Kosmos

Planeten Saturnus kant, en del av ringarna,och en mycket liten måne.

"Vi har tur som kan se Saturnus ringar"

Planeten Saturnus är en slående syn med sina karakteristiska ringar. Ringarna går att se från jorden i ett ganska enkelt teleskop, och dokumenterades redan av Galileo Galilei på 1600-talet. Men nu pekar flera studier på att ringarna bara är en tillfällig formation. – Det finns minst två processer som gnager på ringarna, säger planetforskaren Henrik Melin som forskar om planetatmosfärer vid universitetet i Leicester i Storbritannien. Den ena processen har varit känd länge: elektriskt laddade partiklar som följer magnetiska fältlinjer från ringarna ned till delar av planeten mellan ekvatorn och...

Fnissa åt universums gåtor

Populärvetenskap kan lätt bli en rad fakta staplade på varandra. Men mellan alla fakta finns så mycket annat. Själva arbetet med att pussla ihop kunskapen är till exempel nog så spännande. Men det som kittlar fantasin allra mest är kanske frågorna, gåtorna, det vi ännu inte känner till. Boken Vi har ingen aning handlar om de där stora och djupa frågorna som får det att svindla lite. Vad är rum? Vad är tid? Varför består vi av materia och inte av antimateria? Frågorna presenteras på ett skojfriskt vis, långt ifrån att bli högtidligt eller tungt. Sidorna är strösslade med teckningar som både...

Existentiell svindel ur siffror och tal

Boken Lär dig räkna till oändligheten ingår i en serie som heter Små sätt att leva stort. Den är onekligen liten, blott 46 sidor lång, men den tar sig an ett av de största ämnen man kan tänka sig. I inledningen formulerar författaren vad det är han vill förmedla: ”Oändligheten är en utväg från livets eländiga ändlighet. För dem som lyckas förstå, är oändligheten en upplevelse av transcendens.” Denna lite pompösa formulering lovar ganska mycket, och det är inte säkert att det fungerar på varje läsare – men nog finns det något i det oändliga som kan ge den som tänker på det en känsla av svindel...

Kornen avslöjar rymdens förflutna

Birger Schmitz håller upp en liten mörk sten. Det är en meteorit som föll ned i Uganda på 1990-talet, och som han har köpt på e-bay. – Nu ska du få uppleva något unikt. Här på den låga bänken i laboratoriet har han lagt upp grå och rödaktiga stenskivor som alla har en mörk fläck. Han lutar sig med en teatralisk gest över dem och lägger stenen på en av fläckarna. – Nu återförenas de, efter att ha varit ifrån varandra i 470 miljoner år. Meteoriten och fläcken i stenen har samma ursprung. För ungefär 470 miljoner år sedan kolliderade två asteroider med varandra någonstans mellan Mars och Jupiter...

BLOGG: Anders Bárány

Mina fysiktidskrifter 4

I några blogginlägg har jag försökt beskriva tre fysiktidskrifter som då och då dunsar ner i min brevlåda. Avsändarna är tre fysiksällskap, de i Danmark, Sverige och Tyskland. Utöver dessa tre hade jag för länge sedan även den engelska Physics World och den amerikanska Physics Today, men i dag är den enda engelskspråkiga tidskriften jag får CERN Courier (kan läsas på < www.cerncourier.com...

”Jag har alltid varit lockad av att gå nära stup”

Rymdskeppet Aniara är på väg mot Mars, men kommer ur kurs och förlorar manöverförmågan. Det börjar driva ohjälpligt i riktning mot stjärnbilden Lyran. Människorna ombord måste finna sig i att vara på väg ut i tomma intet, utan återvändo. De söker tröst i dans, nöjen, sex och olika kulter – och inte minst hos den mystiska Miman, en orakellik maskin som visar underbara bilder av fjärran platser. När Miman slutar fungera måste människorna hantera ännu en förlust. Harry Martinsons epos om Aniara från 1956 har nu tolkats på film av Pella Kågerman och Hugo Lilja. Forskning & Framstegs fysik-...

Kartbild med två ringar utritade, som visar utsträckningen för LHC (27 km) och den framtida FCC (100 km).

Blir nästa partikelfabrik rak eller rund?

Europeiska partikelfysiker har nu lagt fram sitt designförslag till en ny gigantisk partikelacceleratorring , med en omkrets på 100 kilometer. Nyligen har Kina också presenterat en designrapport för en lika stor accelerator. En annan internationell grupp arbetar med förstudier för en rak accelerator , som skulle byggas i Japan. Acceleratorer har varit partikelfysikens arbetshästar under många decennier. När partiklar kolliderar vid hög hastighet bildas nya partiklar ur den frisläppta energin. På så vis har forskare kunnat upptäcka många nya partiklar och utforska hur de växelverkar med...

Partiklar, tvivel och märkliga människor

Elsa har börjat arbeta som lektor på en fysikinstitution i Stockholm. Hon kämpar med att försöka muta in ett forskningsområde för sig själv och samtidigt hamnar hon lite utanför på arbetsplatsen. Romanens titel syftar på partikelfysikens standardmodell för grundläggande partiklar och krafter. Modellen är mycket framgångsrik. Men den har en stor lucka – den rymmer inte någon beskrivning av gravitationen. De skissartade beskrivningarna av vad Elsas nya teori går ut på tar avstamp i verklig fysik, men läsaren behöver inte sätta sig in i de vetenskapliga detaljerna för att förstå berättelsen...

Verktygslåda av laserstrålar

När lasern uppfanns på 1960-talet hade den en aura av science fiction omkring sig: en samlad ljusstråle som kunde färdas långt, utan att varken spridas ut eller tappa intensitet. Laserljuset var nära nog perfekt enfärgat – och alla ljusvågorna svängde i takt. Vad skulle en sådan stråle kunna användas till? Science fiction-berättelser, från H.G. Wells Världarnas krig och framåt, fylldes av strålar med märkliga egenskaper. Det skrevs om dödsstrålar och spionstrålar, om dragstrålar som kunde fånga in föremål och om skärande nålstrålar som kunde göra hål i vad som helst. De här fantastiska...

En robotbil på Mars yta, med en instrumentarm utsträckt mot marken.

Hon vill förstå kratrarna på Mars

Geologen och kraterexperten Sanna Alwmark har nyligen börjat arbeta med en forskargrupp på universitetet i Köpenhamn, som är specialiserad på utforskandet av Mars . Just nu bygger de instrument för den amerikanska marsroboten Mars 2020 , och Sanna Alwmark bidrar med sin kunskap. – Jag ska studera marsmeteoriter och kratrar på jorden på ett sätt som sen kan användas för att studera Mars, säger hon. Mars 2020 ska studera geologin på Mars med avancerade instrument, och dessutom ta borrprover ur marken som ska hämtas tillbaka till jorden av en senare farkost. Sanna Alwmark hoppas att proverna ska...

Koden bakom klimatet

Vintern kryper närmare. Får vi någon snö? Den förra vintern var mild men snörik i stora delar av Sverige, med en köldknäpp i februari som kändes i hela landet. Vintern dessförinnan var ljummen och torr, och sedan kom våren mycket tidigare än den brukar. Den ena vintersäsongen kan skilja sig ganska mycket från den andra, men det finns en långsiktig trend: klimatförändringar orsakade av människan lägger sig ovanpå de naturliga variationerna och får vintrarna här i Sverige att i medeltal bli allt kortare, mildare och mer nederbördsrika. Världen är redan ungefär en grad varmare jämfört med det...

Partikelfysik i litet format utmanar LHC

Partikelfysiken kräver ofta enorma experiment, som partikelacceleratorn LHC i Schweiz, med en omkrets på 27 kilometer. Där kollideras protoner med varandra vid höga hastigheter, och ur den energi som frigörs bildas nya partiklar. Men nyligen gjorde en amerikansk forskargrupp ett experiment med en utrustning som inte är större än ett vanligt rum, där de genom att studera vardagliga elektroner kunde säga något om exotiska okända partiklar som fysiker hoppas kunna upptäcka. Experimentet kallas Acme , och bygger på att man mäter en speciell egenskap hos elektronen som kallas elektriskt...

Vad döljer sig under marken på Mars?

Ytan och atmosfären på Mars har utforskats med robotar och med instrument i omloppsbana. Nu ska Mars-landaren Insight undersöka det inre av Mars. Med sig har den bland annat en seismometer som ska mäta vibrationer från "Marsbävningar" och meteoritnedslag. Ett annat instrument ska borras ner i marken och mäta temperaturen. Undersökningarna ska ge en bild av hur planeten är uppbyggd och hur den har bildats och utvecklats. Landningen är en känslig och tekniskt utmanande del av ett uppdrag som detta, men Insight sattes ned på ytan helt enligt planen i slutet av november. Uppdraget planeras pågå i...

Nyupptäckt planet vid en grannstjärna

Astronomer har upptäckt en planet som kretsar kring Barnards stjärna, bara sex ljusår från solen, i stjärnbilden Ormbäraren. Eftersom stjärnan befinner sig så nära har forskare länge försökt hitta tecken på att den har planeter. Med hjälp av mätningar tagna under 20 år har ett stort internationellt forskarlag nu lyckats se att stjärnan har en vickande rörelse, som avslöjar att en planet kretsar kring den. Planeten tycks vara minst 3,2 gånger så tung som jorden. Planeter som är tyngre än jorden men mindre än solsystemets isjättar Uranus och Neptunus brukar kallas superjordar. Den nyupptäckta...

Svenskbyggda instrument ska till Merkurius

Merkurius är liten och stenig, och den planet i solsystemet som kretsar närmast solen. Den är fortfarande ganska outforskad – hittills har bara två rymdsonder besökt planeten. Den första var Mariner 10 som gjorde två förbiflygningar på 1970-talet. Den andra hette Messenger och passerade planeten två gånger innan den lade sig i omloppsbana 2011–2015. Nu är en tredje sond på väg, BepiColombo , vars uppdrag bland annat är att utforska planetens gåtfulla magnetfält. Trots att Merkurius är så liten att den sannolikt inte har någon flytande kärna som kan röra sig och ge en dynamoeffekt, har den ett...