människan

Klimatförändringar förvärrar pollenallergi

Tekniken för att göra dagliga pollenprognoser har sett ungefär likadan ut ända sedan andra världskriget. Runt om i världen gillras pollenfällor där pollenpartiklarna fastnar på en klistrig tejp. Fångsten detaljstuderas i mikroskop och resulterar i en siffra som anger den dagliga pollenhalten. Ett internationellt forskarlag , som inriktat sig på gräspollen, har nu för första gången utvecklat en metod för att förutspå kommande pollensäsonger. Därmed blir det lättare för en allergiker att planera semestern och lättare för apoteken att beräkna ungefär hur mycket medicin som kommer att gå åt under...

AI avgör om svåra brännskador kan läka

Bättre vård gör att allt fler överlever allvarliga brännskador. Senaste framsteget är att använda AI för att avgöra sårets förmåga att läka. Samma teknik kan användas för andra svårläkta sår.

3D-mammografi kan minska förekomst av intervallcancer

I Sverige får omkring 8 000 personer diagnosen bröstcancer varje år, vilket gör sjukdomen till den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Alla kvinnor mellan 40 och 74 år kallas till screening med mammografi ungefär vartannat år, något som fångar upp 60 procent av alla fall av bröstcancer. Det betyder att många av de resterande fallen hittas i tidsintervallet mellan två screeningtillfällen, fall som kallas intervallcancer. I en tidigare studie slog forskarna fast att en metod kallad brösttomosyntes, även kallad 3D-mammografi, hittade drygt 30 procent fler tumörer än vanlig mammografi, vilket de...

Under skånska mumien: hans barnbarn

Peder Winstrup (1605–1679) var en man med pondus, en av få ämbetsmän som klarade Skånes övergång från Danmark till Sverige med karriären intakt. Han var inte bara Lunds sista danska biskop, utan blev även dess första svenska. Därtill kom hans kvarlevor att bevaras, naturligt mumifierade, ända in i våra dagar. Hans kista har öppnats flera gånger sedan 1800-talet, men först nu har tekniken gjort det möjligt att dra slutsatser om hans liv och leverne. Och att identifiera det foster i ett bylte som lagts under hans vader. Vid senaste kistöppningen, 2014, togs dna-prover ur ben från både Winstrup...

Går det att undvika ”håll” vid löpning?

Svar av Michail Tonkonogi , professor i medicinsk vetenskap, Högskolan Dalarna Håll kan beskrivas som en akut, övergående smärta i magen som utlöses av fysisk aktivitet. Det drabbar många, särskilt vid aktiviteter med upp repade överkroppsrörelser där överkroppen är sträckt. Cirka 70 procent av löpare uppger att de har upplevt håll under det senaste året och i ett enskilt tävlings- eller motionslopp upplever ungefär en av fem deltagare håll. Det finns flera olika teorier om varför håll uppstår – bland annat att det skulle bero på syrebrist i diafragman, förändrat blodflöde i inre organ i...

Felaktigt aktiverade immunceller bakom diabetes hos barn

Typ 1-diabetes är den allvarligaste kroniska sjukdomen hos barn, och omkring 900 barn under 18 år insjuknar i Sverige varje år (se ruta). Sjukdomen beror på att kroppens eget immunförsvar felaktigt angriper och dödar de så kallade betacellerna som tillverkar insulin. Ett tidigt tecken på att ett barn ligger i riskzonen är att blodet innehåller så kallade auto-antikroppar, alltså antikroppar mot något kroppseget. – Den första auto-antikroppen som kunde kopplas till diabetes var riktad mot ett protein kallat GAD och hittades redan 1982. En annan viktig form av auto-antikroppar som beskrevs 1983...

Hemmalag dominerar – trots tomma läktare

Det lag som spelar på hemmaplan vinner oftare än motståndarlaget, ett fenomen som är väletablerat inom idrottsforskningen . Mer oklart är däremot hur övertaget kan förklaras. Nu har tyska forskare detaljstuderat publikens roll genom att jämföra matcher i herrfotboll inför tomma läktare under pandemin med äldre matcher inför publik. Fabian Wunderlich är en av forskarna bakom studien. Den ingår i hans avhandlingsprojekt om idrottsprognoser vid German Sports University Cologne , Tyskland. Prenumerera på Forskning & Framsteg! Tidskriften med faktakollade och ögonöppnande reportage och...

Lägre dos tamoxifen kan minska cancerrisk – och ge färre biverkningar

Kvinnor med så kallade täta bröst, som byggs upp av mycket körtelvävnad och bindväv men lite fett, har ökad risk att drabbas av bröstcancer (se ruta). Det beror på att bröstcancer uppstår i just dessa vävnader. – Man får inte cancer i själva fettet, säger Per Hall, professor vid institutionen medicinsk epidemiologi och biostatistik, vid Karolinska institutet. Läkemedlet tamoxifen har i flera stora studier visat sig ha effekt för att hindra återfall i bröstcancer, för kvinnor som drabbats av hormonstyrd cancer (se ruta). Tamoxifen blockerar östrogenets effekt, vilket inte sker obemärkt. –...

Framtiden behöver stresståliga träd

Ett litet träd glider förbi på ett rullband. Det stannar till vid en kran och får några droppar, precis så mycket vatten som trädet har gjort av med under det senaste dygnet. Det här vet datorn som håller reda på var och en av de 350 små hybridasparna på bandet. Vi befinner oss vid trädforskningsfronten, vid den automatiska odlingsplattform som Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, invigde förra året. Den är en del i att snabba upp trädförädlingen, för att kunna anpassa träden till ett klimat där förändringen går fortare och fortare. Att ta fram nya förädlade trädplantor tar normalt flera...

Så hittade svenska forskare 300 nya proteiner

Cellcykeln, alltså den process där celler delar sig, är viktig för alla levande organismer (se ruta). Det väckte därför uppmärksamhet när Emma Lundberg, professor i cellbiologisk proteomik vid Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, i Stockholm, och hennes medarbetare i slutet av februari kunde presentera sina nya resultat . – Cellcykeln är extremt välstuderad, eftersom det är en helt fundamental process, men ofta har forskare koncentrerat sig på att kartlägga vilka gener som är aktiva i olika stadier av cellcykeln. Vårt fokus är i stället att kartlägga proteiner, och då vi studerade celler i olika...