Kosmos

Så ska länders utsläpp övervakas från rymden

I dag ansvarar världens stater för att själva rapportera sina koldioxidutsläpp. Men från 2025 kommer en ny satellit att kartlägga utsläppen från rymden. Nu hoppas forskare på en global och oberoende standard för utsläppsberäkningar.

Meteoriter som faller ned mot jorden, några av dem ser ut som vattendroppar

Solvinden kan ha skapat en del av jordens vatten

Solvinden är den ström av laddade partiklar som sveper genom rymden från vår sol. Bland dessa partiklar finns protoner, som är enkla väteatomkärnor. När de krockar med ett gruskorn som innehåller syre kan vattenmolekyler bildas. Forskare från Australien, Storbritannien och USA har analyserat stoftkorn från en asteroid och kommit fram till att den här processen kan ha bidragit med en andel av jordens vatten . Väteatomerna i vattnet ger ledtrådar till dess ursprung. Väte förekommer i flera olika isotoper: De flesta väteatomers kärna innehåller inga neutroner, medan deuterium (eller tungt väte)...

Upp till bevis för största kvantdatorn

Det amerikanska företaget IBM är först med en kvantdator med mer än 100 kvantbitar. Men svensk expert vill inte kalla det en milstolpe.

Hur stora var de första stjärnorna?

Svar av Erik Zackrisson , astronom, Uppsala universitet Ingen har ännu lyckats observera universums första stjärnor, men enligt datorsimuleringar kan de typiskt ha haft massor omkring 10–1 000 gånger större än solens. Enligt vissa beräkningar kan det i sällsynta fall även ha bildats ännu större stjärnor, med cirka 100 000 solmassor. Sådana monsterstjärnor bör ha haft en radie cirka 30 000 gånger större än vår sol, vilket är större än hela vårt solsystem. Orsaken till att stjärnorna blev större i universums barndom var framför allt avsaknaden av tyngre grundämnen. Stjärnor bildas när ett...

Te rinner från en tekanna ned i en tekopp.

Därför droppar tekannan

Att hälla te ur en tekanna går bra, men när kannan vinklas upp igen rinner ofta en rännil ner längs utsidan av pipen och droppar ner där teet inte ska vara. Nu har några forskare lyckats göra en fullständig teoretisk modell för fenomenet.

Rymdfarkost sänds iväg för att krocka med asteroid

På morgonen den 24 november, svensk tid, sickades rymdfarkosten DART ut i rymden. Den ska göra det första praktiska testet för att rikta om en asteroid – en teknik som kan användas för att skydda jorden mot hotande asteroidnedslag.

Nya metoder i jakten på mörk materia

Det kan finnas mer än fem gånger mer okänd, mörk materia i universum än det finns vanlig materia som består av atomer. I decennier har forskare sökt efter denna mörka materia utan att hitta den. Nu breddar de sökandet.

Oväntade mönster och strukturer

När oljor med olika elektriska egenskaper stängs in mellan två skivor och utsätts för ett elektriskt fält bildas mönstren. Fenomenet kommer sig av att gränsytorna mellan oljorna samlar på sig elektrisk laddning. Försöket gjordes av en materialforskningsgrupp vid Aalto-universitetet i Finland. Källa: Science advances Prenumerera på Forskning & Framsteg! Tidskriften med faktakollade och ögonöppnande reportage och vetenskapsnyheter utkommer med 10 nummer per år. Prenumerera

Tre solar

Astronomer har hittat tecken på att trippelstjärnsystemet GW Orionis har minst en oupptäckt planet. Planeten har alltså tre solar. Källa: Science Prenumerera på Forskning & Framsteg! Tidskriften med faktakollade och ögonöppnande reportage och vetenskapsnyheter utkommer med 10 nummer per år. Prenumerera

En spiralformad galax. I änden av en spiralarm syns en dvärggalax utan spiralstruktur.

Första tecknet på planet i annan galax

I skrivande stund finns det en katalog med närmare 5 000 kända planeter utanför solsystemet. Hittills har det bara gått att hitta planeter i vår egen galax, Vintergatan. Nu har forskare upptäckt vad som kanske kan vara det första tecknet på en planet i en helt annan galax . Forskarna observerade en speciell typ av dubbelstjärna, en röntgenbinär, i Malströmsgalaxen (M51) omkring 30 miljoner ljusår bort i stjärnbilden Jakthundarna. En röntgenbinär innehåller en kompakt död stjärna som drar till sig material från sin stjärnkompanjon. Materialet samlas i en skiva, en ackretionsskiva , och där...