Kosmos

Panorama över marken i en krater på Mars, rödaktig och med en sprucken yta med platta stenar.

Så ska vi undersöka om det finns liv på Mars

För första gången har forskare entydigt kunnat påvisa komplexa kolföreningar på planeten Mars. Anledningen att leta efter sådana organiska ämnen är att man vill hitta tecken på liv -- men riktigt där är forskarna inte ännu. -- Målet är att hitta en molekyl som vi vet att den här på jorden bara bildas av levande organismer, säger biologen Magnus Ivarsson som är forskare på Naturhistoriska riksmuseet. Roboten Curiosity borrade i de tre miljarder år gamla sedimentavlagringarna på botten av en krater. När materialet hettades upp frigjordes många olika kolhaltiga molekyler. De här molekylerna kan...

Jakten efter försvunna stjärnor

Många astronomer har studerat stjärnor som varierar i ljusstyrka. Men hittills har ingen gjort en riktigt grundlig sökning efter stjärnor som först lyser ganska stadigt och sedan inte alls går att se. Genom att studera sådana fenomen ser astronomen Beatriz Villarroel stora möjligheter att kunna upptäcka något helt nytt. – Det kan vara vad som helst – från okänd fysik till utomjordingar, säger hon. Beatriz Villarroel arbetar vid Uppsala universitets centrum för tillämpad matematik. Tillsammans med Kristiaan Pelckmans, som är forskare i informationsteknologi, har hon dragit i gång ett nytt och...

Spår efter tidiga stjärnor i en avlägsen galax

För att mäta avståndet till avlägsna galaxer utnyttjar astronomer de unika avtryck som olika grundämnen lämnar i ljuset, i form av spektrallinjer. När universum utvidgas blir linjerna allt mer förskjutna mot rött. Ett internationellt forskarlag har studerat en spektrallinje av syre och konstaterat att de funnit en galax som befinner sig längre bort än man någonsin lyckats mäta med denna teknik – ljuset från galaxen har varit på väg mot oss sedan universum var endast 550 miljoner år gammalt. Utifrån flera kombinerade observationer drar forskarna slutsatsen att de första stjärnorna i denna...

Varför blir det så varmt i bilen?

De flesta känner till att det blir väldigt varmt i en parkerad bil, och att det kan vara farligt att lämna hundar eller barn i bilen. I värsta fall kan de dö av hettan. Svenska Kennelklubben gjorde för några år sedan ett test , och mätte upp temperaturer på mer än 50 grader inuti bilen när det var 26-27 grader utanför. Hur kommer det sig att bilen blir så varm? Forskning & Framsteg frågade Patrik Norqvist, en fysiker vid Umeå universitet, som tillsammans med kollegan Maria Hamrin har skrivit böcker om fysik i vardagen. – Det är många watt per kvadratmeter som kommer från solen. Det är...

BLOGG: Anders Bárány

Mina fysiktidskrifter 4

I några blogginlägg har jag försökt beskriva tre fysiktidskrifter som då och då dunsar ner i min brevlåda. Avsändarna är tre fysiksällskap, de i Danmark, Sverige och Tyskland. Utöver dessa tre hade jag för länge sedan även den engelska Physics World och den amerikanska Physics Today, men i dag är den enda engelskspråkiga tidskriften jag får CERN Courier (kan läsas på < www.cerncourier.com...

Hon söker efter okända partiklar

3 frågor till Sara Strandberg, lektor i elementarpartikelfysik vid Stockholms universitet. I den enorma partikelacceleratorn LHC i Cern får väteatomkärnor – protoner – krocka med varandra med stor energi. Då uppstår många fler sorters partiklar än de som bygger upp atomerna som vi och världen omkring oss består av. Sara Strandberg, lektor i elementarpartikelfysik vid Stockholms universitet, arbetar med mätningar av de här partiklarna, och är mitt uppe i ett stort projekt. 1 | Vad går forskningsprojektet ut på? – Atomkärnor består av protoner och neutroner, som i sin tur i stort sett är...

Populär fysiker fångad i primtal

I år är det 100 år sedan den amerikanske fysikern Richard Feynman (1918–1988) föddes. Han studerade bland annat kärnfysik och supraflytande vätskor. 1965 belönades han med ett Nobelpris för sin beskrivning av hur partiklar växelverkar genom det som kallas kvantelektrodynamik. Lagom till 100-årsdagen har redaktionen bakom webbplatsen Fermat's Library skapat ett porträtt av Richard Feynman i form av ett primtal, alltså ett tal som bara är jämnt delbart med sig själv eller ett. F&F frågade hur det går till att framställa ett primtalsporträtt och fick denna beskrivning: Börja med en svartvit...

100 000 spelare skapade slump åt kvantforskare

Två partiklar kan enligt kvantmekanikens spelregler påverka varandra oavsett avståndet som skiljer dem åt. En mätning på den ena partikeln avgör utfallet av mätningen på den andra, fastän det inte finns någon kommunikation mellan dem. Detta kallas för att deras tillstånd är kvantmekaniskt sammanflätade. Albert Einstein (1879–1955) avfärdade denna ”spöklika avståndsverkan” och menade att fysiken i grunden måste ha något som kallas ”lokal realism”. Lokal för att ljusets hastighet begränsar vilka händelser som kan påverka varandra, och realism för att värdet av en egenskap inte kan vara beroende...

Ny bild av Vintergatan från 2018, baserad på mätningar från satelliten Gaia.

Vintergatans karta uppdateras

Det här är inte ett fotografi, utan en karta över det uppmätta ljuset från 1,7 miljarder stjärnor. Det är det största och mest noggranna kartläggningsprojektet för Vintergatan, med svenska forskare i flera nyckelroller. Kartan bygger på den nya uppsättning data som nu har gjorts tillgänglig från Gaia-projektet. Många astronomer har ivrigt väntat på data från den nya Gaia-katalogen. Utöver ljusmätningar innehåller den positioner, rörelser och avstånd för en miljard av de stjärnor som har studerats. Det kan jämföras med två miljoner, i den första kartan som släpptes 2016. Nu har forskarna...

Europeisk resa till Merkurius

BepiColombo är den första europeiska farkosten som ska åka till Merkurius, den relativt outforskade planeten som ligger närmast solen. Den obemannade sonden ska sändas i väg i höst. Ombord finns bland annat tre instrument från svenska Institutet för rymdfysik. Resan beräknas ta sju år. Väl framme vid Merkurius ska två olika moduler kopplas loss från sonden och kretsa som satelliter kring planeten. Farkosten är uppkallad efter den italienske matematikern och ingenjören Giuseppe Colombo (1836–1921), som förklarade hur det kommer sig att Merkurius roterar tre gånger kring sin egen axel medan den...

Sverige siktar mot månen

I ett rum på Umeå universitet står en liten kub av blank metall inuti en stor trälåda. Den ser kanske inte mycket ut för världen, men tanken är att den ska skickas upp till månen. – Inget svenskt instrument har varit på månens yta sedan Hasselbladkamerorna som astronauterna hade med sig dit, berättar Sebastian Sjöquist. Tillsammans med Tomas Härdin och Isak Silander driver han amatörprojektet Umeå lunar venture, ULV. I drygt två år har de lagt en stor del av sin fritid på att konstruera vad de hoppas ska bli det första svenskbyggda instrumentet på månens yta sedan de mänskliga månfararnas...

Här fångas en atom

Mellan de två elektroderna svävar en ensam strontiumatom nästan helt stilla. Genom att skala bort en av atomens 38 elektroner har fysikern David Nadlinger vid Oxford university gjort atomen positivt laddad. På så vis kan den sedan hållas på plats i det elektriska fältet. En laser med precis rätt våglängd lyser på atomen, som då absorberar energi och sänder ut tillräckligt mycket ljus för att den ska kunna fotograferas med lång exponeringstid. Bilden vann det brittiska forskningsrådet EPSRC:s fototävling.

Misstänkt magnetläsare i fågelögon

Flyttfåglar har ett sjätte sinne som hjälper dem att hitta rätt. De kan känna av jordens magnetiska fält och håller på så sätt kursen även en molnig natt utan stjärnor. Men mer exakt hur detta magnetsinne fungerar eller var det sitter är en gåta som många forskare har försökt lösa. Nu har forskare vid Lunds universitet tagit ett steg närmare gåtans lösning genom att studera en grupp proteiner som kallas kryptokromer. De är kända för att reglera dygnsrytmen, men de reagerar även på jordens magnetfält och misstänks därför vara en del av fåglarnas magnetsinne. Lundaforskarna har sett att det i...

Ljusa fläckar och stråk, som är galaxer, dominerar bilden. I mitten finns en prick med en röd ring runt. Här syntes stjärnan.

På rymdens horisont syns en blå jätte

Med hjälp av en sorts naturligt teleskop har forskare från USA och Spanien upptäckt en stjärna som ligger hela nio miljarder ljusår från jorden. Stjärnan har fått smeknamnet Icarus och är en så kallad blå superjätte. För att få syn på stjärnan har forskarna utnyttjat rymdens krökning. Gravitationen får rymden att ändra form, så att ljusstrålar böjs. Ansamlingar av massa kan på så sätt fungera som en lins. Mellan jorden och Icarus hemgalax ligger en stjärnhop som fungerar som en sådan gravitationslins och förstärker ljuset från Icarus. Men det räcker ändå inte för att enskilda stjärnor ska...

Ny hjälm gör det lättare att titta in i hjärnan

Nervcellernas elektriska signaler alstrar svaga magnetfält utanför skallen. Fälten går att fånga med en så kallad magnetencefalograf (MEG), en dyr maskin vars supraledande sensorer kräver kylning med flytande helium till minus 269 grader och som väger ungefär ett halvt ton. Under mätningen måste försökspersonen dessutom sitta helt stilla; en rörelse på en halv centimeter räcker för att göra bilderna blurriga. Hittills har det krävts en maskin som väger ett halvt ton och måste kylas med flytande helium för att göra motsvarande mätningar. Bild: Wellcome Nu har brittiska forskare utvecklat ett...