Annons

neurovetenskap

Bensodiazepiner verkar genom att förstärka effekten av signalsubstansen GABA i hjärnan (gammaaminosmörsyra). GABA är hjärnans viktigaste hämmande signalsubstans. Det är därför inte konstigt att bensodiazepiner har en generell, hämmande effekt på hjärnan och används för att bland annat dämpa ångest, dämpa epileptisk aktivitet, främja sömn och relaxera muskler. Förklaringen till att bensodiazepiner påverkar både hjärna och muskler är att substansen verkar i hjärnan och att hjärnan styr musklerna. GABA binder till två typer av receptorer i hjärnan. Bensodiazepiner verkar på en av dessa, GABAA...
Vi har olika minnessystem som gör det möjligt att lagra information över kortare och längre tid. Det kan handla om korttidsminne för ett OCR-nummer som ska matas in. Det kan även handla om att lagra minnesrepresentationer för hur man slår en golfsving, faktakunskaper som huvudstäder eller episoder såsom vad man gjorde på sin senaste semester. Dessa minnen lagras inte i enskilda hjärnceller eller specifika ”minnesområden”, utan olika delar av hjärnan involveras för olika slags minnen. Även för ett visst minnessystem, som episodiskt minne, är flera olika områden och populationer av hjärnceller...
När hjärnan skadas, till exempel vid en stroke, dör hjärnvävnad, bland annat nervceller. Då startar omedelbart reparationsprocesser, som först avgränsar den skadade vävnaden från oskadad vävnad med en barriär av så kallade gliaceller. Därefter städas död vävnad bort av kroppens inflammatoriska celler. Vid en liten skada fylls utrymmet igen av ärrvävnad. Vid större skador krymper vävnaden och hjärnans hålrum, ventriklarna, förstoras eller nya hålrum bildas. Inflammationen pågår under lång tid efter skadan, även i den vävnad som inte skadats, och anses ha betydelse i hjärnans omformningsprocess...
Hörseln fungerar som bäst när vi är unga, eftersom den med åldern drabbas av förslitningsskador. De flesta märker subtila effekter redan i yngre medelåldern, exempelvis att det blir svårare att uppfatta tal i brusiga miljöer. Skrik är en väldigt stark stimulering som hörs bra vid alla åldrar. Kraftfulla ljud triggar hjärnans känslocentra och kan ge upphov till obehag eller till och med rädsla. Detta beror på att en viktig hörselfunktion är att varna oss vid farliga situationer. Just barnskrik har dock också en annan funktion: att signalera barns basala behov, till exempel hunger, till vuxna...
Anledningen till att barn lär sig extremt många nya saker men ändå inte minns sina allra första levnadsår är att det finns olika sorters minne, där en del är utvecklade redan vid födseln medan andra utvecklas senare. Färdigheter såsom att känna igen förälderns röst, lära sig gå, och lära sig prata är vissa typer av minne, medan minnet för personligt upplevda händelser är en annan typ av minne. Detta minne kallas episodiskt minne, och kan bestå i att komma ihåg sådana saker som var man var, med vem, hur man kände sig, vad man såg, hörde, luktade, och vad man tänkte. Episodiskt minne är därför...
Vår hjärna kan skapa olika typer av minnen, med kort eller lång livslängd. De kortvariga minnena, som utgör vårt arbetsminne, lagras inte, utan försvinner efter något tiotal sekunder för att lämna plats för nya arbetsminnen. När vi repeterar fakta vid flera tillfällen kan ett korttidsminne bli ett stabilare långtidsminne. Vi tror att långtidsminnen under denna process, konsolideringen, byter plats i hjärnan och flyttar från hjärnans inlärningscentrum, hippocampus, till hjärnans yttre lager, cortex, där de sedan finns lagrade under hela livet. Dessa minnen är dock inte helt rigida. Varje gång...