marinekologi

Plan för att rädda flodpärlmusslan

Flodpärlmusslan är rödlistad, och klassad som starkt hotad. För att rädda musslan har Havs- och vattenmyndigheten tagit fram en ny åtgärdsplan . Ett handfast förslag är att varje län ska skydda minst två nya vattendrag med flodpärlmusslor och restaurera minst fyra vattendrag. Dessutom kan det bli aktuellt att revidera vissa skötselplaner för naturreservat så att flodpärlmusslans krav tillgodoses. Sverige har ett stort ansvar för musslans bevarande. Hela 75 procent av alla europeiska bestånd finns i Sverige, Norge och Finland. – Man beräknar att föryngring endast förekommer i en tredjedel av...

Solkräm kan skada livet i havet

Tusentals ton solkräm hamnar i havet varje sommar. Mycket tyder på att vissa ämnen i dem kan skada såväl musslor i Östersjön som koraller i Stilla havet. Palau är det första landet i världen att förbjuda de skadliga ämnena.

Snäckans supergener visar hur arter bildas

En är liten och skör men med kraftig fot. Den andra är stor och robust med tjockt skal. Ändå tillhör snäckorna samma art och parar sig med varandra. Professor Kerstin Johannesson har ägnat hela sin forskarkarriär åt gåtan på Bohusläns stränder. Lösningen förvånar – och lär oss mycket om evolutionen.

Fiska spökgarn i stället för torsk

De svenska fiskemöjligheterna i Östersjön, Skagerrak och Kattegatt sänktes väsentligt inför 2020 eftersom situationen för flera viktiga kommersiella bestånd är allvarlig. De är således tuffa tider för yrkesfiskarna och situationen förvärras ytterligare av coronakrisen, som medför att efterfrågan på färsk fisk minskar . Havs- och vattenmyndigheten har meddelat att de kommer göra en satsning på att minska antalet borttappade fiskeredskap, spökgarn, i svenska fiskevatten. Det kan ses som en stödåtgärd för yrkesfiskarna, de har lokalkännedom och kommer därför sannolikt få en central roll inom...

Havsdjuren som fångar virus

Havstulpaner, koraller, ostron, kammusslor, havsborstmaskar och svampdjur är exempel på djur som lever av att filtrera ut plankton, bakterier och ätbara partiklar ur vatten. Men vattnet innehåller också stora mängder fria viruspartiklar, i vissa fall hundratals miljoner virus per liter vatten. En ny rapport från av ett nederländskt forskarteam visar att de filtrerande djuren fungerar som reningsverk som sannolikt minskar smittorisken i haven. Forskarna placerade filtrerande djur i akvarier med vatten som hade en känd koncentration av ett virus som kallas PgV-07T. Viruset infekterar bara...

100 havsnejonögon kvar

En fiskart som funnits i över 400 miljoner år håller på att försvinna från Sverige, konstaterar länsstyrelserna i Halland, Västra Götaland och Skåne efter årets inventering av havsnejonöga. Bara 100 lekmogna individer verkar finnas kvar längs den svenska Västkusten. Det är en kraftig minskning sedan 2008, då de uppskattades vara 500–1 000. Misstänkta orsaker till havsnejonögonens krasch är vandringshinder och brist på stora fiskar att parasitera på.

Syrebrist gör torsken i Östersjön mager

När syrefattiga områden breder ut sig trängs torskarna ihop på en mindre yta. Syrebrist och döende bottnar leder också till att de får mindre mat eftersom de bottenlevande djuren minskar. Dessutom stressas torsken rent fysiologiskt av att befinna sig i en syrefattig miljö, visar den nya studien som publicerats tidskriften Biology Letters . Hörselstenar – torskarnas "svarta låda" Karin Limburg som är gästprofessor vid Sveriges Lantbruksuniversitet har studerat torskens hörselstenar och liknar dem vid ett flygplans svarta låda. Hörselstenarna lagrar in ämnen från vattnet och samlar på så vis in...

Krympande isar ökar risk för sjuka sälar

Sommaren 1988 dog omkring hälften av Europas knubbsälar på ett par månader. De var drabbade av PDV, ett mässlingliknande virus, som troligen hade följt med när grönlandssälar rörde sig längre söderut än normalt. Nu visar en amerikansk studie att risken för sjuka sälar ökar när Arktis isar smälter. Arter som tidigare skiljts av stora ismassor stöter plötsligt på varandra och överför smittor. Mellan åren 2001–2016 har två större utbrott av massdöd bland sälar skett i norra Stilla havet. Dessa toppar sammanfaller med de år då istäcket varit som minst, skriver forskarna i tidskriften Scientific...

Forskare kartlägger tumlarnas hemliga nattliv

Vår enda svenska val är mest aktiv under fullmånenätter, men varför? Och hur skyddar vi den bäst? Forskare vid Lunds universitet kartlägger tumlarnas vardagsliv. F&F följde med en natt när tumlarna gjorde silverspår i marelden.

Hopp för jordens korallrev

Goda nyheter om korallrevens framtid hör inte till vanligheterna, men den största studien någonsin pekar på att det fortfarande finns hopp. Av drygt 2 500 korallrev i 44 länder klassades 17 procent som fungerande ekosystem. Samtliga ligger i kalla punkter som inte drabbats av det extra varma vatten som väderfenomenet El Niño skapade 2014 -2017. De 80 forskarna bakom studien lägger fram en ny strategi för korallrevens överlevnad i tidskriften Nature Ecology and Evolution . Steg ett är ett snabbt skydd åt de 17 procenten funktionella rev. Steg två är att restaurera de 54 procent som varit...

Nytt hopp för Östersjön

2011 var Björnöfjärden i Stockholms skärgård kraftigt övergödd och syrefria bottnar bredde ut sig. I dag, sju år senare, har mängden växtplankton halverats, vattnet är klarare och fisken återvänder. Framgångsreceptet är att minska näringstillförseln till viken, bland annat med bättre avloppsrening, olika jordbruksåtgärder och aluminiumbehandling som binder näringsämnet fosfor. Detta ger hopp för hela Östersjön, enligt forskarna bakom projektet Levande kust. De valde Björnöfjärden, eftersom den med sina avrinningsområden fungerar som ett ”Östersjön i miniatyr”.

Delfiner visar vägen till bättre ultraljud

Delfiner är mästare på att använda ultraljud för att orientera sig under vattnet, hitta mat och kommunicera med varandra. Exakt hur de gör vet ingen, men nya forskningsresultat tar oss ett steg närmare gåtan. Det ultraljud som delfiner skickar ut för att ekolokalisera består inte av en signal, utan av två sammanvävda ultraljuds-strålar. Detta upptäckte Josefin Starkhammar, forskare i biomedicinsk teknik vid Lunds tekniska högskola, för några år sedan. Nu har hon gått vidare och räknat ut att de två signalerna inte skickas ut exakt samtidigt, även om de kommer väldigt tätt. De täta ekona ger...

Koralldöden har blivit fem gånger värre

Koraller är fastsittande nässeldjur som lever i stora kolonier, omslutna av skyddande skal. Innanför skalen finns det även alger, som skaffar näring med hjälp av fotosyntes och lever i symbios med nässeldjuren. Det är algerna som gör att korallerna är så färggranna. Kraftiga och ihållande temperaturökningar i havsvattnet kan döda algerna, och då förlorar korallerna sina färger. Detta kallas korallblekning. Om den pågår för länge så dör korallerna av näringsbrist. Fram till 1980-talet var allvarliga fall av korallblekning ett nästan okänt fenomen. Då gick det 25–30 år mellan tillfällena...

Varför äta maneter?

Klumpfiskar och vissa havssköldpaddor tillhör den lilla skara av arter som kan livnära sig på maneter. Manetätare förväntas ha en lugn livsstil. De måste nämligen spara på kalorierna, eftersom maneter består av 95–98 procent vatten. Pingviner passar inte alls in i den bilden. De är aktiva jägare som behöver stora mängder energi för att klara sig. Men nu har ett internationellt forskarteam visat att fyra pingvinarter trots detta äter maneter, mer eller mindre regelbundet. Forskarna utrustade drygt 100 pingviner med små kameror, så att de kunde följa jakten under vattnet. Efter att ha gått...

Sök på sajten