molekylärbiologi

”Föryngrande” enzym kartlagt

Upptäckten av så kallade telomerer, som belönades med ett Nobelpris år 2009, har väckt hopp om mediciner mot skador som tidens tand lämnar i våra celler. Nu har den drömmen kommit ett steg närmare verkligheten, enligt forskare i USA. Telomererna skyddar kromosomerna, och brukar liknas vid plasthylsan i änden på ett skosnöre. De blir kortare i takt med att cellerna delar sig och åldras. När de är helt avskavda faller cellen i dvala och dör. Enzymet telomeras kan hejda processen genom att reparera nötta telomerer. Nu har amerikanska forskare tillverkat den hittills mest detaljrika modellen av...

Molekylen som vrider kroppen

Trots en stor dos symmetri i naturen finns det också asymmetri – som att hjärtat sitter till vänster, att vi oftast blir högerhänta och att dna-molekylen vrider sig som en spiral. En nyckel kan vara proteinet Myosin 1D. När franska och amerikanska forskare tillsatte proteinet till ett annat protein, aktin, som ingår i cellskelettet, kunde de få aktinet att bilda en spiral. Dessutom har de genom att programmera fluglarver till att producera Myosin 1D i överhuden, fått larverna att vrida sig ett helt varv medan de kryper framåt. Källa: Science

Lång och slemmig mask kan ge nya bekämpningsmedel

Slemmasken långsnöre ( Lineus longissimus ) är inte bara världens längsta djur, utan också det giftigaste i den svenska djurvärlden. Uppsalaforskare har analyserat slemmaskens gifter och tror att de skulle kunna användas för insektsbekämpning i jordbruket. Långsnöremasken blir max en centimeter tjock men upp till 50 meter lång. Den lever i havet, bland annat längs Sveriges västkust. När masken retas utsöndrar den stora mängder tjockt, giftigt slem som paralyserar och dödar exempelvis krabbor. Ännu vet forskarna dock inte om giftet används för jakt eller försvar. Om du hittar masken som ett...

Lättare att sudda bort tatueringar

En tatueringsnål punkterar huden och släpper in partiklar av färgämnen. En särskild sorts immunceller – makrofager – slukar sedan färgpartiklarna, precis som de slukar smittämnen och annat skräp som kommer in i kroppen. Länge ansågs färgen bli kvar i makrofagerna livet ut. Nu har forskare i Frankrike upptäckt att makrofagerna så småningom dör och släpper ut sitt färgämne. I experiment på tatuerade möss har forskarna sett att huden sedan bildar nya makrofager som tar upp färgpartiklarna inom några veckor. I dag används laser för att få bort tatueringar. Kraftiga ljuspulser dödar makrofager så...

Vitaminbrist som dödar

Runt millennieskiftet började det komma rapporter om kolonihäckande sjöfåglar som dog i förlamning mitt under häckningen utefter Östersjökusten. Gråtrutar, havstrutar, krickor och gravänder är några exempel på drabbade arter. Oroade personer som uppmärksammade händelserna hörde av sig till vår forskargrupp vid Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi, Stockholms universitet. Rörde det sig om angrepp av bakterier eller virus? Eller handlade det om något miljögift? År 2004 började vi undersöka saken. Ledtrådarna till vad som hänt fåglarna går tillbaka ända till 1970-talet. Då...

Farlig forskning: Oroade experter drar i bromsen

Han ser påfallande alldaglig ut, en liten gubbe med grått skägg, kostym och randig slips. Hans tal är desto mer ödesmättat: – Vi tar på oss ett tungt ansvar för vårt samhälle, för vi förstår att vi kan befinna oss på randen till en ny era i människans historia. Nobelpristagaren David Baltimore, 77, inledningstalar vid ett globalt toppmöte om möjligheten att genförändra människor. Det är fullsatt i den stora föreläsningssalen på National academy of sciences i Washington D.C., USA. Bland medarrangörerna finns även brittiska Royal society och Kinas vetenskapsakademi. I flera miljarder år har...

Kroppens byggstenar kartlagda

En svensk miljardsatsning på att kartlägga hur kroppen använder proteiner är klar, efter elva års slit. Den nya kartan visar vilka proteiner som tillverkas på olika håll i kroppen och ska bland annat hjälpa forskare att förutsäga effekten av nya läkemedel. Proteinkartan tar vid där avläsningen av människans hela arvsmassa slutade för drygt tio år sedan. Arvsmassan leder verksamheten i en cell, men det är proteinerna som gör jobbet. Så gott som alla dagens mediciner påverkar något visst protein. Den nya kartan innehåller 13 miljoner mikroskopbilder av vävnader där färgade antikroppar avslöjar...

Ett nytt bakslag för stamceller

I januari rapporterade japanska forskare att de lyckats omvandla celler från en mus till ett slags embryonala stamceller genom att hälla på lite syra. Några veckor senare började andra forskare misstänka att något var fel, eftersom de inte lyckades upprepa det sensationella experimentet. Nu har en av de japanska forskarna begärt att resultaten dras tillbaka på grund av allvarliga misstag. Källa: Retractionwatch.com

Oetiskt experiment gav viktigt vaccin

Svar: I slutet av 1700-talet grasserade vanställande smittkoppor i Europa med en dödlighet hos barn i stadsområden på upp till 30 procent. Den brittiska landsortsläkaren Edward Jenner (1749–1823) hade vid denna tid observerat likheter i symtom och utseende mellan bölder uppkomna till följd av exponering för kokoppor och bölder av smittkoppor. Han hade vidare slagits av fenomenet att mjölkerskor, som smittats på händerna av kokoppor, hade slät hy och tycktes oemottagliga för smittkoppor. Då föddes en idé hos Jenner om att göra ett experiment (1796), som idag och med vår tids etiktänkande...

Det finns en exakt klocka i vår arvsmassa

Genom att mäta en naturlig åldringsprocess av dna i olika mänskliga vävnadsprover, har forskare vid University of California, Los Angeles (UCLA), upptäckt att mätningarna kan användas som en inneboende, biologisk klocka. Forskarna har studerat så kallad metylering av dna, en naturlig process som leder till en kemisk förändring av dna. Den nyfunna biologiska klockan går snabbare från födseln, upp till cirka tjugoårsåldern. Därefter tickar den i en konstant hastighet. Studierna visar att denna biologiska klocka stämmer mycket väl överens med den kronologiska. I stamceller från vuxna, som...

Hönor väljer spermier

Vid naturlig parning gynnas spermier från tuppar som genetiskt skiljer sig från hönan i vissa immunförsvarsgener, så kallade MHC-gener. På motsvarande sätt missgynnas spermier som är genetiskt mer lika hönan. Detta urval, som kallas kryptiskt honval, förhindrar inavel och ger kycklingarna en större variation av MHC-gener, vilket ökar deras skydd mot sjukdomar och parasiter. Vid inseminering försvinner dock detta urval. – Vi vet inte varför spermieselektionen försvinner vid artificiell insemination, men vi tror att det kan vara så att hönan behöver stimuli från tuppen, till exempel via lukten...

Jättemolekyl skyddar nakenråttan mot cancer

Nakenråttan Heterocephalus glaber är stor som en tumme och håller till under jorden i en koloni som liknar ett bisamhälle. Den kan leva längre än någon annan gnagare – i över 30 år. Trots långtidsstudier finns inga kända fall av cancer inom arten. Orsaken är att nakenråttans bindvävsceller tillverkar enormt stora molekyler av ett ämne – hyaluronsyra – som skyddar mot tumörer. Det rapporterar en internationell forskargrupp i dagens nummer av tidskriften Nature . Molekylerna är drygt fem gånger större än hos människor och möss. Bindvävsceller från nakenråttor som saknar jättemolekylen bildar...

Klådans startknapp hittad

Möss som saknar det lilla proteinet Nppb i vissa nervceller verkar vara helt immuna mot klåda. Det rapporterar forskare vid den amerikanska läkemedelsmyndigheten NIH i tidskriften Science . Forskarna hoppas att upptäckten ska leda till nya behandlingar mot sjukdomar som psoriasis och eksem. En medicin som slår ut Nppb skulle inte fungera eftersom proteinet även behövs i hjärnan, njurarna och andra organ. Men kanske går det att hitta andra sätt att hejda signaler från nervceller utrustade med det som forskarna kallar klådans startknapp.

Nyupptäckt fett kan hjälpa bantare

Fettvalkar innehåller främst vita fettceller. Råttor och många andra djur har även bruna fettceller som hjälper dem att bränna fett för att hålla värmen. Tidigare har forskare misstänkt att människan i stället har en sorts brunt fett som inte värmer lika bra. Men nu står det klart att vi har två typer – inklusive den som finns hos råttor. – Det kan leda till nya sätt att behandla övervikt, säger Sven Enerbäck, professor i medicinsk genetik vid Sahlgrenska akademin i Göteborg. Djurförsök visar att kyla ökar antalet bruna fettceller i kroppen. Sven Enerbäck och hans medarbetare letar nu efter...

Sök på sajten