människan

Motionsappar ökar antalet steg om dagen

Att komma i form är kanske det mest klassiska nyårslöftet av alla, med goda skäl. I hälsoväg är all motion bättre än ingen , enligt Världshälsoorganisationen, WHO. Nyårslöftet om motion är även det vanligaste, åtminstone bland det svenska folket vilket F&F tidigare skrivit om . Nu visar en forskningsöversikt och meta-analys av 28 studier att motionsappar kan vara vägen dit. – Tidigare studier har gett olika resultat, både positiva och negativa. I vår översiktsartikel har vi genomfört en meta-analys för att kombinera effekten av studierna och dra en övergripande slutsats utifrån det, säger...

Så funkar höftledsbyte

2019 fick 24.000 svenskar en konstgjord höftled. Cirka två tredjedelar av ingreppen sker planerat på grund av artros, en tredjedel sker akut efter benbrott. Grafiken visar hur höftledsbytet går till.

Så formulerar du ett hållbart nyårslöfte

I en SIFO-undersökning från 2017 angav 18 procent av svenskarna att de inför det nya året hade avgett nyårslöften, och vanligast var det bland kvinnor och yngre personer. Per Carlbring, professor i psykologi vid Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet, har nu undersökt dels vilka nyårslöften svenskarna har, dels om sättet man bestämmer sitt löfte påverkar om man lyckas hålla det. – Jag tycker själv att nyårslöften fungerar ganska bra, men de har dåligt rykte i den meningen att de ska vara svåra att hålla. Så mitt nyårslöfte för året 2016 var att undersöka detta i en studie,...

Hela arvsmassan kartläggs hos barn med cancer

Varje år drabbas omkring 350 barn av cancer i Sverige. Sedan 1980-talet har överlevnaden ökat och ligger i dag på 85 procent. För att kunna bota fler med svårbehandlad cancer startas ett pilotprojekt där 100 barn kommer att få hela sin arvsmassa avläst, så kallad helgenomsekvensering. Den detaljerade genetiska informationen ska göra diagnosen säkrare och på sikt ge möjlighet till individuellt anpassad behandling. Bakom satsningen står det nationella nätverket Genomic Medicine Sweden som finansieras av Barncancerfonden. Projektet har smygstartat i Lund och Göteborg, där det sedan tidigare...

Enorm omställning för sjukvården

Vetenskapsåret 2021: Medicinsk behandling som skräddarsys efter patientens gener har det talats om länge. Men hittills har så kallad precisionsmedicin använts i ganska begränsad utsträckning i den svenska vården. Nu står tekniken inför ett bredare genomslag.

Skattad hälsa – ett missbrukat redskap?

En psykiatrisk mottagning på 1960-talet. Marie Åsberg är ung läkare och fylld av självförtroende. Hon känner att hon har förmågan att få kontakt med patienterna. Men just nu gör hon något underligt: använder en så kallad skattningsskala för första gången. Inte för att hon tror på konceptet, utan för att hennes chef har bett henne. Framför henne sitter en äldre dam med depression. På bordet mellan dem ligger skalan i form av en bunt kort med påståenden som damen ska ta ställning till. – När vi var klara tittade hon upp på mig och sa: ”Det här var första gången jag kände att någon verkligen...

Hälften symtomfria med ny PMS-behandling

Mellan tre och fem procent av kvinnor i barnafödande ålder mår psykiskt dåligt inför varje menstruation, och när dessa symtom är allvarliga kallas tillståndet premenstruellt dysforiskt syndrom, PMDS. Inger Sundström-Poromaa, överläkare i gynekologi och professor i gynekologi och obstetrik vid Uppsala universitet, har lett studien. – Att må dåligt inför menstruationen är ett vanligt men lite bortglömt problem, som jag ser som ett kontinuum. Lite mildare symtom går ofta under beteckningen PMS, medan de som har en tydlig depression inför varje mens får diagnosen PMDS, säger hon. Antidepressiva...

Algoritm förutsäger individuell alzheimer-risk

Omkring 50 miljoner människor i världen beräknas leva med någon slags demens, och Alzheimers sjukdom står för mellan 50 och 70 procent av fallen. Sjukdomen utvecklas ofta smygande, där de inledningsvis harmlösa minnesproblemen gradvis blir allt värre. Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet och överläkare vid enheten för klinisk minnesforskning vid Skånes universitetssjukhus, arbetar med dessa patienter. – Många som söker för minnesproblem klarar sig själva och kan jobba, men för att få diagnosen lindrig kognitiv störning krävs att de presterar sämre än förväntat på...

Nytt slags blodtest hittar alzheimer tidigt

För att ställa diagnosen Alzheimers sjukdom har det hittills krävts kostsamma PET-undersökningar av hjärnan eller prov från ryggvätskan. Nu har svenska forskare utvecklat fungerande blodtester.

Genteknik avslöjar älgens förflutna

Forskare har för första gången kartlagt hela arvsmassan hos Alces alces, den europeiska älgen. Referensgenomet innehåller artens samtliga dna-sekvenser och bygger på flera analyser av muskelvävnad insamlad år 1980 från en älg i Gävleborg. – Att jämför referensgenomet med redan tillgänglig genetisk data lät oss spåra hur arvsmassan förändrats över tid. Vi kunde även rekonstruera hur populationen ökat och minskat i storlek, säger David Díez-del-Molino , som forskar om paleogenetik vid Naturhistoriska riksmuseet och är en av forskarna bakom studien. Återblicken tiotusentals år bakåt i tiden...