Annons

molekylärbiologi

En svensk miljardsatsning på att kartlägga hur kroppen använder proteiner är klar, efter elva års slit. Den nya kartan visar vilka proteiner som tillverkas på olika håll i kroppen och ska bland annat hjälpa forskare att förutsäga effekten av nya läkemedel. Proteinkartan tar vid där avläsningen av människans hela arvsmassa slutade för drygt tio år sedan. Arvsmassan leder verksamheten i en cell, men det är proteinerna som gör jobbet. Så gott som alla dagens mediciner påverkar något visst protein. Den nya kartan innehåller 13 miljoner mikroskopbilder av vävnader där färgade antikroppar avslöjar...
I januari rapporterade japanska forskare att de lyckats omvandla celler från en mus till ett slags embryonala stamceller genom att hälla på lite syra. Några veckor senare började andra forskare misstänka att något var fel, eftersom de inte lyckades upprepa det sensationella experimentet. Nu har en av de japanska forskarna begärt att resultaten dras tillbaka på grund av allvarliga misstag. Källa: Retractionwatch.com
Svar: I slutet av 1700-talet grasserade vanställande smittkoppor i Europa med en dödlighet hos barn i stadsområden på upp till 30 procent. Den brittiska landsortsläkaren Edward Jenner (1749–1823) hade vid denna tid observerat likheter i symtom och utseende mellan bölder uppkomna till följd av exponering för kokoppor och bölder av smittkoppor. Han hade vidare slagits av fenomenet att mjölkerskor, som smittats på händerna av kokoppor, hade slät hy och tycktes oemottagliga för smittkoppor. Då föddes en idé hos Jenner om att göra ett experiment (1796), som idag och med vår tids etiktänkande...
Genom att mäta en naturlig åldringsprocess av dna i olika mänskliga vävnadsprover, har forskare vid University of California, Los Angeles (UCLA), upptäckt att mätningarna kan användas som en inneboende, biologisk klocka. Forskarna har studerat så kallad metylering av dna, en naturlig process som leder till en kemisk förändring av dna. Den nyfunna biologiska klockan går snabbare från födseln, upp till cirka tjugoårsåldern. Därefter tickar den i en konstant hastighet. Studierna visar att denna biologiska klocka stämmer mycket väl överens med den kronologiska. I stamceller från vuxna, som...
Vid naturlig parning gynnas spermier från tuppar som genetiskt skiljer sig från hönan i vissa immunförsvarsgener, så kallade MHC-gener. På motsvarande sätt missgynnas spermier som är genetiskt mer lika hönan. Detta urval, som kallas kryptiskt honval, förhindrar inavel och ger kycklingarna en större variation av MHC-gener, vilket ökar deras skydd mot sjukdomar och parasiter. Vid inseminering försvinner dock detta urval. – Vi vet inte varför spermieselektionen försvinner vid artificiell insemination, men vi tror att det kan vara så att hönan behöver stimuli från tuppen, till exempel via lukten...
Nakenråttan Heterocephalus glaber är stor som en tumme och håller till under jorden i en koloni som liknar ett bisamhälle. Den kan leva längre än någon annan gnagare – i över 30 år. Trots långtidsstudier finns inga kända fall av cancer inom arten. Orsaken är att nakenråttans bindvävsceller tillverkar enormt stora molekyler av ett ämne – hyaluronsyra – som skyddar mot tumörer. Det rapporterar en internationell forskargrupp i dagens nummer av tidskriften Nature . Molekylerna är drygt fem gånger större än hos människor och möss. Bindvävsceller från nakenråttor som saknar jättemolekylen bildar...