Annons

neurovetenskap

Hur modiga och riskbenägna vi är kan vara kopplat till en viss typ av hjärnceller. Det visar forskare vid Uppsala universitet och Universitade federal do Rio Grande do Norte i Brasilien. Genom att aktivera nervceller på möss med ljus via optogenetisk metodik, har de visat att så kallade OLM-celler i hippocampus skapar en speciell hjärnrytm när djuren känner sig trygga i en hotande miljö, men gör dem ängsliga om cellerna inaktiveras. Att hippocampus spelar en viktig roll för minne och inlärning är känt sedan tidigare, men dess betydelse för att reglera känslor är mindre studerad och forskarna...
Att våra husdjurskaniner är lugnare och mindre rädda än sina vilda ursprungsartfränder syns i deras beteende, men också i deras hjärnor. Det konstaterar en internationell forskargrupp från bland annat Uppsala universitet, som har studerat kaninhjärnor med hjälp av magnetkamera, MRI. Forskarna födde upp åtta vilda och åtta tama kaniner under likartade förhållanden och analyserade sedan MRI-data av deras hjärnor. I studien , som publicerats i den vetenskapliga tidskriften PNAS , redovisas tre tydliga skillnader i hjärnans utveckling mellan vilda och tama kaniner. Tamkaninerna hade mindre hjärna...
Bensodiazepiner verkar genom att förstärka effekten av signalsubstansen GABA i hjärnan (gammaaminosmörsyra). GABA är hjärnans viktigaste hämmande signalsubstans. Det är därför inte konstigt att bensodiazepiner har en generell, hämmande effekt på hjärnan och används för att bland annat dämpa ångest, dämpa epileptisk aktivitet, främja sömn och relaxera muskler. Förklaringen till att bensodiazepiner påverkar både hjärna och muskler är att substansen verkar i hjärnan och att hjärnan styr musklerna. GABA binder till två typer av receptorer i hjärnan. Bensodiazepiner verkar på en av dessa, GABAA...
Vi har olika minnessystem som gör det möjligt att lagra information över kortare och längre tid. Det kan handla om korttidsminne för ett OCR-nummer som ska matas in. Det kan även handla om att lagra minnesrepresentationer för hur man slår en golfsving, faktakunskaper som huvudstäder eller episoder såsom vad man gjorde på sin senaste semester. Dessa minnen lagras inte i enskilda hjärnceller eller specifika ”minnesområden”, utan olika delar av hjärnan involveras för olika slags minnen. Även för ett visst minnessystem, som episodiskt minne, är flera olika områden och populationer av hjärnceller...
När hjärnan skadas, till exempel vid en stroke, dör hjärnvävnad, bland annat nervceller. Då startar omedelbart reparationsprocesser, som först avgränsar den skadade vävnaden från oskadad vävnad med en barriär av så kallade gliaceller. Därefter städas död vävnad bort av kroppens inflammatoriska celler. Vid en liten skada fylls utrymmet igen av ärrvävnad. Vid större skador krymper vävnaden och hjärnans hålrum, ventriklarna, förstoras eller nya hålrum bildas. Inflammationen pågår under lång tid efter skadan, även i den vävnad som inte skadats, och anses ha betydelse i hjärnans omformningsprocess...
Hörseln fungerar som bäst när vi är unga, eftersom den med åldern drabbas av förslitningsskador. De flesta märker subtila effekter redan i yngre medelåldern, exempelvis att det blir svårare att uppfatta tal i brusiga miljöer. Skrik är en väldigt stark stimulering som hörs bra vid alla åldrar. Kraftfulla ljud triggar hjärnans känslocentra och kan ge upphov till obehag eller till och med rädsla. Detta beror på att en viktig hörselfunktion är att varna oss vid farliga situationer. Just barnskrik har dock också en annan funktion: att signalera barns basala behov, till exempel hunger, till vuxna...