neurovetenskap

Nya hjärnceller på två veckor

Forskare vid Lunds universitet har utvecklat ett sätt att snabbt odla fram funktionella hjärnceller. Det handlar om gliaceller, så kallade astrocyter, som man länge trodde bara hade en stödfunktion i hjärnan, men som visat sig spela en viktig roll vid neurodegenerativa sjukdomar som demens och ALS. Att få tag i mänskliga astrocyter att studera är dock svårt och att odla fram dem i labb har hittills tagit lång tid och varit både dyrt och krångligt. – Men med vår metod kan vi på ett enkelt sätt framställa fullt funktionella astrocyter på ett par veckor i stället för flera månader som det tar...

Lättsmält om mobilbalans

Digital detox. Det låter lite klämkäckt och ytligt. Men i sin senaste bok lyckas doktorn i kognitiv neurovetenskap, Katarina Gospic, övertyga om varför vi behöver just en sådan. Att vi lever stressiga liv och att detta går hand i hand med överkonsumtion av och jämförelser på sociala medier, det vet vi nog – men här får vi välbehövliga fakta och forskning som visar på det förödande i vår ständigt uppkopplade vardag. Gospic tar ner det på en vardaglig och lättillgänglig nivå. Det är exempelvis lätt att förstå vad hon menar med ”tomma surfkalorier”, som inte ger oss någon egentlig näring...

Lär med hjärnan i 6 steg

Det finns inga genvägar till inlärning. Tyvärr inte ens neurovetenskapliga sådana. Men den som vill bli bättre på att lära sig saker har garanterat något att vinna på att förstå sin hjärna lite bättre. Använder du kunskapen nedan rätt så kan en möjlig biverkning vara att saker du läser faktiskt fastnar. 1. Förändra din hjärna. I hjärnan har vi omkring 100 miljarder nervceller. De är på olika sätt kopplade till varandra i nätverk. När vi lär oss något förstärks relevanta kopplingar. En vanlig analogi är att hjärnan är som en muskel – ju mer vi tränar på en viss sak, desto starkare blir vi...

”Vi måste lära barn att ljuda”

Att neurovetenskapen har mycket att bidra med i skolan är något som Julia Uddén, hjärnforskare med inriktning på språk vid Stockholms universitet, kan skriva under på. Inte minst gäller det frågan om vilken strategi som är bäst för att lära barn att läsa. Antingen kan man fokusera på att barnen ska känna igen hela ord, ordbilder, eller att ljuda orden, bokstav för bokstav. Hjärnforskningen har visat att de här strategierna motsvaras av två separata vägar mellan syncentrum, långt bak i hjärnan, och hjärnans kognitiva funktioner, som ligger längre fram. – Det finns en myt om att man ska lära...

”Drömsömn är bra för kreativiteten”

Som docent i neurovetenskap vid Uppsala universitet forskar Christian Benedict om sömnens betydelse för hälsan och prestationen. – Vi har olika sömnfaser: Först sover du ytligt, sedan kommer en period av djupsömn och sedan drömsömnen. Det tar cirka 90–120 minuter, sedan börjar du om på en ny sömncykel, berättar han. Varför har vi djupsömn? – Djupsömn hjälper dig att skala bort de nybildade kopplingar i hjärnan som inte behövs. Samtidigt främjar djupsömn befästandet av nyinlärda faktaminnen som är relevanta för ditt beteende under vakenheten. Vilken funktion har drömsömnen? – Efter att du har...

Neurokonst

Sedan 2011 har institutionen för neurovetenskap vid Koninklijke Nederlandse Akademie van Wetenschappen, KNAW, arrangerat tävlingen Art of neuroscience. Målet har varit att tillgängliggöra den moderna neurovetenskapen, men även att få forskarna att närma sig sitt arbete från ett annat perspektiv. I årets tävling fastnade vi på redaktionen för ett av hedersomnämnandena, nämligen KNAW-forskaren Yishul Weis bild av den komplexa rytmen i våra hjärtslag, som i sin tur styrs av det autonoma nervsystemet. Komplexa rytmer håller oss vid liv Hedersomnämnande 2018: ”Det autonoma nervsystemet reglerar...

Här bor risktagandet

Hur modiga och riskbenägna vi är kan vara kopplat till en viss typ av hjärnceller. Det visar forskare vid Uppsala universitet och Universitade federal do Rio Grande do Norte i Brasilien. Genom att aktivera nervceller på möss med ljus via optogenetisk metodik, har de visat att så kallade OLM-celler i hippocampus skapar en speciell hjärnrytm när djuren känner sig trygga i en hotande miljö, men gör dem ängsliga om cellerna inaktiveras. Att hippocampus spelar en viktig roll för minne och inlärning är känt sedan tidigare, men dess betydelse för att reglera känslor är mindre studerad och forskarna...

Tama kaniner har mindre hjärna

Att våra husdjurskaniner är lugnare och mindre rädda än sina vilda ursprungsartfränder syns i deras beteende, men också i deras hjärnor. Det konstaterar en internationell forskargrupp från bland annat Uppsala universitet, som har studerat kaninhjärnor med hjälp av magnetkamera, MRI. Forskarna födde upp åtta vilda och åtta tama kaniner under likartade förhållanden och analyserade sedan MRI-data av deras hjärnor. I studien , som publicerats i den vetenskapliga tidskriften PNAS , redovisas tre tydliga skillnader i hjärnans utveckling mellan vilda och tama kaniner. Tamkaninerna hade mindre hjärna...

Lugnande – med risk för förvirring

Bensodiazepiner verkar genom att förstärka effekten av signalsubstansen GABA i hjärnan (gammaaminosmörsyra). GABA är hjärnans viktigaste hämmande signalsubstans. Det är därför inte konstigt att bensodiazepiner har en generell, hämmande effekt på hjärnan och används för att bland annat dämpa ångest, dämpa epileptisk aktivitet, främja sömn och relaxera muskler. Förklaringen till att bensodiazepiner påverkar både hjärna och muskler är att substansen verkar i hjärnan och att hjärnan styr musklerna. GABA binder till två typer av receptorer i hjärnan. Bensodiazepiner verkar på en av dessa, GABAA...

Hur lagras minnen?

Vi har olika minnessystem som gör det möjligt att lagra information över kortare och längre tid. Det kan handla om korttidsminne för ett OCR-nummer som ska matas in. Det kan även handla om att lagra minnesrepresentationer för hur man slår en golfsving, faktakunskaper som huvudstäder eller episoder såsom vad man gjorde på sin senaste semester. Dessa minnen lagras inte i enskilda hjärnceller eller specifika ”minnesområden”, utan olika delar av hjärnan involveras för olika slags minnen. Även för ett visst minnessystem, som episodiskt minne, är flera olika områden och populationer av hjärnceller...

Så repareras hjärnan

När hjärnan skadas, till exempel vid en stroke, dör hjärnvävnad, bland annat nervceller. Då startar omedelbart reparationsprocesser, som först avgränsar den skadade vävnaden från oskadad vävnad med en barriär av så kallade gliaceller. Därefter städas död vävnad bort av kroppens inflammatoriska celler. Vid en liten skada fylls utrymmet igen av ärrvävnad. Vid större skador krymper vävnaden och hjärnans hålrum, ventriklarna, förstoras eller nya hålrum bildas. Inflammationen pågår under lång tid efter skadan, även i den vävnad som inte skadats, och anses ha betydelse i hjärnans omformningsprocess...

I den åldern hör vi bäst

Hörseln fungerar som bäst när vi är unga, eftersom den med åldern drabbas av förslitningsskador. De flesta märker subtila effekter redan i yngre medelåldern, exempelvis att det blir svårare att uppfatta tal i brusiga miljöer. Skrik är en väldigt stark stimulering som hörs bra vid alla åldrar. Kraftfulla ljud triggar hjärnans känslocentra och kan ge upphov till obehag eller till och med rädsla. Detta beror på att en viktig hörselfunktion är att varna oss vid farliga situationer. Just barnskrik har dock också en annan funktion: att signalera barns basala behov, till exempel hunger, till vuxna...

Därför glömmer vi våra första år

Anledningen till att barn lär sig extremt många nya saker men ändå inte minns sina allra första levnadsår är att det finns olika sorters minne, där en del är utvecklade redan vid födseln medan andra utvecklas senare. Färdigheter såsom att känna igen förälderns röst, lära sig gå, och lära sig prata är vissa typer av minne, medan minnet för personligt upplevda händelser är en annan typ av minne. Detta minne kallas episodiskt minne, och kan bestå i att komma ihåg sådana saker som var man var, med vem, hur man kände sig, vad man såg, hörde, luktade, och vad man tänkte. Episodiskt minne är därför...

Kan minnet bli fullt?

Vår hjärna kan skapa olika typer av minnen, med kort eller lång livslängd. De kortvariga minnena, som utgör vårt arbetsminne, lagras inte, utan försvinner efter något tiotal sekunder för att lämna plats för nya arbetsminnen. När vi repeterar fakta vid flera tillfällen kan ett korttidsminne bli ett stabilare långtidsminne. Vi tror att långtidsminnen under denna process, konsolideringen, byter plats i hjärnan och flyttar från hjärnans inlärningscentrum, hippocampus, till hjärnans yttre lager, cortex, där de sedan finns lagrade under hela livet. Dessa minnen är dock inte helt rigida. Varje gång...

Sök på sajten