människan

Kvinnor utsätts för övergrepp och trakasserier

Resultaten från den största svenska befolkningsstudien av svenska folkets sexuella och reproduktiva hälsa visar på stora skillnader mellan könen. 58 procent av den svenska befolkningen anser att de har ett bra sexliv, men samtidigt säger 42 procent av kvinnorna att de har upplevt sexuella trakasserier och 39 procent att de har blivit utsatta för sexuella övergrepp. – Det här är den första stora befolkningsundersökningen på området, och resultaten kanske inte förvånar alla, men de är mycket allvarliga ur ett folkhälsoperspektiv. Vi ser att vi långt ifrån nått jämlikhet när det gäller sexuell...

”En bra paus kräver träning”

1 | Vilken var den viktigaste paus du tog under dina år som chefredaktör på Forskning & Framsteg? – En av mina absolut bästa pauser i mitt yrkesliv över huvud taget var när jag arbetade som redaktör på F&F i början av 2000-talet och fick förmånen att i ett utbytesprogram vara visiting editor på amerikanska MIT:s tidskrift Technology review i ett knappt halvår. Detta korta sabbatsår var utvecklande för alla – den amerikanska tidskriften, mig själv som journalist och redaktör och för F&F. När jag kom tillbaka startade jag nya projekt, som till exempel Sveriges första tidskriftsblogg...

Kondomen kan få sällskap

P-piller för kvinnor har funnits i snart 60 år. Under den tiden har det också tillkommit säkrare och mer effektiva hormonella preventivmetoder för kvinnor. Ändå finns det fortfarande ingen motsvarighet till p-piller eller hormonella preventivmedel för killar. Orsakerna till detta är flera: 1 | Det är svårare att påverka mannens fertilitet hormonellt. Att stoppa en ägglossningsprocess med ett ägg per menscykel är relativt enkelt jämfört med att stoppa produktionen av spermier – en 72 dagar lång process som resulterar i 120 miljoner spermier per milliliter ejakulat, i genomsnitt. 2 | De studier...

Nerver och klubbval gör slaget för kort

Jag och mina expertkollegor noterar i likhet med dig att spelare på alla nivåer tenderar att oftare slå kort. Tendensen är dock tydligare på lägre nivåer. Här är två möjliga förklaringar: 1 | Vi planerar oftast golfslaget utifrån ett optimalt scenario, till exempelvis att du har 140 meter kvar till flaggan och väljer en klubba som du optimalt slår 140 meter med. I regel slår vi dock inte ”optimala” slag på golfbanan och sämre bollträff resulterar allt som oftast i kortare slag. Detta gäller även för kortare avstånd, vilka i sig oftast är svårare att slå optimalt, eftersom de ställer högre...

BLOGG: Lars Olof Björn

Melatonin i växter

Melatonin är ett hormon, vars roll för vår egen och andra ryggradsdjurs dygnsrytm är relativt välkänd även hos allmänheten. Det är mindre känt att melatonin spelar en (annorlunda) roll även hos växter.

Så blir strecken siffror och bokstäver

När vi läser siffror och bokstäver bearbetas först bildinformationen i samma del av hjärnans synbark. Den här delen av synbarken känner bland annat igen streck med olika lutningar, samt kombinationer av streck. Det är alltså för att siffrorna och bokstäverna har likadana beståndsdelar som de här synintrycken tolkas i samma del av hjärnan. Hjärnan är dock bra på att förutsäga vad som kommer sedan. Om den undermedvetet gissat att det är en siffra snarare än en bokstav som bör komma härnäst, så kommer hjärnans signaler att skilja sig lite åt även på det här tidiga stadiet. Lite senare i...

”Viktigt att lära unga källtillit”

– Vårt huvudresultat är att de som trodde sig vara bäst på att söka och granska information på nätet ofta var sämst på det i verkligheten, säger Thomas Nygren. Han är forskare i didaktik vid Uppsala universitet, och huvudförfattare till en ny studie som har publicerats i Nordicom Review . Tillsammans med sin kollega Mona Guath har han studerat nästan 500 gymnasieungdomar på olika skolor och gymnasieprogram från olika delar av Sverige. Ungdomarna har fått skatta sin förmåga att genomskåda falska nyheter. Därefter har forskarna testat deras förmåga till källkritik. – Det vi har undersökt är i...

4 timmar efter döden

Efter så lång tid har en grupp amerikanska forskare återskapat viss aktivitet i hjärnan från avlidna grisar. Metoden bygger på ett avancerat system med konstgjord blodcirkulation och ämnen som bland annat hejdar celldöd. Forskarna understryker att de inte såg tecken på högre hjärnfunktioner, eller någon form av medvetande. Men vissa nervceller återfick delar av sin funktion, vilket forskarna beskriver som lovande framsteg på vägen att behandla hjärnskador. Källa: Nature

”Alla kvinnor har rätt till bra mensskydd”

Alla kvinnor på jorden har en sak gemensamt. En gång i månaden kommer menstruationen. Men medan kvinnor i västvärlden kan köpa högabsorberande bindor och tamponger använder fattiga kvinnor allt från löv till tygtrasor. Det vill två forskare från Högskolan i Borås ändra på. Karin Högberg, universitetslektor i vårdvetenskap, och Lena Berglin, docent i textilteknologi, har tillsammans utvecklat ett nytt mensskydd anpassat för utvecklingsländer. – Det ska uppfylla många krav. Det ska vara ekonomiskt överkomligt, får inte läcka, måste sitta bekvämt, vara hygieniskt, vara lätt att tvätta och...

Vilken diagnos passar Leonardo da Vinci?

Leonardo da Vinci (1452-1519) är mest känd för att ha målat tavlan Mona Lisa. Men han utmärkte sig även som arkitekt, ingenjör, uppfinnare, naturforskare, matematiker, musiker och mycket annat. Den spretiga karriären skulle kunna bero på att han hade adhd, som bland annat innebär svårigheter att behålla koncentrationen på en enda sak. Det tror i alla fall psykiatriker i Storbritannien efter att ha granskat Leonardo da Vincis dagböcker och vad människor i hans samtid hade att säga om honom. Forskarna understryker att adhd kan innebära fördelar. ”Ett rörligt sinne kan underbygga kreativitet;...

Vår uråldriga hjärna – ett lätt byte för mobilen

1. Varför skrev du boken? – En utgångspunkt var att mänskligheten under nästan hela sin tid på jorden har levt i en värld som såg helt annorlunda ut än den gör i dag, en värld utan elektricitet, bilar, datorer och mobiltelefoner. Och det har format vår hjärna. En annan utgångspunkt var att jag för något år sedan laddade ner en app för att mäta min egen skärmtid. Jag fick veta att den var två timmar per dag – och att jag därmed tillhörde den femtedel som använder telefonen minst! Nu ligger snittet på omkring tre timmar och ökar snabbt. Så jag ville förstå vad det här gör med oss. 2. Är inte...

Släktingar till forskare oftare psykisk sjuka

En dansk registerstudie visar att nära släktingar till forskare oftare lider av bipolär sjukdom eller schizofreni. Studien baseras på sjukvårds-information om nära 12 000 universitetsanställda och deras första och andra gradens anhöriga. Resultatet visar en signifikant ökad förekomst av schizofreni bland syskon, barn och syskonbarn till akademikerna jämfört med befolkningsgenomsnittet. För bipolär sjukdom var risken signifikant högre för föräldrar, far- och morföräldrar och syskonbarn. Syftet med studien är att undersöka sambandet mellan kreativitet och psykisk sjukdom, och gruppen forskare...

Guide till ett meningsfullt uppkopplat liv

En lättsmält bok för den som har en komplicerad relation till (eller med) sin telefon. Psykologiprofilen Siri Helle arbetar med att sprida psykologisk forskning till den stora massan. I den praktiska guideboken Smartare än din telefon ger hon oss perspektiv på hur våra hjärnor fungerar i relation till de beroendeframkallande apparna. Den allmänna diskussionen har blivit allt för alarmistisk, menar Helle, och vill ge en mer nyanserad bild förankrad i den forskning som finns. Med betoning på att forskningen om hur den nya tekniken påverkar oss än så länge är förhållandevis skral, ger Helle en...

I huvudet på en kriminell

Hjärnans signalsubstanser kan påverkas av bland annat droger och genetiska variationer. Missbruk av droger som amfetamin och anabola steroider har starka samband med våldsbrott. Men förhållandet mellan orsak och verkan är komplicerat, eftersom även kulturella faktorer bidrar och för att brottslighet ibland används för att bekosta just droginköp. En gen där olika varianter (”polymorfismer”) har kopplats till kriminalitet och ökad risk att dömas till fängelse för våldsbrott är monoaminoxidas A (MAO-A). MAO-A är ett enzym som bryter ner flera signalsubstanser, särskilt serotonin. Det betyder...

Barn söker trygga band

Anknytningsteorin formulerades av John Bowlby och hans kollega Mary Ainsworth med början i artiklar skrivna under 1950- och 60-talet. Bowlbys utgångspunkt var att för människobarn, liksom för ungar till andra nomadiserande däggdjur, har det ett stort överlevnadsvärde att knyta an (= bilda ett starkt och varaktigt känslomässigt band) till minst en omvårdande person, som ser det som sin uppgift att skydda och trösta barnet. Bowlby var i första hand teoretiker och kliniker. Hans forskning handlade om negativa effekter av flerdygnslånga separationer, främst vad gäller barn från ett halvt till tre...