energierna i blått. Röntgenstrålning har...

En galax med en stråle som skjuter ut snett åt sidan.

Partiklar får skjuts i galaktisk kaskad

I den aktiva galaxen Centaurus A accelereras elektroner till tusentals gånger högre energi än i till exempel acceleratorn Max IV i Lund, och avger energi i form av gammafotoner. Yvonne Becherini , astropartikelfysiker och docent vid Linnéuniversitetet i Växjö, har varit med och studerat denna gammastrålning. Varför valde ni att titta på Centaurus A? – Centaurus A är ett underbart objekt. Det är vår närmaste aktiva galaxkärna, en speciell galax med ett supermassivt svart hål i centrum. Det drar till sig material som bildar en skiva, och skjuter ut två enorma jetstrålar vinkelrätt mot skivan...

Planet 9 kan skriva om solsystemets historia

Sedan länge har man sett tecken som tyder på att det finns en stor, ännu oupptäckt planet i yttre delen av solsystemet. Här skriver astronom Hans Rickman om vad vi kan lära oss om solens syskon om det visar sig att Planet 9 faktiskt existerar.

På väg mot Merkurius

Den 10 april svängde rymdsonden Bepi Colombo förbi jorden på mycket nära håll på sin väg mot Merkurius. När den fotograferade vår planet kom också delar av sonden själv med på bild. Ombord finns bland annat svenskbyggda instrument. Rymdsonder tar ofta en komplicerad väg för att med hjälp av planeternas gravitation få högre fart och justera sin riktning. Resan startade i slutet av 2018 och i december 2025 ska Bepi Colombo vara framme vid Merkurius.

Vita ettor och nollor strömmar mot åskådaren från en lysande punkt, med blå bakgrund.

Nytt framsteg för säkert kvantkrypto från rymden

Kvantfysiken tillåter kryptering med en metod som är fullständigt avlyssningssäker. Om någon skulle försöka avlyssna ett sådant meddelande kommer mottagaren att märka det, och byta sin kryptering för att kunna vara säker igen. Begränsningen är att det inte går att sända fotoner i optiska fiberkablar på ett sätt som bevarar kvantinformationen mer än ett par hundra kilometer. Nu har forskarna klarat att förmedla krypteringsnyckeln på ett säkrare sätt än tidigare, från en satellit till två markstationer hela 1120 kilometer ifrån varandra. Redan för några år sedan rapporterade forskargruppen sina...

En rymdsond, belyst av solen, med en del av en planet i bakgrunden.

Neutronens gåta kan lösas i rymden

Mätningar i rymden skulle kunna lösa gåtan – det hoppas i alla fall forskare som har analyserat mätningar gjorda med den amerikanska rymdfarkosten Messenger vid Venus och Merkurius för mer än tio år sedan. Bundna i en atomkärna kan neutroner vara stabila i miljarder år. Fria neutroner sönderfaller däremot efter ungefär en kvart. Det märkliga är att medellivslängden för denna högst vardagliga partikel ännu inte är bestämd. De två olika typer av experiment som har använts för att bestämma den fria neutronens medellivslängd ger resultat som skiljer sig åt med hela åtta sekunder. När kosmisk...

En tät ansamling av stjärnor, till vänster också ett stoftmoln.

Stora stjärnor stör de mindre

Unga stjärnhopar är ovanliga i Vintergatan, men de som finns ger en intressant möjlighet att studera hur stjärnor och stjärnsystem bildas och utvecklas. På bilden från rymdteleskopet Hubble ser vi en stjärnhop i stjärnbilden Kölen, som bedöms vara mellan en och två miljoner år gammal. Stjärnorna i hopen är alla ungefär lika gamla, men de varierar kraftigt i storlek. Nära mitten finns minst 30 riktigt jättelika stjärnor, vars kraftiga stjärnvindar påverkar omgivningen. Astronomer som har studerat hopen har kommit fram till att detta tycks göra stor skillnad för möjligheten att planetsystem ska...

röda och blå bollar föreställer atomer i två tillstånd, under en kupa som ska symbolisera deras gemensamma vågfunktion

Knep från kvantfysik släcker störande magnetfält

En spansk forskargrupp har använt ett materiatillstånd som kallas Bose-Einsteinkondensat och visat på ett sätt att använda det för känsliga mätningar. I ett Bose-Einsteinkondensat befinner sig många atomer i precis samma kvanttillstånd, och reagerar likadant. Men i det här fallet görs kondensatet på ett sätt som inte fryser fast partiklarnas spinn – en kvantmekanisk egenskap som matematiskt är som en rotation. Spinnet reagerar på magnetfält. Magnus Borgh, som själv forskar på Bose-Einsteinkondensat vid University of East Anglia, har läst de spanska forskarnas artikel : – Det jag tycker är...