En fråga i formuläret hos Dokteronline lyder: ”Varför och för vilken diagnos begär du den ovan nämnda medicinen?” Jag skriver att jag har gonorré. Nästa fråga: ”Har denna diagnos ställts av en läkare, och har denne läkare ordinerat medicinen ovan?”. Jag klickar på nej. Formuläret fortsätter med allmänna hälsofrågor. Gonorré är en allmänfarlig sjukdom med anmälningsplikt och krav på smittspårning enligt smittskyddslagen. Trots det kräver Dokteronline vare sig ett test eller ett läkarbesök. – För mig är läget glasklart. Med den här informationen ska läkaren inte skriva ut något recept på...
Bensodiazepiner verkar genom att förstärka effekten av signalsubstansen GABA i hjärnan (gammaaminosmörsyra). GABA är hjärnans viktigaste hämmande signalsubstans. Det är därför inte konstigt att bensodiazepiner har en generell, hämmande effekt på hjärnan och används för att bland annat dämpa ångest, dämpa epileptisk aktivitet, främja sömn och relaxera muskler. Förklaringen till att bensodiazepiner påverkar både hjärna och muskler är att substansen verkar i hjärnan och att hjärnan styr musklerna. GABA binder till två typer av receptorer i hjärnan. Bensodiazepiner verkar på en av dessa, GABAA...
Den aktiva läkemedelssubstansen blandas med färgämne, som sedan skrivs ut på ett ätbart papper som påminner om en oblat. Medicinen bildar en QR-kod som kan läsas av med en smart mobil. På så sätt kan både läkare och patient få information om medicin och behandling. Tanken är att skrivaren kan stå på sjukhus, apotek eller till och med hemma hos patienten. Källa: International Journal of Pharmaceuthics. Video of Edible QR-code
En enda gratislunch har ett tydligt samband med läkares benägenhet att skriva ut en viss medicin – från läkemedelsbolaget som betalat notan. Läkemedelsbolag som bjuder läkare i USA på måltider eller andra förmåner måste registrera utläggen i en databas. Nu har amerikanska forskare samkört databasen med uppgifter om vilka mediciner läkarna skriver ut. Mönstret är tydligt. Den som tar emot en enda måltid värd upp till 160 kronor är extra benägen att skriva ut en medicin från bolaget som betalar notan. För ett preparat mot depressioner var sannolikheten mer än fördubblad. Fler måltider och...
Att litium kan öka risken för njursjukdom uppmärksammades redan på 1970-talet, efter att grundämnet på 1960-talet började användas mot bipolär sjukdom. Därför infördes striktare rutiner för förskrivningen i Sverige i början av 1980-talet. För att undersöka om den försiktigare litiumanvändningen har minskat förekomsten av livshotande njursvikt, som kräver dialys eller njurtransplantation, har psykiatern Harald Aiff och hans kolleger vid Sahlgrenska akademin i Göteborg jämfört patientregister för njursvikt med läkemedelsregister. De patienter som ingår i studien ska ha använt litium i minst tio...
Det hävdar forskare från Harvard School of Public Health i Boston i USA, som har analyserat data från 162 625 personer. Personerna i studien var mellan 10 och 64 år och hade alla fått behandling för sin depression med SSRI-preparat, en typ av antidepressiv medicin som påverkar serotoninsystemet. Hos de unga under 24 år var självskadebeteende och suicidalt beteende dubbelt så vanligt om de fått högre doser antidepressiva än vad som rekommenderas. För de vuxna mellan 25 och 64 år däremot, såg man ingen ökad benägenhet att skada sig själv när de fått högre doser medicin. Forskarna bakom studien...
Genom att söka igenom hela den mänskliga arvsmassan hittade forskare vid Universität Basel 20 gener som är inblandade i att minnas negativa intryck. Ett läkemedel som påverkar ett protein som genen producerar, kunde dämpa negativa minnen. Forskarna identifierade de gener som är kopplade till negativa minnen i 349 personer som överlevt folkmord. Sedan gjordes minnestester på 40 friska personer som fick antingen läkemedel eller placebo. Läkemedlet är en redan använd allergimedicin, ett antihistamin. Tre timmar efter att försökspersonerna tagit en dos gjordes ett utförligt känslo- och...
Hur kommer det sig att vissa människor löper större risk för sjukdom än andra? En viktig del är våra gener, arvsmassan som mor och far har bidragit med.
Att hamna i i det som i dagligt tal kallas koma och vara avskuren från omvärlden utan att kunna kommunicera är för många en mardröm. Nu växer dock kunskapen om olika nivåer av medvetslöshet.
För tio år handlade det om att kartlägga människans hela arvsmassa. Nu har genetikern Craig Venters forskargrupp på konstgjord väg satt ihop en hel bakteriearvsmassa.
