Kosmos

Virvlar av ljus med små klot inuti. En illustration av elektroner och energi.

Partikelfysik i litet format utmanar LHC

Partikelfysiken kräver ofta enorma experiment, som partikelacceleratorn LHC i Schweiz en omkrets på 27 kilometer. Där kollideras protoner med varandra vid höga hastigheter, och ur den energi som frigörs bildas nya partiklar. Men nyligen gjorde en amerikansk forskargrupp ett experiment med en utrustning som inte är större än ett vanligt rum, där de genom att studera vardagliga elektroner kunde säga något om exotiska okända partiklar som fysiker hoppas kunna upptäcka. Experimentet kallas Acme , och bygger på att mäta en speciell egenskap hos elektronen som kallas elektriskt dipolmoment, och som...

Koden bakom klimatet

Vintern kryper närmare. Får vi någon snö? Den förra vintern var mild men snörik i stora delar av Sverige, med en köldknäpp i februari som kändes i hela landet. Vintern dessförinnan var ljummen och torr, och sedan kom våren mycket tidigare än den brukar. Den ena vintersäsongen kan skilja sig ganska mycket från den andra, men det finns en långsiktig trend: klimatförändringar orsakade av människan lägger sig ovanpå de naturliga variationerna och får vintrarna här i Sverige att i medeltal bli allt kortare, mildare och mer nederbördsrika. Världen är redan ungefär en grad varmare jämfört med det...

Illustration: Marslandskap och en farkost med tre ben, utblås från bromsraketer på undersidan.

Marslandaren studerar planetens insida

Ytan och atmosfären på Mars har utforskats med robotar och med instrument i omloppsbana. Nu ska landaren Insight undersöka det inre av Mars. Den har med en seismometer som ska mäta vibrationer från "Marsbävningar" och meteoritnedslag. Ett annat instrument ska borras ned i marken och mäta temperaturen. Undersökningarna ska ge en bild av hur planeten är uppbyggd och hur den har bildats och utvecklats. Landningen är en känsligt och tekniskt utmanande del av ett uppdrag som detta, men Insight sattes ned på ytan helt enligt planen i slutet av november. Uppdraget planeras vara i två år, vilket är...

Nyupptäckt planet vid en grannstjärna

Astronomer har upptäckt en planet som kretsar kring Barnards stjärna, bara sex ljusår från solen, i stjärnbilden Ormbäraren. Eftersom stjärnan befinner sig så nära har forskare länge försökt hitta tecken på att den har planeter. Med hjälp av mätningar tagna under 20 år har ett stort internationellt forskarlag nu lyckats se att stjärnan har en vickande rörelse som avslöjar att en planet kretsar kring den. Planeten tycks vara minst 3,2 gånger så tung som jorden. Planeter som är tyngre än jorden men mindre än solsystemets isjättar Uranus och Neptunus brukar kallas superjordar. Den nyupptäckta...

BLOGG: Anders Bárány

Mina fysiktidskrifter 4

I några blogginlägg har jag försökt beskriva tre fysiktidskrifter som då och då dunsar ner i min brevlåda. Avsändarna är tre fysiksällskap, de i Danmark, Sverige och Tyskland. Utöver dessa tre hade jag för länge sedan även den engelska Physics World och den amerikanska Physics Today, men i dag är den enda engelskspråkiga tidskriften jag får CERN Courier (kan läsas på < www.cerncourier.com...

Svenskbyggda instrument ska till Merkurius

Merkurius är liten och stenig, och den planet i solsystemet som kretsar närmast solen. Den är fortfarande ganska outforskad – hittills har bara två rymdsonder besökt planeten. Den första var Mariner 10 som gjorde två förbiflygningar på 1970-talet. Den andra hette Messenger och passerade planeten två gånger innan den lade sig i omloppsbana 2011–2015. Nu är en tredje sond på väg, BepiColombo , vars uppdrag bland annat är att utforska planetens gåtfulla magnetfält. Trots att Merkurius är så liten att den sannolikt inte har någon flytande kärna som kan röra sig och ge en dynamoeffekt, har den ett...

Tecknade porträtt av de tre pristagarna: Arthur Ashkin, Gérard Mourou och Donna Strickland

Finlir med laser ger Nobelpris i fysik

Årets Nobelpris i fysik går till tre forskare som har utvecklat viktiga laserverktyg för forskningen. På 1970-talet uppfann Arthur Ashkin ett sätt att använda laserljus för att fånga och hålla fast mycket små föremål. Han började nästan genast använda denna optiska pincett för att manipulera virus och levande celler. Numera är den ett verktyg som har fått mycket stor användning inom forskning där fysik möter biologi. Bland annat har det använts för att mäta kraften i den sortens molekylära motorer som har en viktig roll i kroppen och till exempel flyttar molekyler inuti celler eller får...

Varför ändrade månarna snurren?

De flesta planeterna i solsystemet roterar runt sina axlar i samma riktning som de kretsar kring solen. Detta gäller till exempel stenplaneterna jorden och Mars – vi kan tacka jordens nästan upprätta rotation för årstidernas relativt små temperaturskillnader. De stora gasjättarna Jupiter och Saturnus roterar också i nästan samma riktning som sina banor kring solen. Annorlunda förhåller det sig med Venus och Uranus. Venus roterar faktiskt på huvudet, och dessutom väldigt långsamt – man menar att detta beror på solens gravitationella dragning på Venus täta atmosfär. Att Uranus roterar på sidan...

Nytt rymdteleskop försenat

James Webb Space Telescope (JWST) ska bli det nya stora rymdteleskopet efter Hubble. JWST kommer att kretsa betydligt längre bort från jorden, för att slippa störningar. Vi får dock ge oss till tåls ett tag till. Efter en utvärdering har rymdorganisationerna i USA, Kanada och Europa beslutat att senarelägga uppskjutningen till mars 2021. Extra tid behövs bland annat för att handskas med svårigheter med framdrivningen och med skärmen som ska skydda teleskopet från solens ljus och värme. JWST blir mycket större än Hubble och därmed kraftfullare. Det nya rymdteleskopet ska göra det möjligt för...

Det blåser på Mars

En stor sandstorm har dragit fram över Mars yta. Den började i slutet av maj och strax före midsommar var hela planeten insvept i ett dis. Globala sandstormar inträffar på Mars med ungefär 6–8 års mellanrum. Den som nu pågår är den största som har observerats hittills. Forskare studerar stormen för att lära sig mer om hur vädret på Mars fungerar. Bland annat vill de förstå om stora stormväder leder till att planeten förlorar mer av sin atmosfär än annars.

Amatörerna hjälper oss att förstå universum

Lars Hermansson var på väg ut till Uppsala amatörastronomers observatorium i Sandvreten, tre mil väster om Uppsala, när han fick meddelandet: En gammablixt hade upptäckts. Så fort han kom fram riktade han sitt teleskop mot de rätta koordinaterna. En gammablixt, eller GRB, gamma-ray burst , som astronomerna ofta säger, är ett extremt fenomen som släpper lös enorm energi under mycket kort tid, ibland bråkdelar av sekunder. De kan synas på enorma avstånd, från avlägsna galaxer. Vissa gammablixtar flammar upp och är borta igen, andra hänger kvar ett tag. Den här gången lyckades Lars Hermansson...

Kilot är räddat!

Det har tagit många år och ännu flera mätningar att komma fram till nya definitioner av de enheter som beskriver till exempel längd, strömstyrka och temperatur. Men nu är organisationen Allmänna konferensen för mått och vikt färdig med sitt arbete och de nya definitionerna ska börja gälla våren 2019. När metersystemet infördes efter franska revolutionen i slutet av 1700-talet definierades en meter som en tiomiljondel av avståndet mellan nordpolen och ekvatorn längs Parismeridianen. Var och en som ville kontrollera längden av en meter kunde alltså mäta jordens storlek, dividera och sedan...

Japansk sond når fram till en asteroid

Under sommaren anlände den japanska rymdsonden Hayabusa 2 till den kolrika asteroiden Ryugu. Sonden ska stanna och utforska asteroiden i ett och ett halvt år, först på avstånd och sedan på nära håll efter att ha landat. Efter en grundlig undersökning på plats ska Hayabusa 2 sända tillbaka prover av asteroiden för analys på jorden. Genom att studera asteroidens sammansättning vill forskarna skapa sig en tydligare bild av hur solsystemet har bildats och utvecklats.

Främmande galax skickar hit en spökpartikel

Den stora partikelfångaren Icecube på Sydpolen har registrerat en neutrinopartikel med extremt hög energi som kom från det håll där en mycket ljusstark galaxkärna, en blazar, samtidigt flammade upp. Det är första gången på drygt 40 år som en neutrino kan kopplas till en källa utanför solsystemet. Senaste gången det skedde, 1987, lyckades tre olika instrument fånga upp neutriner från en supernova. Om det här kan upprepas blir neutriner ett viktigt verktyg för att förstå några av de allra våldsammaste processerna i universum. Neutriner är partiklar utan elektrisk laddning och med försvinnande...

Fysik på irrvägar

Skönhet har blivit en sorts urvalskriterium för bra teorier inom fysiken. Sökandet efter symmetrier och enkelhet har tidigare varit fruktbart och har bland annat lett till att man kunnat förutsäga och sedan hitta nya partiklar. Mycket teoretisk fysikforskning i dag försöker hitta fram på samma sätt, trots att det egentligen inte finns någon garanti för att världen i grunden måste vara vacker. Fysikern Sabine Hossenfelder anser att den här jakten på skönhet leder fysiken på villospår. Det leder till att ansträngningar och resurser läggs på arbete som kanske är rena återvändsgränder, men som...