människan

Spring för livet - därför måste du röra dig

Strax före gryningen i en fuktig ugandisk regnskog för nästan tjugo år sedan tittade jag upp genom bladverket mot åtta sovande schimpanser. Vårt team av forskare och fältassistenter hade vaknat en timme tidigare, krängt på oss packningen och hastat i väg i skenet av pannlampor. Nu stod vi tysta med släckta pannlampor i skogens mörker och hörde aporna röra sig i sina trädnästen 30 meter ovanför oss. Schimpanser är lata Jag var ung doktorand och en sommar var jag i Kibale National Park för att undersöka hur mycket schimpanser klättrar varje dag. Jag tänkte mig att energin som schimpanserna...

Människan lever i en bubbla

Gränsen mellan jaget i form av den egna kroppen och resten av världen är något helt grundläggande. Vi tänker oftast inte på den, men om någon kliver för nära reagerar vi starkt. Den amerikanske hjärnforskaren Michael Graziano har ägnat decennier åt att studera specifika celler i hjärnan som larmar när något eller någon passerar denna gräns. Han beskriver ett fascinerande system som långt under medvetandets yta hjälper oss att manövrera i en värld av fysiska föremål som stolar och bord och – inte minst – andra människor. Den osynliga skyddsbarriären är som störst runt huvudet och smalnar av...

När huden hungrar efter mer beröring

1 | Varför behövs en bok om beröring? – Det finns en stor okunskap om hur viktigt det är med fysisk närhet för att vi ska må bra och känna oss trygga och lugna. Jag tror det beror på att området anses flummigt och luddigt. Men beröring angår precis alla varje dag. Det krävs inga långa, smekande kramar eller massage för att ha effekt. Beröring handlar mycket mer om att jag lägger min hand på en kollegas axel samtidigt som jag frågar om jag ska hämta en kaffe. 2 | Borde vi ta mer i varandra? – Ja. Många studier har visat att lätt, kortvarig beröring får människor att bli mer sociala och...

Många anledningar att titta på hjärnan

Du har helt rätt i att kunskap från hjärnavbildningsstudier kan användas i många olika sammanhang. Sedan den första studien med funktionell magnetresonanstomografi (fMRI) publicerades 1991 har fältet fullkomligt exploderat. Den mesta forskningen görs inom traditionella områden, såsom samspel mellan hjärnan och exempelvis minnesfunktioner, uppmärksamhet och emotion samt i relation till olika kliniska frågeställningar. Men fler och fler nya områden växer fram, till exempel ”neuroekonomi” och ”lögnens anatomi”, vilka diskuteras av Lone Frank i boken Neurorevolutionen: Hur hjärnforskningen...

BLOGG: Lars Olof Björn

Melatonin i växter

Melatonin är ett hormon, vars roll för vår egen och andra ryggradsdjurs dygnsrytm är relativt välkänd även hos allmänheten. Det är mindre känt att melatonin spelar en (annorlunda) roll även hos växter.

Risken med negativa tankar

Det är en intressant fråga du ställer. Först en distinktion: Vi ska hålla isär depressiva besvär (nedstämdhet) och depression i klinisk mening (ett allvarligt sjukdomstillstånd). Den första gången en person drabbas av allvarlig depression är det ofta en livshändelse som ligger bakom, samt hur den händelsen tolkas och hanteras. Hur vi tänker spelar således ofta en roll. Men att framkalla en depression, och då särskilt av en mer allvarlig sort, enbart genom att tänka negativt är sannolikt svårt. Det är en annan sak om man tidigare i livet varit med om svåra händelser som man senare börjar tänka...

Psykoterapi kan öka plågorna

När det gäller mediciner finns massor av information om biverkningar. Det är bara att ta en titt på den lilla lappen som enligt Läkemedelsverkets krav ligger inknölad i alla läkemedelsförpackningar. Alvedon är en vanlig huvudvärkstablett. Texten på den så kallade bipacksedeln består till mer än hälften av varningar för biverkningar, risker vid överdosering och andra komplikationer. För malariamedlet Lariam – känt för komplicerade biverkningar – är motsvarande andel hela tre fjärdedelar. Ett särskilt avsnitt förklarar att medicinen kan vara farlig för patienter med nedsatt leverfunktion eller...

”En bra paus kräver träning”

1 | Vilken var den viktigaste paus du tog under dina år som chefredaktör på Forskning & Framsteg? – En av mina absolut bästa pauser i mitt yrkesliv över huvud taget var när jag arbetade som redaktör på F&F i början av 2000-talet och fick förmånen att i ett utbytesprogram vara visiting editor på amerikanska MIT:s tidskrift Technology review i ett knappt halvår. Detta korta sabbatsår var utvecklande för alla – den amerikanska tidskriften, mig själv som journalist och redaktör och för F&F. När jag kom tillbaka startade jag nya projekt, som till exempel Sveriges första tidskriftsblogg...

Kondomen kan få sällskap

P-piller för kvinnor har funnits i snart 60 år. Under den tiden har det också tillkommit säkrare och mer effektiva hormonella preventivmetoder för kvinnor. Ändå finns det fortfarande ingen motsvarighet till p-piller eller hormonella preventivmedel för killar. Orsakerna till detta är flera: 1 | Det är svårare att påverka mannens fertilitet hormonellt. Att stoppa en ägglossningsprocess med ett ägg per menscykel är relativt enkelt jämfört med att stoppa produktionen av spermier – en 72 dagar lång process som resulterar i 120 miljoner spermier per milliliter ejakulat, i genomsnitt. 2 | De studier...

Nerver och klubbval gör slaget för kort

Jag och mina expertkollegor noterar i likhet med dig att spelare på alla nivåer tenderar att oftare slå kort. Tendensen är dock tydligare på lägre nivåer. Här är två möjliga förklaringar: 1 | Vi planerar oftast golfslaget utifrån ett optimalt scenario, till exempelvis att du har 140 meter kvar till flaggan och väljer en klubba som du optimalt slår 140 meter med. I regel slår vi dock inte ”optimala” slag på golfbanan och sämre bollträff resulterar allt som oftast i kortare slag. Detta gäller även för kortare avstånd, vilka i sig oftast är svårare att slå optimalt, eftersom de ställer högre...

”Viktigt att lära unga källtillit”

– Vårt huvudresultat är att de som trodde sig vara bäst på att söka och granska information på nätet ofta var sämst på det i verkligheten, säger Thomas Nygren. Han är forskare i didaktik vid Uppsala universitet, och huvudförfattare till en ny studie som har publicerats i Nordicom Review . Tillsammans med sin kollega Mona Guath har han studerat nästan 500 gymnasieungdomar på olika skolor och gymnasieprogram från olika delar av Sverige. Ungdomarna har fått skatta sin förmåga att genomskåda falska nyheter. Därefter har forskarna testat deras förmåga till källkritik. – Det vi har undersökt är i...

Så blir strecken siffror och bokstäver

När vi läser siffror och bokstäver bearbetas först bildinformationen i samma del av hjärnans synbark. Den här delen av synbarken känner bland annat igen streck med olika lutningar, samt kombinationer av streck. Det är alltså för att siffrorna och bokstäverna har likadana beståndsdelar som de här synintrycken tolkas i samma del av hjärnan. Hjärnan är dock bra på att förutsäga vad som kommer sedan. Om den undermedvetet gissat att det är en siffra snarare än en bokstav som bör komma härnäst, så kommer hjärnans signaler att skilja sig lite åt även på det här tidiga stadiet. Lite senare i...

4 timmar efter döden

Efter så lång tid har en grupp amerikanska forskare återskapat viss aktivitet i hjärnan från avlidna grisar. Metoden bygger på ett avancerat system med konstgjord blodcirkulation och ämnen som bland annat hejdar celldöd. Forskarna understryker att de inte såg tecken på högre hjärnfunktioner, eller någon form av medvetande. Men vissa nervceller återfick delar av sin funktion, vilket forskarna beskriver som lovande framsteg på vägen att behandla hjärnskador. Källa: Nature

Kvinnor utsätts för övergrepp och trakasserier

Resultaten från den största svenska befolkningsstudien av svenska folkets sexuella och reproduktiva hälsa visar på stora skillnader mellan könen. 58 procent av den svenska befolkningen anser att de har ett bra sexliv, men samtidigt säger 42 procent av kvinnorna att de har upplevt sexuella trakasserier och 39 procent att de har blivit utsatta för sexuella övergrepp. – Det här är den första stora befolkningsundersökningen på området, och resultaten kanske inte förvånar alla, men de är mycket allvarliga ur ett folkhälsoperspektiv. Vi ser att vi långt ifrån nått jämlikhet när det gäller sexuell...

”Alla kvinnor har rätt till bra mensskydd”

Alla kvinnor på jorden har en sak gemensamt. En gång i månaden kommer menstruationen. Men medan kvinnor i västvärlden kan köpa högabsorberande bindor och tamponger använder fattiga kvinnor allt från löv till tygtrasor. Det vill två forskare från Högskolan i Borås ändra på. Karin Högberg, universitetslektor i vårdvetenskap, och Lena Berglin, docent i textilteknologi, har tillsammans utvecklat ett nytt mensskydd anpassat för utvecklingsländer. – Det ska uppfylla många krav. Det ska vara ekonomiskt överkomligt, får inte läcka, måste sitta bekvämt, vara hygieniskt, vara lätt att tvätta och...