mikrobiologi

Tarmbakterier kopplas till risk för blodpropp

Läkemedel som enbart påverkar bakterier i tarmen kan skydda blodkärl i hela kroppen, enligt forskare vid Cleveland Clinic i USA. Hjärtläkaren Stanley Hazen och hans medarbetare upptäckte år 2011 att tarmbakterier som bryter ner animaliska matvaror som rött kött, lever, äggula och feta mejeriprodukter tillverkar ett ämne som kallas TMAO. Sedan dess har studier visat att människor med höga halter av detta ämne i blodet löper ökad risk att få stroke eller hjärtattack. Nu har forskarna testat att behandla möss med ett ämne som hindrar tarmbakterierna från att tillverka TMAO. Det ledde till att...

Strid mellan svampar och bakterier visar hur resistens sprids

Nere i jorden under våra fötter pågår ett ständigt krig när bakterier och svampar kämpar om näring. Svamparnas vapen är olika antibiotiska ämnen – och bakterierna svarar genom att bli resistenta. Nu har svenska, estniska och tyska forskare gjort den första globala kartläggningen av arvsmassan hos jordlevande bakterier och svampar. Resultaten, som har publicerats i Nature , visar tydligt att antibiotikaresistens är en naturlig process som pågår i alla ekosystem. Det innebär att resistenta bakterier kan röra sig från naturliga miljöer till människoskapade miljöer och tvärtom...

Det finns liv i berget

Den 14 november 1963 upptäckte kocken på en isländsk fisketrålare en enorm rökpelare utanför Islands sydkust. Båten begav sig genast till platsen i tron att det rörde sig om en brinnande båt som behövde undsättas. Men det visade sig vara ett vulkanutbrott till havs. Sjömännen fick se Surtsey födas, en vulkanö som har blivit något av en helig gral för ekologer som vill undersöka hur djur och växter koloniserar ”jungfrulig mark”, platser som tidigare varit helt utan liv. Magnus Ivarsson är paleobiolog och ingår i ett forskarteam som just nu besöker Surtsey. Men han och hans kolleger är inte...

Nytt snabbtest visar resistens

Det blir vanligare med bakterier som är resistenta mot många typer av antibiotika. Ett stort problem är att det saknas snabba och enkla test för att avgöra vilket antibiotikum som biter på en viss infektion. I vissa fall skickas patienten hem med en typ som inte visar sig fungera och får komma tillbaka och prova ett annat. – Det leder både till en onödigt stor utskrivning av antibiotika och ett lidande för patienten som får fel medicin, säger Dan Andersson, professor i medicinsk bakteriologi vid Uppsala universitet. Tillsammans med professor Johan Elf och doktoranden Özden Baltekina har han...

Grodans slem dödar influensa

Grodor försvarar sig mot infektioner med hjälp av speciella ämnen i huden. Nu har forskare i USA och Indien studerat en grodart som lever i södra Indien och hittat ett ämne i grodans slem som förstör influensavirus. Ämnet kallas för urumin och fastnar på ett protein som viruspartiklarna behöver för att tränga in i kroppens celler. Experiment i provrör visar att urumin neutraliserar dussintals olika influensastammar som varit i omlopp bland människor – och att ämnet är ofarligt för mänskliga blodceller. Det behövs mer forskning för att utveckla urumin till ett effektivt och säkert läkemedel. I...

Ödlans gap visar vägen till ny medicin

Komodovaranen – världens största ödla – sprider dussintals sjukdomsframkallande bakterier med sitt bett. Varanerna själva är motståndskraftiga; i deras blod finns ämnen som slår ut bakterierna. Nu har amerikanska forskare isolerat 48 antibakteriella peptider från varanblod. De hoppas att upptäckten ska leda till nya typer av antibiotika. Källa: Journal of Proteome Research

En lucka i bakteriernas försvar

Vissa läkemedel mot tuberkulos angriper ett särskilt enzym hos bakterierna. Tyvärr kan bakterierna bli resistenta genom att sluta tillverka detta enzym. Nu har en internationell forskargrupp hittat ett ämne som via en tidigare okänd mekanism tvingar bakterierna att börja tillverka enzymet på nytt. Följden blir att läkemedlen återfår sin effekt, resistensen försvinner. Den nya behandlingen botade möss från tuberkulos resistent mot medicinen etionamid, enligt en rapport i tidskriften Science . Etionamid kan ge kraftigt illamående och andra biverkningar, och används därför bara på patienter...

En oändlig mängd liv att upptäcka

Mikroorganismerna, som innefattar exempelvis bakterier, encelliga djur och mikroskopiska svampar, är den största och minst studerade organismgruppen på jorden. Forskarna är oense om hur många arter det finns. För exempelvis bakterierna så varierar beräkningarna på mellan 35000 och 1 000 000 000 arter. Forskare vid Indiana university i USA presenterar nu nya beräkningar av mikroorganismernas artrikedom på jorden. De har skapat en databas över individantalet och artantalet i 35 000 olika miljöer. Databasen innehåller alla sorters organismsamhällen, från bakterier i hudprover till stora däggdjur...

Hur kommer nyttiga bakterier till tarmarna?

Det har visat sig att man måste konsumera ett mycket stort antal bakterier, troligen mer än en miljard, för att en tillräcklig mängd ska överleva passagen genom den sura miljön i magsäcken till tunntarmen för att kunna ha en effekt. Magsäcken är verkligen en ogästvänlig miljö för bakterierna, med ett pH-värde som kan gå ända ner mot 2. I tarmarna ligger pH i stället kring 7–8. Genom tarmkanalen passerar de probiotiska bakterierna dock snabbt – ytterst få, om ens några, etablerar sig i tarmen – och det är ju producentens smala lycka. För att uppnå önskad effekt behöver du därför konsumera...

Bakterierna utvecklade det första ögat

Det är känt sedan länge att många arter av syreproducerande bakterier – cyanobakterier – kan förflytta sig i riktning mot solljuset. Genetiska studier visar att sådana bakterier har fotoreceptorer som reagerar på ljus, men exakt hur detta hjälper dem att orientera sig i riktning mot solens strålar har varit okänt. Nu har ett internationellt forskarteam visat att bakteriernas celler fungerar som en lins, som bryter det infallande solljuset så att det fokuseras i en punkt på den motsatta sidan av cellväggen. Fotoreceptorer i den upplysta punkten aktiveras – och då vet bakterien att solen...

Osäkert sätt att angripa bakterier

Svar: Att bilda biofilm är naturligt för de flesta bakteriearter och ett sätt för dem att skydda sig i ogästvänliga miljöer. I sjukvården är biofilmer ett problem, då de orsakar långvariga infektioner som är svåra att bota med konventionell antibiotikabehandling. Därför är man angelägen om att hitta effektivare metoder för behandling av biofilmbildande organismer. CRISPR/Cas9 är från början en del av bakteriernas immunförsvar, som ska skydda dem mot angrepp från bakteriofager och plasmider. CRISPR/Cas9 fungerar som en sax som identifierar specifika dna-sekvenser hos angriparen och klipper...

Sura bakterier förstärker växthuseffekten

I varje liter havsvatten finns cirka en miljard bakterier som bryter ner organiskt material och på så vis renar vattnet och återför näringsämnen som fosfor och kväve in i systemet. Samtidigt producerar de viktiga vitaminer och hormoner som algerna behöver. Nu har forskare från Linnéuniversitetet upptäckt att bakterierna påverkas negativt när deras livsmiljö blir surare på grund av ökande koldioxidutsläpp. De tvingas då ställa om sin ämnesomsättning från nedbrytning till att hantera den högre syrahalten. Detta gör bakterierna genom att pumpa ut protoner som diffunderat in i de encelliga...

Genteknikens andra revolution

Tvillingsystrarna Ningning och Mingming är två mycket speciella apor. De är födda i Kunming i södra Kina och har – som alla makakungar – stora ögon och fjunigt hår. Det speciella med tvillingarna är att de är levande bevis för att en ny metod för att redigera arvsmassa fungerar även på primater. Metoden bygger på ett biologiskt maskineri som kallas crispr och som är på god väg att revolutionera gentekniken. Sedan början av år 2013 har crispr-tekniken spritt sig till tusentals laboratorier runt om i världen. Den är snabb, enkel och billig. Genforskarna beskriver den som ett av de största...

Bitar av avlidnas personers halspulsåder

Därför kan stressen ge dig hjärtinfarkt

Amerikanska forskare har upptäckt en helt ny möjlig förklaring till vad som sätter igång en hjärtinfarkt. De har visat att förkalkade kärl innehåller rikligt med bakterier som gömmer sig under en så kallad biofilm , ett segt material som skyddar hela bakteriepopulationer från både kroppens eget immunförsvar och antibiotika. I laboratoriet kunde de visa att stresshormonet noradrenalin aktiverade bakterierna, som i sin tur kunde sätta igång en process som leder till hjärtinfarkt. Forskarna undersökte 30 förkalkade halspulsådror från avlidna personer, och hittade rikliga samlingar av bakterier...

Sök på sajten