marinekologi

Delfiner visar vägen till bättre ultraljud

Delfiner är mästare på att använda ultraljud för att orientera sig under vattnet, hitta mat och kommunicera med varandra. Exakt hur de gör vet ingen, men nya forskningsresultat tar oss ett steg närmare gåtan. Det ultraljud som delfiner skickar ut för att ekolokalisera består inte av en signal, utan av två sammanvävda ultraljuds-strålar. Detta upptäckte Josefin Starkhammar, forskare i biomedicinsk teknik vid Lunds tekniska högskola, för några år sedan. Nu har hon gått vidare och räknat ut att de två signalerna inte skickas ut exakt samtidigt, även om de kommer väldigt tätt. De täta ekona ger...

Nytt hopp för Östersjön

2011 var Björnöfjärden i Stockholms skärgård kraftigt övergödd och syrefria bottnar bredde ut sig. I dag, sju år senare, har mängden växtplankton halverats, vattnet är klarare och fisken återvänder. Framgångsreceptet är att minska näringstillförseln till viken, bland annat med bättre avloppsrening, olika jordbruksåtgärder och aluminiumbehandling som binder näringsämnet fosfor. Detta ger hopp för hela Östersjön, enligt forskarna bakom projektet Levande kust. De valde Björnöfjärden, eftersom den med sina avrinningsområden fungerar som ett ”Östersjön i miniatyr”.

Mindre liv i havet när isen smälter

Inuti isens håligheter lever så kallade isalger, som fyller vattnet med näring när isen smälter på våren. Sötvattnet från isen lägger sig då ovanpå det salta vattnet, så att algerna får gott om solljus. Här skapas frodiga ”vårbetesmarker” som ger djurplanktonen en bra start på sommaren. Det har forskarna konstaterat genom att analysera maginnehållet hos algätande krill på 47 platser vid Antarktis. I områden där isen hade legat och sedan smält hade krillen betydligt mer alger i magen och var mer välmående jämfört med områden där isen aldrig hade lagt sig. Slutsatsen blir att vinterisen ger mer...

Koralldöden har blivit fem gånger värre

Koraller är fastsittande nässeldjur som lever i stora kolonier, omslutna av skyddande skal. Innanför skalen finns det även alger, som skaffar näring med hjälp av fotosyntes och lever i symbios med nässeldjuren. Det är algerna som gör att korallerna är så färggranna. Kraftiga och ihållande temperaturökningar i havsvattnet kan döda algerna, och då förlorar korallerna sina färger. Detta kallas korallblekning. Om den pågår för länge så dör korallerna av näringsbrist. Fram till 1980-talet var allvarliga fall av korallblekning ett nästan okänt fenomen. Då gick det 25–30 år mellan tillfällena...

Varför äta maneter?

Klumpfiskar och vissa havssköldpaddor tillhör den lilla skara av arter som kan livnära sig på maneter. Manetätare förväntas ha en lugn livsstil. De måste nämligen spara på kalorierna, eftersom maneter består av 95–98 procent vatten. Pingviner passar inte alls in i den bilden. De är aktiva jägare som behöver stora mängder energi för att klara sig. Men nu har ett internationellt forskarteam visat att fyra pingvinarter trots detta äter maneter, mer eller mindre regelbundet. Forskarna utrustade drygt 100 pingviner med små kameror, så att de kunde följa jakten under vattnet. Efter att ha gått...

Havet är fullt av självlysande djur

Forskare vid Monterey Bay aquarium research institute i USA har analyserat ett enormt filmmaterial som spelats in med hjälp av obemannade ubåtar i Stilla Havet under 17 års tid. Åtminstone 350 000 djur större än en centimeter finns med på filmsekvenserna. Forskarna har använt dessa data till att undersöka andelen självlysande djur på olika djup, från ytan ner till 4 000 meter. Nässeldjur och andra manetliknande organismer utgör merparten av djuren på filmerna. Fiskar står för ungefär fem procent. Forskarnas analyser bekräftar det som tidigare studier indikerat: självlysande djur dominerar...

Att rädda ett korallrev

En solig dag 1998 hade turisterna på Vabbinfaru – en av Maldivernas många små öar – som vanligt snorklat i det turkosblå vattnet. De hade sett både havssköldpaddor och clownfiskar, men när de kom upp på land klagade de. Det var något fel på korallrevet. De intensivt orange, neonrosa, blå och gröna färgerna, som de hade sett dagen före, hade bleknat. Skulle det vara så här? Personal från turisthotellet på Vabbinfaru utrustade sig med cyklop och kameror för att se med egna ögon. De kunde snabbt konstatera att något var fel, väldigt fel, men de hade ingen aning om vad de skulle göra. I stället...

Robotmusslor avslöjar risk för värmechock

Under 18 år har ett globalt forskarteam mätt temperaturer med hjälp av robotmusslor placerade i musselbäddar utefter kusterna på flera kontinenter. Forskarna har bland annat undersökt livsvillkoren för musslan Mytilus californianus, som finns i tidvattenzonen utefter Nordamerikas västkust. Generellt så ökar kustvattnets temperatur från norr till söder. Men data från robotmusslorna visar att musslornas kroppstemperatur inte följer denna trend, utan styrs mer av tidvattnet. I de nordliga kustregionerna infaller sommarens lågvatten mitt på dagen, vilket medför att de torrlagda musslorna...

Flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera)

Sötvattensmusslor hotade i Europa

Europas sötvattensmusslor minskar både i antal och i utbredning. Det kan få konsekvenser för hela ekosystem. Bland orsakerna till minskningen nämns dammbyggen, pärlfiske, övergödning, giftutsläpp, invasiva arter och en minskning av fiskar som huvudsakliga faktorer. Många av musslorna ställer höga krav på sin livsmiljö och kan användas som indikatorer på hälsan i ett vattendrag eller en sjö. Enligt forskarna bakom den omfattande studien tillhör nu Europas sötvattensmusslor några av de mest utrotningshotade djuren i världen. Studien som publicerades i Biological reviews utfördes av forskare i...

Parasiter sprids mellan säl och torsk

Sälmasken är en parasit som parar sig och producerar ägg i magen på sälar. Äggen följer sedan med avföringen ut i vattnet där de kläcks. Larverna äts av små kräftdjur som i sin tur blir uppätna av fiskar – till exempel torsk – som sedan äts av andra sälar. På så vis upprätthålls livscykeln. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har nu undersökt förekomsten av sälmask hos de svenska torskbestånden . Studierna visar att i närheten av sälkolonier på västkusten kan upp till 60 procent av torskarna innehålla sälmask. Även i södra Östersjön finns ett samband mellan infektionsgrad och...

Unga havssköldpaddor flyter med strömmen

Havssköldpaddor är långdistanssimmare. Under parningssäsongen återvänder de till födelseorten, sedan simmar de till områden med mycket mat, som kan ligga hundratals mil bort. De här migrationsrutterna upprepas varje år. Forskarna har länge försökt förklara hur mönstren uppstår, och nu verkar det som om ett team av tyska och engelska forskare har funnit svaret. Nyfödda havssköldpaddor simmar direkt till havs. Där fångas de upp av havsströmmarna. De driver sedan passivt med strömmarna eftersom de är för svaga för att kunna välja riktning. Forskarna har nu visat att de vuxna sköldpaddornas...

Mer fisk i Nordatlanten

Enligt det Internationella havsforskningsrådet, ICES, har exploateringen av Nordostatlantens fiskbestånd halverats under det senaste decenniet. Det har medfört att flera av de kommersiellt viktigaste bestånden har ökat: till exempel torsk i Barents hav och vid Island, rödspätta och kolja i Nordsjön och Skagerrak samt sill och skarpsill i Östersjön. Men för ålen är läget fortfarande kritiskt, trots omfattande fiskerestriktioner. Detta gäller även för torsken i Kattegatt och i Irländska sjön. Resultaten baseras på analyser utförda av ICES rådgivande kommitté och omfattar utvecklingen för 85...

Hajar vill föda i barndomsvatten

Bimini är en ögrupp som tillhör Bahamas, i vars kustvatten citronhajen är en vanlig art. Man vet sedan tidigare att citronhajar föder ungar i en skyddad lagun i området. Hajungarna tillbringar sina första tre år i lagunen. När de blir större – ungefär en meter långa – börjar de röra sig över större områden och vid vuxen ålder lämnar de ögruppen och söker sig mot djupare vatten. Där är de svårstuderade, så forskarna vet inte mycket om de vuxna hajarnas liv. Ett amerikanskt forskarteam har nu kunnat visa att honor som föds i lagunen återvänder cirka 15 år senare för att själva föda ungar...

Miniplankton har oväntat stor klimatpåverkan

Ytterligare försurning av Ishavet skulle kunna medföra att mikroskopiskt plankton, så kallade pikoplankton, konkurrerar ut större planktonarter. Det skulle kunna ge ett varmare klimat, eftersom många större planktonarter producerar dimetylsulfid, en gas som kyler atmosfären genom att bidra till molnbildningen. Det visar ett europeiskt försurningsexperiment i Svalbards kustvatten. Genom att tillsätta koldioxid till flytande planktonkammare har forskarna simulerat den förväntade försurningen av Ishavet under det kommande århundradet. Resultatet blev en kraftig blomning av pikoplankton i...

Sök på sajten