marinekologi

Syrebrist gör torsken i Östersjön mager

När syrefattiga områden breder ut sig trängs torskarna ihop på en mindre yta. Syrebrist och döende bottnar leder också till att de får mindre mat eftersom de bottenlevande djuren minskar. Dessutom stressas torsken rent fysiologiskt av att befinna sig i en syrefattig miljö, visar den nya studien som publicerats tidskriften Biology Letters . Hörselstenar – torskarnas "svarta låda" Karin Limburg som är gästprofessor vid Sveriges Lantbruksuniversitet har studerat torskens hörselstenar och liknar dem vid ett flygplans svarta låda. Hörselstenarna lagrar in ämnen från vattnet och samlar på så vis in...

100 havsnejonögon kvar

En fiskart som funnits i över 400 miljoner år håller på att försvinna från Sverige, konstaterar länsstyrelserna i Halland, Västra Götaland och Skåne efter årets inventering av havsnejonöga. Bara 100 lekmogna individer verkar finnas kvar längs den svenska Västkusten. Det är en kraftig minskning sedan 2008, då de uppskattades vara 500–1 000. Misstänkta orsaker till havsnejonögonens krasch är vandringshinder och brist på stora fiskar att parasitera på.

Krympande isar ökar risk för sjuka sälar

Sommaren 1988 dog omkring hälften av Europas knubbsälar på ett par månader. De var drabbade av PDV, ett mässlingliknande virus, som troligen hade följt med när grönlandssälar rörde sig längre söderut än normalt. Nu visar en amerikansk studie att risken för sjuka sälar ökar när Arktis isar smälter. Arter som tidigare skiljts av stora ismassor stöter plötsligt på varandra och överför smittor. Mellan åren 2001–2016 har två större utbrott av massdöd bland sälar skett i norra Stilla havet. Dessa toppar sammanfaller med de år då istäcket varit som minst, skriver forskarna i tidskriften Scientific...

Forskare kartlägger tumlarnas hemliga nattliv

Lyssna på artikeln: Kullahalvön ligger utsträckt i kvällssolen som en skrovlig urtidsdrake, med nosen rakt ut i Kattegatt. Ditåt styr vi också, än så länge bara för nöjes skull. För doktoranden Johanna Stedt och Per Carlsson, lektor i akvatisk ekologi, börjar inte jobbet förrän solen går ner. Havet är platt som smält blåglänsande metall. En perfekt kväll för tumlarspaning − inga vågor kan dölja de decimeterhöga ryggfenorna. Ett par minuter från hamnen i Mölle dyker de första upp. Sedan är det bara att vrida huvudet runt, runt i en 360-gradersföreställning. Ett par meter bakom båten hörs en...

Hopp för jordens korallrev

Goda nyheter om korallrevens framtid hör inte till vanligheterna, men den största studien någonsin pekar på att det fortfarande finns hopp. Av drygt 2 500 korallrev i 44 länder klassades 17 procent som fungerande ekosystem. Samtliga ligger i kalla punkter som inte drabbats av det extra varma vatten som väderfenomenet El Niño skapade 2014 -2017. De 80 forskarna bakom studien lägger fram en ny strategi för korallrevens överlevnad i tidskriften Nature Ecology and Evolution . Steg ett är ett snabbt skydd åt de 17 procenten funktionella rev. Steg två är att restaurera de 54 procent som varit...

Nytt hopp för Östersjön

2011 var Björnöfjärden i Stockholms skärgård kraftigt övergödd och syrefria bottnar bredde ut sig. I dag, sju år senare, har mängden växtplankton halverats, vattnet är klarare och fisken återvänder. Framgångsreceptet är att minska näringstillförseln till viken, bland annat med bättre avloppsrening, olika jordbruksåtgärder och aluminiumbehandling som binder näringsämnet fosfor. Detta ger hopp för hela Östersjön, enligt forskarna bakom projektet Levande kust. De valde Björnöfjärden, eftersom den med sina avrinningsområden fungerar som ett ”Östersjön i miniatyr”.

Delfiner visar vägen till bättre ultraljud

Delfiner är mästare på att använda ultraljud för att orientera sig under vattnet, hitta mat och kommunicera med varandra. Exakt hur de gör vet ingen, men nya forskningsresultat tar oss ett steg närmare gåtan. Det ultraljud som delfiner skickar ut för att ekolokalisera består inte av en signal, utan av två sammanvävda ultraljuds-strålar. Detta upptäckte Josefin Starkhammar, forskare i biomedicinsk teknik vid Lunds tekniska högskola, för några år sedan. Nu har hon gått vidare och räknat ut att de två signalerna inte skickas ut exakt samtidigt, även om de kommer väldigt tätt. De täta ekona ger...

Koralldöden har blivit fem gånger värre

Koraller är fastsittande nässeldjur som lever i stora kolonier, omslutna av skyddande skal. Innanför skalen finns det även alger, som skaffar näring med hjälp av fotosyntes och lever i symbios med nässeldjuren. Det är algerna som gör att korallerna är så färggranna. Kraftiga och ihållande temperaturökningar i havsvattnet kan döda algerna, och då förlorar korallerna sina färger. Detta kallas korallblekning. Om den pågår för länge så dör korallerna av näringsbrist. Fram till 1980-talet var allvarliga fall av korallblekning ett nästan okänt fenomen. Då gick det 25–30 år mellan tillfällena...

Varför äta maneter?

Klumpfiskar och vissa havssköldpaddor tillhör den lilla skara av arter som kan livnära sig på maneter. Manetätare förväntas ha en lugn livsstil. De måste nämligen spara på kalorierna, eftersom maneter består av 95–98 procent vatten. Pingviner passar inte alls in i den bilden. De är aktiva jägare som behöver stora mängder energi för att klara sig. Men nu har ett internationellt forskarteam visat att fyra pingvinarter trots detta äter maneter, mer eller mindre regelbundet. Forskarna utrustade drygt 100 pingviner med små kameror, så att de kunde följa jakten under vattnet. Efter att ha gått...

Havet är fullt av självlysande djur

Forskare vid Monterey Bay aquarium research institute i USA har analyserat ett enormt filmmaterial som spelats in med hjälp av obemannade ubåtar i Stilla Havet under 17 års tid. Åtminstone 350 000 djur större än en centimeter finns med på filmsekvenserna. Forskarna har använt dessa data till att undersöka andelen självlysande djur på olika djup, från ytan ner till 4 000 meter. Nässeldjur och andra manetliknande organismer utgör merparten av djuren på filmerna. Fiskar står för ungefär fem procent. Forskarnas analyser bekräftar det som tidigare studier indikerat: självlysande djur dominerar...

Att rädda ett korallrev

En solig dag 1998 hade turisterna på Vabbinfaru – en av Maldivernas många små öar – som vanligt snorklat i det turkosblå vattnet. De hade sett både havssköldpaddor och clownfiskar, men när de kom upp på land klagade de. Det var något fel på korallrevet. De intensivt orange, neonrosa, blå och gröna färgerna, som de hade sett dagen före, hade bleknat. Skulle det vara så här? Personal från turisthotellet på Vabbinfaru utrustade sig med cyklop och kameror för att se med egna ögon. De kunde snabbt konstatera att något var fel, väldigt fel, men de hade ingen aning om vad de skulle göra. I stället...

Robotmusslor avslöjar risk för värmechock

Under 18 år har ett globalt forskarteam mätt temperaturer med hjälp av robotmusslor placerade i musselbäddar utefter kusterna på flera kontinenter. Forskarna har bland annat undersökt livsvillkoren för musslan Mytilus californianus, som finns i tidvattenzonen utefter Nordamerikas västkust. Generellt så ökar kustvattnets temperatur från norr till söder. Men data från robotmusslorna visar att musslornas kroppstemperatur inte följer denna trend, utan styrs mer av tidvattnet. I de nordliga kustregionerna infaller sommarens lågvatten mitt på dagen, vilket medför att de torrlagda musslorna...

Flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera)

Sötvattensmusslor hotade i Europa

Europas sötvattensmusslor minskar både i antal och i utbredning. Det kan få konsekvenser för hela ekosystem. Bland orsakerna till minskningen nämns dammbyggen, pärlfiske, övergödning, giftutsläpp, invasiva arter och en minskning av fiskar som huvudsakliga faktorer. Många av musslorna ställer höga krav på sin livsmiljö och kan användas som indikatorer på hälsan i ett vattendrag eller en sjö. Enligt forskarna bakom den omfattande studien tillhör nu Europas sötvattensmusslor några av de mest utrotningshotade djuren i världen. Studien som publicerades i Biological reviews utfördes av forskare i...

Parasiter sprids mellan säl och torsk

Sälmasken är en parasit som parar sig och producerar ägg i magen på sälar. Äggen följer sedan med avföringen ut i vattnet där de kläcks. Larverna äts av små kräftdjur som i sin tur blir uppätna av fiskar – till exempel torsk – som sedan äts av andra sälar. På så vis upprätthålls livscykeln. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har nu undersökt förekomsten av sälmask hos de svenska torskbestånden . Studierna visar att i närheten av sälkolonier på västkusten kan upp till 60 procent av torskarna innehålla sälmask. Även i södra Östersjön finns ett samband mellan infektionsgrad och...

Sök på sajten