Kosmos

Det finns inget sätt att utgå från ett hörn på en kub och dra en rak linje över kubens yta som kommer tillbaka till samma punkt, utan att gå genom ett annat hörn. Men hur är det egentligen med andra regelbundna tredimensionella figurer? Sedan antiken har matematiker känt till fem tredimensionella figurer som har platta sidor, där alla kanter är lika långa. De brukar kallas för de platonska kropparna. Kuben , som har sex kvadratiska sidor, är den mest välbekanta. Sedan finns det fyra till: tetraedern , oktaedern och ikosaedern som har fyra, åtta, respektive tjugo liksidiga trianglar som sidor...

På rekordtid har forskare kartlagt viktiga proteiner hos det nya coronaviruset – kunskap som kan ge nyckeln till ett läkemedel. Bakom kartläggningen ligger två Nobelprisbelönade metoder, röntgenkristallografi och kryoelektronmikroskopi, och tålmodigt hantverk.

I maj 2019 nådde en väldigt kort gravitationssignal observatorierna Ligo i USA och Virgo i Italien. Forskarna som studerat signalen beräknar att den bästa tolkningen är att gravitationsvågen kom från en kollision mellan svarta hål , så långt bort att vågen varit på väg mot oss sedan universum bara var hälften så gammalt som i dag. De båda svarta hålen var ovanligt stora, med omkring 66 respektive 85 gånger solens massa. Det är det största kolliderande paret som hittills har fångats upp. Det är intressant eftersom stjärnor som dör inte kan bilda svarta hål med mer än cirka 60 solmassor – de...

Solens magnetfält är mycket komplicerat, och bildar olika strukturer som ibland kan kollapsa och släppa lös energi i form av soleruptioner – flares . Sådana utbrott går inte att förutsäga, bland annat för att det saknas information om magnetfälten i den yttre delen av solens atmosfär, koronan. Hittills har dessa fält bara kunnat mätas med indirekta metoder. Nu har en grupp fysiker hittat en metod för att mäta fälten direkt . – Om man kan följa de svaga magnetfälten kan man börja göra meteorologi på solen, säger Tomas Brage, professor i matematisk fysik vid Lunds universitet och en av...

Stjärnor bildas genom att förtätningar i rymdens glesa gas drar till sig mer material, ända tills det finns tillräckligt för att gasen ska kollapsa till ett klot och tända en fusionsprocess. Men om gasen är för varm – om partiklarna i gasen rör sig för fort – kan den inte samlas i tillräckligt täta moln. När den första generationen stjärnor började lysa förändrades miljön i universum. Kall gas joniserades och värmdes upp. Det påverkade särskilt dvärggalaxer som innehöll mycket lite gas, och då kunde inga nya stjärnor längre uppstå. Det här är bakgrunden till en studie som astronomen Martin...