Kosmos

Illustration av en mörk planet mot en mörk bakgrund.

Planetens atmosfär är som bortblåst

De flesta steniga, jordlika planeter som har upptäckts finns vid stjärnor som är mycket mindre än solen. En amerikansk forskargrupp har använt rymdteleskopet Spitzer för att studera en planet som kretsar mycket nära den röda dvärgstjärnan LHS 3844, 49 ljusår bort. Resultatet tyder på att den här sortens stjärnsystem är ogästvänliga för liv. Planeten kallas LHS 3844b och har 30% större radie än jorden. Dess bana ligger så nära stjärnan att ett varv bara tar 11 timmar. – Det är en elak miljö. Stjärnan är magnetiskt aktiv, så det är mycket strålning och starka stjärnvindar, säger Markus Janson,...

Unikt foto av planetfödsel

En grupp astronomer har lyckats avbilda två planeter som håller på att bildas vid den unga stjärnan PDS 70, ungefär 370 ljusår från jorden. Planeterna strålar kraftigt i en röd färg, som brukar sändas ut från väte när det håller på att fångas in av en stjärna eller planet. Efter att forskarna har filtrerat bort stjärnans ljus kan de tydligt se planeterna som två ljusa fläckar. Det här är första gången någon har lyckats ta en bild av mer än en planet i ett annat stjärnsystem. Genom att titta på flera våglängder kan de också se att planeterna har sopat upp ett brett gap i stjärnans gas- och...

En schematisk bild av jorden med en magnet i sitt centrum, omgiven av magnetfältslinjer.

Jordmagneten vände långsamt

Jordens magnetfält bildar en bubbla runt jorden, som skyddar vår närmaste omgivning från en stor del av den partikelstrålning som kommer från solen. Var och en som har använt en vanlig kompass har också själv sett effekten av magnetfältet. Men kompassriktningen är inte helt konstant, och geofysiker har sedan 1960-talet känt till att jordens magnetfält förutom mindre variationer också kan byta riktning helt och hållet. Att förstå hur polvändningen går till är viktigt för att kunna avgöra hur starka och långvariga effekter det kan få på jorden nästa gång det inträffar. Nu har en forskargrupp...

Supernovadamm faller ännu på Antarktis

Ett tyskt forskarlag har analyserat järnisotoper i snö som har fallit på Antarktis under de senaste 20 åren. De hittade tecken på att vår planet fortfarande tar emot stoft från ett interstellärt moln av material från supernovor. Isotopen järn-60 har en halveringstid på 2,6 miljoner år, vilket betyder att att järn-60 som hittas idag måste ha uppstått långt efter att solsystemet blev till. Järn-60 kan bildas i olika processer, men när forskarna jämförde med halten av andra isotoper kunde de se att dammet på Antarktis hade den sammansättning de förväntar sig från just en supernova. Samma sorts...

BLOGG: Lars Olof Björn

Vad utrotade jättehajen?

För några miljoner år sedan fanns det en haj med artnamnet megalodon som var 18 meter lång och vägde 60 ton. Enligt en hypotes om varför den dog ut som fått stor spridning både i populärvetenskaplig litteratur och på Internet var orsaken en att en stjärna exploderade som supernova för 2,4 miljoner år sedan. Ibland har detta framställts mer som faktum än som hypotes. Men nyare forskning tyder på...

Atomen är inget solsystem

Jodå, det har hänt en del sedan 1800-talet. Faktum är att bilden av atomen som en rund kärna med elektroner som planeter runt den etablerades först när Rutherford upptäckte atomkärnan med sitt berömda guldfolieexperiment 1909. Innan dess tänkte många snarare på atomen som en muffins av positivt laddad ”deg” med negativa elektroner som ”russin” inuti. Den nuvarande atommodellen föddes 1913, då Bohr postulerade att det bara finns vissa stabila banor runt kärnan där elektronerna kan befinna sig. Detta förklarade de Broglie senare med att en elektron i enlighet med kvantmekaniken uppför sig som...

Ett unikt mikroskop i Göteborg

Efter närmare ett år av installation och justering har ett specialbyggt mikroskop invigts på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Mikroskopet – som väger hela fem ton – är det enda av sitt slag i världen och gör det möjligt att studera och kontrollera enskilda atomer med högre precision än vad som tidigare har varit möjligt. – Det öppnar helt nya dörrar för material- och nanovetenskapen, säger Eva Olsson, professor i fysik på Chalmers. Mikroskopet har redan utnyttjats för att studera atomstrukturen i ett nytt katodmaterial i grafen för en ny typ av batteri, som ska baseras på svavel i...

Storebror ser dig – med ultraljud

Som komplement till kameraövervakning utvecklar forskare vid Stanford university i USA en metod för att se med studsande ljudvågor, ungefär som fladdermöss. Forskarna använder frekvenser på 40 kHz, vilket ligger långt över gränsen för vad vi människor kan höra. I de första försöken, i ett rum med en sändare och 256 mottagare, lyckades de urskilja om människor stod upp, satt ner, gick eller hade ramlat. Ljudövervakning fungerar både i mörker och i rökfyllda rum. Forskarna menar att det även är en mindre integritetskränkande övervakningsmetod, vilket kan göra det lättare att få tillstånd. Källa...

Månen krymper

Forskare har tagit en ny titt på grunda månbävningar som registrerades av de instrument som astronauter placerade på månen mellan 1969 och 1972. Flera av skakningarna visade sig komma från förkastningar – sprickor i månytan – som syns på fotografier. Aktiviteten beror på att månens inre fortfarande håller på att svalna. Därför krymper månen, som ett äpple som skrumpnar ihop. Den stela och spröda ytan rör då på sig längs de sprickor som redan finns. Källa: Nature Geoscience

Tillbaka till månen – och vidare mot Mars

Den 20 juli 1969 klev Neil Armstrong ned på månen och yttrade sina berömda ord: ”Ett litet steg för en människa, ett jättesprång för mänskligheten”. Jorden runt följde människor tv-sändningen. Det var ett på många sätt betydelsefullt ögonblick. Men än i dag, 50 år senare, vet vi fortfarande inte vilken den långsiktiga betydelsen är. 12 personer kom till månen med Apollo I backspegeln kan Apolloprogrammet, den amerikanska satsningen att skicka människor till månen, se ut som en kortvarig parentes i rymdfartens historia. Under en period på bara tre och ett halvt år satte totalt tolv personer...

Kosmisk blinkning från en massiv galax

Den 24 september 2018 nådde en kort puls av radiostrålning jorden från ett okänt fenomen i universum. Det var en radioblixt, en typ av fenomen som gäckat forskare sedan den första blixten av det här slaget upptäcktes 2007. Den här gången lyckades forskarna spåra källan till en galax 3,6 miljarder ljusår bort. – Det är första gången någon har lyckats lokalisera källan till en ensam radioblixt, så det är riktigt spännande säger astronomen Franz Kirsten vid Chalmers tekniska högskola, som har läst forskarnas artikel om fyndet . Den enda radioblixtkälla som har spårats tidigare var annorlunda,...

Framtiden bortom nästa årtionde

De båda böckerna Om framtiden och Mänsklighetens framtid kommer ut i svensk översättning nästan samtidigt, och ser vid första anblicken ganska lika ut. De handlar båda om människans framtid, och tar ett stort grepp om många saker som kanske skulle vara möjliga. Ändå är de väldigt olika i sin grundton och attityd. Intressant nog är det den som inte har mänskligheten i titeln som har starkast förankring i mänsklighetens mer närliggande problem. Martin Rees är brittisk hovastronom, och har också en framträdande roll som offentlig intellektuell. För ungefär 15 år sedan skrev han boken Our final...

Var slutar det periodiska systemet?

I mars 1869 presenterade Dmitrij Mendelejev (1834–1907) en tabell över de kända grundämnena, sorterade efter atomvikt och kemiska egenskaper. Han var inte den förste som försökte systematisera grundämnena, men hans version av tabellen fick en bredare spridning och användning. Det berodde inte minst på att han upptäckte nya mönster i sin uppställning. Det fanns några luckor, och Mendelejev förutsåg att de skulle fyllas av ännu oupptäckta grundämnen med passande egenskaper. Mycket riktigt upptäcktes gallium 1875, skandium 1879 och germanium 1886. Det fanns också en lucka för det grundämne som...

Esrange – Europas port till rymden

Om tio år kommer det inte bara att vara naturen som lockar turister hit till Kirunaområdet. Somliga kommer även att stå med sin kikare på en bergsknalle och titta på stora raketer som avfyras för att leverera miniatyrsatelliter till en omloppsbana uppe i rymden. Några av raketerna kommer kanske att vara av den återanvändningsbara sorten. Då finns ett extra spänningsmoment – att följa hur det första raketsteget kopplas loss och återvänder mot marken, för att till sist landa upprätt på en plattform. Sverige leder rymdrace Tester av Marslandare och liknande skulle också kunna dra till sig...

Röda strålar som ska föra tankarna till laser.

Laser smart sätt att accelerera partiklar

Tre forskare i Göteborg har kommit på ett nytt knep för att accelerera protoner med hjälp av laser. Deras metod kan ge fler protoner med högre energi, något som kan komma till nytta i nya kompakta verktyg för cancerbehandling eller för experiment med partiklar. Vanliga partikelacceleratorer är stora maskiner där radiovågor för över energi till laddade partiklar, så att de skjutsas i väg med allt högre fart. De här acceleratorerna tar stor plats och är dyra. I Sverige finns en accelerator som används för att bestråla cancertumörer, vid Skandionkliniken i Uppsala . Den väger 200 ton. En...