neurovetenskap

Detaljerade hjärnor

Med hjälp av en ny, snabbare avbildningsteknik med högre upplösning har amerikanska forskare lyckats avbilda hela hjärnan hos en bananfluga och stora delar av hjärnan hos en mus på bara några dagar. Med tidigare metoder skulle arbetet ha tagit flera veckor. Den nya tekniken kombinerar två metoder: så kallad expansionsmikroskopi, där man tänjer ut vävnaden innan den avbildas, och lattice light sheet microscopy , en snabb 3D-mikroskopteknik. Det har gjort det möjligt att snabbt och enkelt avbilda enskilda nervceller, deras inre strukturer och inbördes kopplingar. Bakom tekniken står forskare...

Medvetandet som instinkt

Den amerikanske psykologen Michael Gazzaniga har gjort banbrytande forskning om skillnaderna mellan den mänskliga hjärnans båda halvor. I sin förra bok ( Kluven , Fri tanke 2017) blickade han tillbaka och satte sin forskargärning i ett brett sammanhang av neurovetenskaplig idéhistoria. Det var fängslande läsning. Michael Gazzaniga är en god berättare. I sin nya bok utvecklar han sina tankar om medvetandet. Han beskriver det som en instinkt, och resonerar om hur enkla instinkter likt bubblor kan sväva uppåt och förena sig till något större: en medveten upplevelse. Det är svårt att se hur hans...

I huvudet på en kriminell

Hjärnans signalsubstanser kan påverkas av bland annat droger och genetiska variationer. Missbruk av droger som amfetamin och anabola steroider har starka samband med våldsbrott. Men förhållandet mellan orsak och verkan är komplicerat, eftersom även kulturella faktorer bidrar och för att brottslighet ibland används för att bekosta just droginköp. En gen där olika varianter (”polymorfismer”) har kopplats till kriminalitet och ökad risk att dömas till fängelse för våldsbrott är monoaminoxidas A (MAO-A). MAO-A är ett enzym som bryter ner flera signalsubstanser, särskilt serotonin. Det betyder...

Tidsomställningar hotar hälsan

Svar: Omställningen till och från sommartid är problematisk därför att den drabbar hela befolkningen – i vissa studier på populationsnivå har omställningen till exempel kopplats till något fler bilolyckor och hjärtinfarkter. Omställningen till sommartid motsvarar en resa i östlig riktning, då man måste gå upp tidigare. En sådan tidsomställning är mer besvärlig då vår dygnsrytm enklare anpassar sig till en senare snarare än tidigare sömn än vi är vana vid. Påtagliga hälsoproblem, jetlag, kan uppstå vid en snabb omställning motsvarande minst två tidszoner. Till besvären vid jetlag hör bland...

Lättsmält om mobilbalans

Digital detox. Det låter lite klämkäckt och ytligt. Men i sin senaste bok lyckas doktorn i kognitiv neurovetenskap, Katarina Gospic, övertyga om varför vi behöver just en sådan. Att vi lever stressiga liv och att detta går hand i hand med överkonsumtion av och jämförelser på sociala medier, det vet vi nog – men här får vi välbehövliga fakta och forskning som visar på det förödande i vår ständigt uppkopplade vardag. Gospic tar ner det på en vardaglig och lättillgänglig nivå. Det är exempelvis lätt att förstå vad hon menar med ”tomma surfkalorier”, som inte ger oss någon egentlig näring...

Lär med hjärnan i 6 steg

Det finns inga genvägar till inlärning. Tyvärr inte ens neurovetenskapliga sådana. Men den som vill bli bättre på att lära sig saker har garanterat något att vinna på att förstå sin hjärna lite bättre. Använder du kunskapen nedan rätt så kan en möjlig biverkning vara att saker du läser faktiskt fastnar. 1. Förändra din hjärna. I hjärnan har vi omkring 100 miljarder nervceller. De är på olika sätt kopplade till varandra i nätverk. När vi lär oss något förstärks relevanta kopplingar. En vanlig analogi är att hjärnan är som en muskel – ju mer vi tränar på en viss sak, desto starkare blir vi...

”Vi måste lära barn att ljuda”

Att neurovetenskapen har mycket att bidra med i skolan är något som Julia Uddén, hjärnforskare med inriktning på språk vid Stockholms universitet, kan skriva under på. Inte minst gäller det frågan om vilken strategi som är bäst för att lära barn att läsa. Antingen kan man fokusera på att barnen ska känna igen hela ord, ordbilder, eller att ljuda orden, bokstav för bokstav. Hjärnforskningen har visat att de här strategierna motsvaras av två separata vägar mellan syncentrum, långt bak i hjärnan, och hjärnans kognitiva funktioner, som ligger längre fram. – Det finns en myt om att man ska lära...

”Drömsömn är bra för kreativiteten”

Som docent i neurovetenskap vid Uppsala universitet forskar Christian Benedict om sömnens betydelse för hälsan och prestationen. – Vi har olika sömnfaser: Först sover du ytligt, sedan kommer en period av djupsömn och sedan drömsömnen. Det tar cirka 90–120 minuter, sedan börjar du om på en ny sömncykel, berättar han. Varför har vi djupsömn? – Djupsömn hjälper dig att skala bort de nybildade kopplingar i hjärnan som inte behövs. Samtidigt främjar djupsömn befästandet av nyinlärda faktaminnen som är relevanta för ditt beteende under vakenheten. Vilken funktion har drömsömnen? – Efter att du har...

Neurokonst

Sedan 2011 har institutionen för neurovetenskap vid Koninklijke Nederlandse Akademie van Wetenschappen, KNAW, arrangerat tävlingen Art of neuroscience. Målet har varit att tillgängliggöra den moderna neurovetenskapen, men även att få forskarna att närma sig sitt arbete från ett annat perspektiv. I årets tävling fastnade vi på redaktionen för ett av hedersomnämnandena, nämligen KNAW-forskaren Yishul Weis bild av den komplexa rytmen i våra hjärtslag, som i sin tur styrs av det autonoma nervsystemet. Komplexa rytmer håller oss vid liv Hedersomnämnande 2018: ”Det autonoma nervsystemet reglerar...

Nya hjärnceller på två veckor

Forskare vid Lunds universitet har utvecklat ett sätt att snabbt odla fram funktionella hjärnceller. Det handlar om gliaceller, så kallade astrocyter, som man länge trodde bara hade en stödfunktion i hjärnan, men som visat sig spela en viktig roll vid neurodegenerativa sjukdomar som demens och ALS. Att få tag i mänskliga astrocyter att studera är dock svårt och att odla fram dem i labb har hittills tagit lång tid och varit både dyrt och krångligt. – Men med vår metod kan vi på ett enkelt sätt framställa fullt funktionella astrocyter på ett par veckor i stället för flera månader som det tar...

Här bor risktagandet

Hur modiga och riskbenägna vi är kan vara kopplat till en viss typ av hjärnceller. Det visar forskare vid Uppsala universitet och Universitade federal do Rio Grande do Norte i Brasilien. Genom att aktivera nervceller på möss med ljus via optogenetisk metodik, har de visat att så kallade OLM-celler i hippocampus skapar en speciell hjärnrytm när djuren känner sig trygga i en hotande miljö, men gör dem ängsliga om cellerna inaktiveras. Att hippocampus spelar en viktig roll för minne och inlärning är känt sedan tidigare, men dess betydelse för att reglera känslor är mindre studerad och forskarna...

Tama kaniner har mindre hjärna

Att våra husdjurskaniner är lugnare och mindre rädda än sina vilda ursprungsartfränder syns i deras beteende, men också i deras hjärnor. Det konstaterar en internationell forskargrupp från bland annat Uppsala universitet, som har studerat kaninhjärnor med hjälp av magnetkamera, MRI. Forskarna födde upp åtta vilda och åtta tama kaniner under likartade förhållanden och analyserade sedan MRI-data av deras hjärnor. I studien , som publicerats i den vetenskapliga tidskriften PNAS , redovisas tre tydliga skillnader i hjärnans utveckling mellan vilda och tama kaniner. Tamkaninerna hade mindre hjärna...

Lugnande – med risk för förvirring

Bensodiazepiner verkar genom att förstärka effekten av signalsubstansen GABA i hjärnan (gammaaminosmörsyra). GABA är hjärnans viktigaste hämmande signalsubstans. Det är därför inte konstigt att bensodiazepiner har en generell, hämmande effekt på hjärnan och används för att bland annat dämpa ångest, dämpa epileptisk aktivitet, främja sömn och relaxera muskler. Förklaringen till att bensodiazepiner påverkar både hjärna och muskler är att substansen verkar i hjärnan och att hjärnan styr musklerna. GABA binder till två typer av receptorer i hjärnan. Bensodiazepiner verkar på en av dessa, GABAA...

Hur lagras minnen?

Vi har olika minnessystem som gör det möjligt att lagra information över kortare och längre tid. Det kan handla om korttidsminne för ett OCR-nummer som ska matas in. Det kan även handla om att lagra minnesrepresentationer för hur man slår en golfsving, faktakunskaper som huvudstäder eller episoder såsom vad man gjorde på sin senaste semester. Dessa minnen lagras inte i enskilda hjärnceller eller specifika ”minnesområden”, utan olika delar av hjärnan involveras för olika slags minnen. Även för ett visst minnessystem, som episodiskt minne, är flera olika områden och populationer av hjärnceller...

Sök på sajten