Annons

människan

Leonardo da Vinci (1452-1519) är mest känd för att ha målat tavlan Mona Lisa. Men han utmärkte sig även som arkitekt, ingenjör, uppfinnare, naturforskare, matematiker, musiker och mycket annat. Den spretiga karriären skulle kunna bero på att han hade adhd, som bland annat innebär svårigheter att behålla koncentrationen på en enda sak. Det tror i alla fall psykiatriker i Storbritannien efter att ha granskat Leonardo da Vincis dagböcker och vad människor i hans samtid hade att säga om honom. Forskarna understryker att adhd kan innebära fördelar. ”Ett rörligt sinne kan underbygga kreativitet;...
1. Varför skrev du boken? – En utgångspunkt var att mänskligheten under nästan hela sin tid på jorden har levt i en värld som såg helt annorlunda ut än den gör i dag, en värld utan elektricitet, bilar, datorer och mobiltelefoner. Och det har format vår hjärna. En annan utgångspunkt var att jag för något år sedan laddade ner en app för att mäta min egen skärmtid. Jag fick veta att den var två timmar per dag – och att jag därmed tillhörde den femtedel som använder telefonen minst! Nu ligger snittet på omkring tre timmar och ökar snabbt. Så jag ville förstå vad det här gör med oss. 2. Är inte...
En dansk registerstudie visar att nära släktingar till forskare oftare lider av bipolär sjukdom eller schizofreni. Studien baseras på sjukvårds-information om nära 12 000 universitetsanställda och deras första och andra gradens anhöriga. Resultatet visar en signifikant ökad förekomst av schizofreni bland syskon, barn och syskonbarn till akademikerna jämfört med befolkningsgenomsnittet. För bipolär sjukdom var risken signifikant högre för föräldrar, far- och morföräldrar och syskonbarn. Syftet med studien är att undersöka sambandet mellan kreativitet och psykisk sjukdom, och gruppen forskare...
En lättsmält bok för den som har en komplicerad relation till (eller med) sin telefon. Psykologiprofilen Siri Helle arbetar med att sprida psykologisk forskning till den stora massan. I den praktiska guideboken Smartare än din telefon ger hon oss perspektiv på hur våra hjärnor fungerar i relation till de beroendeframkallande apparna. Den allmänna diskussionen har blivit allt för alarmistisk, menar Helle, och vill ge en mer nyanserad bild förankrad i den forskning som finns. Med betoning på att forskningen om hur den nya tekniken påverkar oss än så länge är förhållandevis skral, ger Helle en...
Hjärnans signalsubstanser kan påverkas av bland annat droger och genetiska variationer. Missbruk av droger som amfetamin och anabola steroider har starka samband med våldsbrott. Men förhållandet mellan orsak och verkan är komplicerat, eftersom även kulturella faktorer bidrar och för att brottslighet ibland används för att bekosta just droginköp. En gen där olika varianter (”polymorfismer”) har kopplats till kriminalitet och ökad risk att dömas till fängelse för våldsbrott är monoaminoxidas A (MAO-A). MAO-A är ett enzym som bryter ner flera signalsubstanser, särskilt serotonin. Det betyder...
Anknytningsteorin formulerades av John Bowlby och hans kollega Mary Ainsworth med början i artiklar skrivna under 1950- och 60-talet. Bowlbys utgångspunkt var att för människobarn, liksom för ungar till andra nomadiserande däggdjur, har det ett stort överlevnadsvärde att knyta an (= bilda ett starkt och varaktigt känslomässigt band) till minst en omvårdande person, som ser det som sin uppgift att skydda och trösta barnet. Bowlby var i första hand teoretiker och kliniker. Hans forskning handlade om negativa effekter av flerdygnslånga separationer, främst vad gäller barn från ett halvt till tre...