Kosmos

Bilder på diffust norrsken med regelbundna ränder satte myror i huvudet på norrskensforskare i Finland. De upptäcktes av entusiaster som fotograferar natthimlen på sin fritid, och som blivit medförfattare till en vetenskaplig studie – en ovanlig kombination av rymdfysik, atmosfärsfysik och medborgarforskning. Forskarna gav de lysande ränderna namnet norrskensdyner och har undersökt dem även med satellit. De kunde då bland annat se att dynerna förekommer vid samma förutsättningar som behövs för att skapa en typ av regelbundna vågor högt upp i atmosfären. Det kan förklara mönstret av ränder –...

Det har gått 35 år sedan reaktor fyra i kärnkraftverket i Tjernobyl i dåvarande Sovjetunionen havererade och stora mängder radioaktivt material i form av partiklar och joniserande strålning spreds. Initialt avled 30 personer och 134 drabbades av strålsjuka, varav 11 avled i sviterna under de följande tio åren. Frågan var om även nästa generation skulle drabbas av skador som ett resultat av att dna i föräldrarnas könsceller skadats av strålningen. Nu har ett internationellt forskarlag undersökt 105 familjer med sammanlagt 130 barn. Forskarna har vetat att en eller båda föräldrarna varit...

Jordens närmaste grannstjärna, Proxima Centauri, är en röd dvärgstjärna. Det är den vanligaste typen av stjärna i vår galax, och sådana stjärnor är kända för att vara aktiva och ha många utbrott. 2019 upptäckte forskare den största eruption de någonsin sett på dess yta, en flare ungefär 100 gånger större än motsvarande utbrott på solen. Nu har denna flare kartlagts i flera olika våglängder . Under några sekunder var stjärnan ungefär 14 000 gånger ljusare i UV-strålning än den annars är. Samtidigt flammade den upp i mikrovågor. Genom studera hur de olika typerna av strålning följs åt, får...

I ett experiment vid Fermilab i USA har forskare lyckats bekräfta en tjugo år gammal mätning som kanske pekar på en lucka i partikelfysikens standardmodell. Det man mätt är en egenskap hos myonen, en tyngre och instabil version av den vanliga elektronen. Egenskapen kallas för magnetiskt moment, och får myonen att vrida sig runt magnetiska fältlinjer. Det magnetiska momentet beskrivs av ett tal, g , som enligt en enklare form av kvantmekanisk beräkning ska bli exakt 2. Den mer avancerade kvantfältteorin hanterar effekter som ändrar det värdet lite. – Myonens magnetiska moment påverkas av alla...

Atomur är extremt viktiga både för många typer av precisionsmätningar och för samordningen av internationell atomtid för jordens tidräkning. Dessa klockor håller takten med hjälp av frekvensen på ljuset som sänds ut när en elektron hoppar mellan två utvalda energinivåer i en atom. Vid ett experiment i Boulder, USA, har forskare nu lyckats koppla ihop tre atomur baserade på olika typer av atomer, och jämföra dem med varandra över flera månaders tid. Resultatet blev en jämförelse med arton decimalers noggrannhet. – Det man ville göra i det här experimentet var att jämföra hur stabila de är mot...

För ungefär två år sedan fick vi för första gången se en bild av skuggan av ett supermassivt svart hål, omgivet av en lysande ring. Forskarna har fortsatt att studera detta svarta hål i galaxen M87, och kan nu också urskilja hur ljuset är polariserat . – Polariseringen ger oss ytterligare en ledtråd till hur magnetfältet beter sig kring det svarta hålet, säger Michael Lindqvist, astronom vid Onsala rymdobservatorium, som deltagit i den tekniska delen av projektet. Från det svarta hålet skjuter det ut två enorma jetstrålar av materia. Enligt de rådande modellerna för hur sådana svarta hål...