Annons

människan

Vetenskapsåret 2021: Medicinsk behandling som skräddarsys efter patientens gener har det talats om länge. Men hittills har så kallad precisionsmedicin använts i ganska begränsad utsträckning i den svenska vården. Nu står tekniken inför ett bredare genomslag.
En psykiatrisk mottagning på 1960-talet. Marie Åsberg är ung läkare och fylld av självförtroende. Hon känner att hon har förmågan att få kontakt med patienterna. Men just nu gör hon något underligt: använder en så kallad skattningsskala för första gången. Inte för att hon tror på konceptet, utan för att hennes chef har bett henne. Framför henne sitter en äldre dam med depression. På bordet mellan dem ligger skalan i form av en bunt kort med påståenden som damen ska ta ställning till. – När vi var klara tittade hon upp på mig och sa: ”Det här var första gången jag kände att någon verkligen...
Mellan tre och fem procent av kvinnor i barnafödande ålder mår psykiskt dåligt inför varje menstruation, och när dessa symtom är allvarliga kallas tillståndet premenstruellt dysforiskt syndrom, PMDS. Inger Sundström-Poromaa, överläkare i gynekologi och professor i gynekologi och obstetrik vid Uppsala universitet, har lett studien. – Att må dåligt inför menstruationen är ett vanligt men lite bortglömt problem, som jag ser som ett kontinuum. Lite mildare symtom går ofta under beteckningen PMS, medan de som har en tydlig depression inför varje mens får diagnosen PMDS, säger hon. Antidepressiva...
Omkring 50 miljoner människor i världen beräknas leva med någon slags demens, och Alzheimers sjukdom står för mellan 50 och 70 procent av fallen. Sjukdomen utvecklas ofta smygande, där de inledningsvis harmlösa minnesproblemen gradvis blir allt värre. Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet och överläkare vid enheten för klinisk minnesforskning vid Skånes universitetssjukhus, arbetar med dessa patienter. – Många som söker för minnesproblem klarar sig själva och kan jobba, men för att få diagnosen lindrig kognitiv störning krävs att de presterar sämre än förväntat på...
För att ställa diagnosen Alzheimers sjukdom har det hittills krävts kostsamma PET-undersökningar av hjärnan eller prov från ryggvätskan. Nu har svenska forskare utvecklat fungerande blodtester.
Forskare har för första gången kartlagt hela arvsmassan hos Alces alces, den europeiska älgen. Referensgenomet innehåller artens samtliga dna-sekvenser och bygger på flera analyser av muskelvävnad insamlad år 1980 från en älg i Gävleborg. – Att jämför referensgenomet med redan tillgänglig genetisk data lät oss spåra hur arvsmassan förändrats över tid. Vi kunde även rekonstruera hur populationen ökat och minskat i storlek, säger David Díez-del-Molino , som forskar om paleogenetik vid Naturhistoriska riksmuseet och är en av forskarna bakom studien. Återblicken tiotusentals år bakåt i tiden...