Annons

människan

När människor själva får bedöma sina personligheter så blir könsskillnaderna större i jämställda länder. Det framgår av en ny studie där män och kvinnor i 22 länder fått skatta sina personlighetsdrag inom vad som inom psykologin brukar benämnas som ”Big Five”: öppenhet, samvetsgrannhet, extroversion/introversion, välvillighet och känslosamhet. Störst blev skillnaderna mellan män och kvinnor i länder med hög grad av jämställdhet. Kvinnor i dessa länder skattade särskilt egenskaperna välvillighet och extroversion högre än män. – Vi fick fram ett relativt starkt samband, säger Erik Mac Giolla ,...
Området kring Svarta havet dominerades för över 2 000 år sedan av skyterna. Den grekiske historikern Herodotos beskrev dem som skickliga ryttare och bågskyttar. Men de bestod av allt att döma av olika folkgrupper som blandats med varandra. Det framgår av en ny studie som arkeologer vid Stockholms universitet genomfört, där dna från 35 individer analyserats. Dessa individer tillhörde folkgrupperna kimmerier, skyter, sarmater och srubnaya-folket. Dessa fyra grupper levde under antiken på stäpperna norr om Svarta och Kaspiska havet. De var huvudsakligen nomadiserade och talade sannolikt...
Hjärnan påverkas på ett komplext sätt av nikotin, och effekten förändras med upprepat intag och långvarigt bruk. Nikotinet aktiverar en typ av receptorer som vanligtvis är mottagare av signalsubstansen acetylkolin. Dessa receptorer finns på en rad olika celler, och i en rad olika hjärnregioner, och kan därmed påverka en rad olika funktioner. När man exponeras för nikotin kommer aktiviteten i celler som har dessa receptorer att öka. Detta leder bland annat till aktivering av hjärnans belöningssystem, vilket bidrar till nikotinets beroendeframkallande egenskaper. Några av de positiva effekter...
Ja, hjärnan kan få information om ljus/mörkerväxling utan fungerande syn. Det förutsätter att individen har en fungerande synnerv där information från näthinnan kan nå hjärnan. Denna typ av ljusinformation är icke-visuell och har inte koppling till om man är seende eller inte. Den förmedlas via speciella ljusreceptorer i näthinnan, vars nervtrådändar går via synnerven till flera olika hjärncentra. Detta betyder att vissa individer med synnedsättning har en väl fungerande dygnsrytmreglering och andra inte, beroende på skadans karaktär. Dessa ljusreceptorer, som bara utgör en bråkdel av alla...
Det är möjligt att människor inte kommer att ha något alls att tillföra om tusen år. Men inom min och din livstid kan vi vara ganska säkra på att människors färdigheter och talanger kommer att efterfrågas på arbetsmarknaden. Att skapa artificiell kreativitet eller ett beteende som kan uppfattas som empatiskt är inte det svåra. Det svåra är att fatta beslut som tar hänsyn till en massa olika saker, särskilt i situationer som är nya och konstiga. Det finns maskiner som kan kolla på röntgenplåtar och upptäcka tumörer. Men maskinen kan inte göra den typ av helhetsbedömning som läkare i dag gör,...
För att besvara din fråga måste vi först fråga oss vad villor (eller illusioner) egentligen är. En rimlig definition är att det är tillfällen då vår hjärna gjort antaganden om hur saker förefaller, som inte nödvändigtvis stämmer överens med verkligheten. I fallet med synvillor kan det exempelvis röra sig om att vi upplever en färg som en annan, baserat på att de mekanismer i hjärnan som ger upphov till varseblivningen gjort antaganden om det omgivande ljuset. På samma sätt som det finns synvillor, finns det känselvillor, hörselvillor etc. Att synvillor kanske upplevs som mer slående, kan ha...