Kosmos

Tecknade porträttbilder av Nobelpristagarna Peebles, Mayor, Queloz

Nobelpris för upptäckter om universum

Vad består universum av? Och finns det andra planetsystem som det vi lever i? Sådana frågor kittlar de flestas fantasi och förundran, och de är huvudfrågorna bakom årets Nobelpris i fysik. Kosmologi, läran om universums uppbyggnad och utveckling, var länge ett område av vaga idéer och gissningar. Från 1980-talet och framåt har det kommit precisionsmätningar som förbättras allt mer, och kosmologin har blivit en rumsren observationell vetenskap. Forskarna kan nu sätta siffror på universums ålder, och på dess innehåll av materia och de övriga formerna av energi som vi numera kallar mörk materia...

Vatten i den beboeliga zonen

Med hjälp av ett instrument på rymdteleskopet Hubble observerade forskare en planet 111 ljusår från jorden, medan den gjorde åtta passager framför sin stjärna. Efter noggranna analyser kunde forskarna se att planetens atmosfär absorberar en del av stjärnans ljus just vid de våglängder som motsvarar vattenmolekylers vibration. Det finns alltså vattenånga i atmosfären. Planeten kallas K2-18 b. Den har mer än åtta gånger så stor massa som jorden, vilket gör den till en så kallad superjord. Möjligheten finns för vatten i flytande form Stjärnan den kretsar kring är en dvärgstjärna, som bara ger...

Det svarta hålet är en mörk cirkel i mitten, omgiven av en lysande roterande skiva. Bilden vrider sig så att vi ser skivan både från sidan och uppifrån.

Så kan svarta hål se ut från olika håll

Materia som dras in mot det svarta hålet samlas i en virvlande skiva, upphettad av den häftiga rörelsen. Visualiseringen bygger på beräkningar av hur skivan rör sig, och hur ljuset kröks utanför det svarta hålet. Strukturen av mörkare och ljusare band uppkommer på grund av magnetiska virvlar i kombination med att olika delar av skivan rör sig olika fort. Vi kan se att skivan ser ljusare ut på den ena sidan av hålet, där materialet rör sig i riktningen ut ur bilden, och mer dämpad på den andra sidan. Det beror på en effekt som uppkommer när materia rör sig nära ljusets hastighet, som gör att...

Ringar in neutrinernas storlek

Neutrinerna är spöklika partiklar som uppstår i vissa kärnsönderfall, men som oftast passerar helt obemärkt genom materia. Länge antog forskarna att neutrinerna var masslösa, men så kom experiment som visade att neutriner ändå har en liten massa . Experiment av den typen kan bara mäta skillnaden mellan massorna hos tre olika neutrinotyper, men inte hur stor massan är. Men nu kommer nya resultat som ringar in massans storlek . Räknar på vad som blir över Forskare har byggt upp ett experiment i Karlsruhe i Tyskland, som kallas Katrin. I Katrin får en form av radioaktivt väte som kallas tritium...

BLOGG: Lars Olof Björn

Vad utrotade jättehajen?

För några miljoner år sedan fanns det en haj med artnamnet megalodon som var 18 meter lång och vägde 60 ton. Enligt en hypotes om varför den dog ut som fått stor spridning både i populärvetenskaplig litteratur och på Internet var orsaken en att en stjärna exploderade som supernova för 2,4 miljoner år sedan. Ibland har detta framställts mer som faktum än som hypotes. Men nyare forskning tyder på...

Lär känna stjärnhimlen

En ambitiös och trevlig guide till de planeter, stjärnor och himlafenomen som går att se med blotta ögat på stjärnhimlen just nu.

Allt du vill veta om rymdresor

Undrar du när den första människan kan tänkas åka till Mars, hur fort ett rymdskepp kan färdas och hur det går med sökandet efter liv utanför jorden? Dessa och flera liknande frågor utforskas i denna podd.

Romarna var inte så avancerade

Genom historien har många olika talsystem varit i bruk. De flesta av dessa framstår för en modern betraktare som både otympliga och olämpliga för avancerade beräkningar. Ändå kunde exempelvis babylonierna trots sin kilskrift beräkna närmevärden till kvadratroten ur två med många decimalers noggrannhet, och grekerna utvecklade grunden till den moderna axiomatiska matematiken trots sitt joniska talsystem. I modern tid har amerikanska byggnadsingenjörer varit relativt framgångsrika, trots att de inte alltid använder det metriska systemet. Man bör därför vara försiktig med att döma ut möjligheten...

51 Pegasi b – den första exoplaneten som upptäcktes i en omloppsbana kring en vanlig stjärna. Upptäckten får nu Nobelpriset i fysik 2019.

I Nobelprisets fotspår: Jakten på exoplaneter har bara börjat

Fram till 1995 fanns inga kända planeter som kretsade kring vanliga stjärnor utanför solsystemet – exoplaneter. Nu känner vi till tusentals, och nya upptäcks nästan dagligen. Innan vi hade något att jämföra med trodde de flesta forskare att andra planetsystem skulle likna vårt: steniga planeter närmast stjärnan, några av dem kanske med atmosfärer som jorden och Venus. Längre ut gasjättar som mest består av väte, i stil med Jupiter. Utanför dem isjättar som Neptunus – stora gasplaneter som även innehåller is av vatten, metan och ammoniak. Det blev en stor överraskning när det visade sig att...

Klassiska experiment: Så upptäcktes ljusets vågor

Betraktades som projektiler Under 1700-talet var den dominerande idén om ljusets natur att det består av små projektiler, korpuskler . Detta synsätt förespråkades av tunga namn som Isaac Newton, och passade bra ihop med många experimentella resultat. Men det fanns några gåtor. Skuggan var för liten Ett fenomen som inte kunde förklaras var hur ljus böjs vid en kant. Detta hade beskrivits långt tidigare av Francesco Maria Grimaldi (1618–1663). Han noterade till exempel att skuggan av ett föremål blir mindre än den borde vara om ljuset rör sig i räta linjer. Klöv ljusstråle med papper Läkaren...

Ett ljust stråk över natthimlen, tillsammans med vintergatans band av stjärnor och ett grönt norrsken vid horisonten.

Ljusfenomenet Steve är en kusin till norrskenet

För några år sedan fick norrskensforskare upp ögonen för ett fenomen, som sedan flera decennier har synts på bilder tagna av amatörer och polarskensskådare: ett blekt rosa eller lila stråk över himlen. Det varar mycket kortare tid än normalt polarsken, men ses ofta tillsammans med gröna norrskensränder som har liknats med stolparna i ett staket. När ingen kunde svara på vad detta var för något fick det bleklila bandet smeknamnet Steve. Nu har en forskargrupp från Kanada och USA för första gången lyckats mäta ett spektrum av ljuset från Steve , så att de kan se hur mycket ljus det avger i...

Den första kometen från ett annat stjärnsystem

Den enda himlakropp som som tidigare har observerats efter en färd från något annat stjärnsystem är asteroiden 'Oumuamua som först skymtades i oktober 2017. Den nya kometen C/2019 Q4, som upptäcktes av den ryske amatörastronomen Gennady Borisov den 30 augusti 2019, har en hastighet och en bana som avslöjar att även den troligtvis har sitt ursprung någonstans långt bortom vårt solsystem. Till skillnad från asteroider innehåller kometer en stor andel flyktiga ämnen som förångas och bildar en atmosfär eller koma när en komet närmar sig solen. 'Oumuamua visade inga sådana tecken. På fotografiet...

Astronauter i vita dräkter går ut från en byggnad mot en skåpbil.

Häng med Apollo 11 till månen

Den 20 juli i år var det 50 år sedan de första människorna steg ut på månens yta. Neil Armstrong yttrade sina berömda ord om ett litet steg för en människa och ett jättesprång för mänskligheten. Buzz Aldrin såg sig omkring och kommenterade den magnifika ödsligheten. Michael Collins väntade i omloppsbana på att de skulle lyckas återvända. Det här jubileumsåret har det kommit många artiklar, böcker, webbplatser och poddar för den som vill gräva ner sig i Apolloprogrammet och månfärderna. Den som är ens det minsta intresserad bör passa på att se filmen Apollo 11 (biopremiär 23 augusti)...

Illustration av en mörk planet mot en mörk bakgrund.

Planetens atmosfär är som bortblåst

De flesta steniga, jordlika planeter som har upptäckts finns vid stjärnor som är mycket mindre än solen. En amerikansk forskargrupp har använt rymdteleskopet Spitzer för att studera en planet som kretsar mycket nära den röda dvärgstjärnan LHS 3844, 49 ljusår bort. Resultatet tyder på att den här sortens stjärnsystem är ogästvänliga för liv. Planeten kallas LHS 3844b och har 30% större radie än jorden. Dess bana ligger så nära stjärnan att ett varv bara tar 11 timmar. – Det är en elak miljö. Stjärnan är magnetiskt aktiv, så det är mycket strålning och starka stjärnvindar, säger Markus Janson,...

Sök på sajten