Annons

neurovetenskap

Sedan 2011 har institutionen för neurovetenskap vid Koninklijke Nederlandse Akademie van Wetenschappen, KNAW, arrangerat tävlingen Art of neuroscience. Målet har varit att tillgängliggöra den moderna neurovetenskapen, men även att få forskarna att närma sig sitt arbete från ett annat perspektiv. I årets tävling fastnade vi på redaktionen för ett av hedersomnämnandena, nämligen KNAW-forskaren Yishul Weis bild av den komplexa rytmen i våra hjärtslag, som i sin tur styrs av det autonoma nervsystemet. Komplexa rytmer håller oss vid liv Hedersomnämnande 2018: ”Det autonoma nervsystemet reglerar...
Som docent i neurovetenskap vid Uppsala universitet forskar Christian Benedict om sömnens betydelse för hälsan och prestationen. – Vi har olika sömnfaser: Först sover du ytligt, sedan kommer en period av djupsömn och sedan drömsömnen. Det tar cirka 90–120 minuter, sedan börjar du om på en ny sömncykel, berättar han. Varför har vi djupsömn? – Djupsömn hjälper dig att skala bort de nybildade kopplingar i hjärnan som inte behövs. Samtidigt främjar djupsömn befästandet av nyinlärda faktaminnen som är relevanta för ditt beteende under vakenheten. Vilken funktion har drömsömnen? – Efter att du har...
Att neurovetenskapen har mycket att bidra med i skolan är något som Julia Uddén, hjärnforskare med inriktning på språk vid Stockholms universitet, kan skriva under på. Inte minst gäller det frågan om vilken strategi som är bäst för att lära barn att läsa. Antingen kan man fokusera på att barnen ska känna igen hela ord, ordbilder, eller att ljuda orden, bokstav för bokstav. Hjärnforskningen har visat att de här strategierna motsvaras av två separata vägar mellan syncentrum, långt bak i hjärnan, och hjärnans kognitiva funktioner, som ligger längre fram. – Det finns en myt om att man ska lära...
Forskare vid Lunds universitet har utvecklat ett sätt att snabbt odla fram funktionella hjärnceller. Det handlar om gliaceller, så kallade astrocyter, som man länge trodde bara hade en stödfunktion i hjärnan, men som visat sig spela en viktig roll vid neurodegenerativa sjukdomar som demens och ALS. Att få tag i mänskliga astrocyter att studera är dock svårt och att odla fram dem i labb har hittills tagit lång tid och varit både dyrt och krångligt. – Men med vår metod kan vi på ett enkelt sätt framställa fullt funktionella astrocyter på ett par veckor i stället för flera månader som det tar...
Hur modiga och riskbenägna vi är kan vara kopplat till en viss typ av hjärnceller. Det visar forskare vid Uppsala universitet och Universitade federal do Rio Grande do Norte i Brasilien. Genom att aktivera nervceller på möss med ljus via optogenetisk metodik, har de visat att så kallade OLM-celler i hippocampus skapar en speciell hjärnrytm när djuren känner sig trygga i en hotande miljö, men gör dem ängsliga om cellerna inaktiveras. Att hippocampus spelar en viktig roll för minne och inlärning är känt sedan tidigare, men dess betydelse för att reglera känslor är mindre studerad och forskarna...
Att våra husdjurskaniner är lugnare och mindre rädda än sina vilda ursprungsartfränder syns i deras beteende, men också i deras hjärnor. Det konstaterar en internationell forskargrupp från bland annat Uppsala universitet, som har studerat kaninhjärnor med hjälp av magnetkamera, MRI. Forskarna födde upp åtta vilda och åtta tama kaniner under likartade förhållanden och analyserade sedan MRI-data av deras hjärnor. I studien , som publicerats i den vetenskapliga tidskriften PNAS , redovisas tre tydliga skillnader i hjärnans utveckling mellan vilda och tama kaniner. Tamkaninerna hade mindre hjärna...