neurovetenskap

Här sitter modet i hjärnan

Hur modiga och riskbenägna vi är kan vara kopplat till en viss typ av hjärnceller. Det visar forskare från Uppsala universitet och Universitade federal do Rio Grande do Norte, i Brasilien. I en studie på möss, där de aktiverat nervceller med hjälp av ljus, visar forskarna att de så kallade OLM-cellerna i hippocampus skapar en speciell hjärnrytm när djuren känner sig trygga i en hotande miljö, men gör dem ängsliga om cellerna inaktiveras och rytmen dämpas. Att hippocampus spelar en viktig roll för minne och inlärning är känt sedan tidigare, men dess betydelse för att reglera känslor är mindre...

Tama kaniner har mindre hjärna

Att våra husdjurskaniner är lugnare och mindre rädda än sina vilda ursprungsartfränder syns i deras beteende, men också i deras hjärnor. Det konstaterar en internationell forskargrupp från bland annat Uppsala universitet, som har studerat kaninhjärnor med hjälp av magnetkamera, MRI. Forskarna födde upp åtta vilda och åtta tama kaniner under likartade förhållanden och analyserade sedan MRI-data av deras hjärnor. I studien , som publicerats i den vetenskapliga tidskriften PNAS , redovisas tre tydliga skillnader i hjärnans utveckling mellan vilda och tama kaniner. Tamkaninerna hade mindre hjärna...

Lugnande – med risk för förvirring

Bensodiazepiner verkar genom att förstärka effekten av signalsubstansen GABA i hjärnan (gammaaminosmörsyra). GABA är hjärnans viktigaste hämmande signalsubstans. Det är därför inte konstigt att bensodiazepiner har en generell, hämmande effekt på hjärnan och används för att bland annat dämpa ångest, dämpa epileptisk aktivitet, främja sömn och relaxera muskler. Förklaringen till att bensodiazepiner påverkar både hjärna och muskler är att substansen verkar i hjärnan och att hjärnan styr musklerna. GABA binder till två typer av receptorer i hjärnan. Bensodiazepiner verkar på en av dessa, GABAA...

Hur lagras minnen?

Vi har olika minnessystem som gör det möjligt att lagra information över kortare och längre tid. Det kan handla om korttidsminne för ett OCR-nummer som ska matas in. Det kan även handla om att lagra minnesrepresentationer för hur man slår en golfsving, faktakunskaper som huvudstäder eller episoder såsom vad man gjorde på sin senaste semester. Dessa minnen lagras inte i enskilda hjärnceller eller specifika ”minnesområden”, utan olika delar av hjärnan involveras för olika slags minnen. Även för ett visst minnessystem, som episodiskt minne, är flera olika områden och populationer av hjärnceller...

Så repareras hjärnan

När hjärnan skadas, till exempel vid en stroke, dör hjärnvävnad, bland annat nervceller. Då startar omedelbart reparationsprocesser, som först avgränsar den skadade vävnaden från oskadad vävnad med en barriär av så kallade gliaceller. Därefter städas död vävnad bort av kroppens inflammatoriska celler. Vid en liten skada fylls utrymmet igen av ärrvävnad. Vid större skador krymper vävnaden och hjärnans hålrum, ventriklarna, förstoras eller nya hålrum bildas. Inflammationen pågår under lång tid efter skadan, även i den vävnad som inte skadats, och anses ha betydelse i hjärnans omformningsprocess...

I den åldern hör vi bäst

Hörseln fungerar som bäst när vi är unga, eftersom den med åldern drabbas av förslitningsskador. De flesta märker subtila effekter redan i yngre medelåldern, exempelvis att det blir svårare att uppfatta tal i brusiga miljöer. Skrik är en väldigt stark stimulering som hörs bra vid alla åldrar. Kraftfulla ljud triggar hjärnans känslocentra och kan ge upphov till obehag eller till och med rädsla. Detta beror på att en viktig hörselfunktion är att varna oss vid farliga situationer. Just barnskrik har dock också en annan funktion: att signalera barns basala behov, till exempel hunger, till vuxna...

Därför glömmer vi våra första år

Anledningen till att barn lär sig extremt många nya saker men ändå inte minns sina allra första levnadsår är att det finns olika sorters minne, där en del är utvecklade redan vid födseln medan andra utvecklas senare. Färdigheter såsom att känna igen förälderns röst, lära sig gå, och lära sig prata är vissa typer av minne, medan minnet för personligt upplevda händelser är en annan typ av minne. Detta minne kallas episodiskt minne, och kan bestå i att komma ihåg sådana saker som var man var, med vem, hur man kände sig, vad man såg, hörde, luktade, och vad man tänkte. Episodiskt minne är därför...

Kan minnet bli fullt?

Vår hjärna kan skapa olika typer av minnen, med kort eller lång livslängd. De kortvariga minnena, som utgör vårt arbetsminne, lagras inte, utan försvinner efter något tiotal sekunder för att lämna plats för nya arbetsminnen. När vi repeterar fakta vid flera tillfällen kan ett korttidsminne bli ett stabilare långtidsminne. Vi tror att långtidsminnen under denna process, konsolideringen, byter plats i hjärnan och flyttar från hjärnans inlärningscentrum, hippocampus, till hjärnans yttre lager, cortex, där de sedan finns lagrade under hela livet. Dessa minnen är dock inte helt rigida. Varje gång...

Där sitter känslorna

Det är svårt att ge ett allmänt svar på din fråga då begreppet känslor som bekant rymmer många olika dimensioner – allt ifrån upprymdhet och glädje till sorg och ilska, för att bara nämna några exempel. Känslornas ursprung i hjärnan har studerats hos människan med modern funktionell hjärnavbildningsteknik, där man framför allt visat vilka områden i hjärnan som är aktiva när vi tolkar känsloläget hos andra personer, exempelvis utifrån bilder på ansikten som är arga eller glada . Tyvärr så är den rumsliga upplösningen för dessa tekniker inte tillräcklig för att kunna undersöka hjärnaktivitet på...

Därför blir det aldrig svart

I våra hjärnceller pågår en ständig elektrisk aktivitet. I tekniska sammanhang, till exempel hos ljudanläggningar, brukar sådan aktivitet kallas för brus. Om vi placerar oss i ett helt ljudisolerat rum kan vi ändå höra ljud från vår egen kropp, exempelvis när blodet strömmar genom de blodkärl som befinner sig nära hörselorganet i innerörat. På samma sätt är det med synen. Ögats näthinna är en del av hjärnan. Den består av specialiserade nervceller som fångar upp ljuskvanta och omsätter dem till elektriska signaler. Syncellerna kan också stimuleras på annat sätt, till exempel genom mekanisk...

Så funkar ”bukhjärnan”

Att stora dinosaurier såsom stegosaurus hade två hjärnor, en i huvudet och en i bakdelen, har faktiskt visat sig vara en myt. Däremot vågar jag nog sätta en slant på att de hade en ”bukhjärna” eller, med en mer korrekt benämning, ett enteriskt nervsystem. Detta nervsystem utgörs av miljontals nervceller komplext kopplade till varandra i ett nätverk som omfattar hela mag-tarmkanalen. Nervcellerna ligger inneslutna i tarmväggen i ansamlingar, ganglier, med ett hundratal celler i varje. Härifrån kan de känna av tillståndet i mag-tarmkanalen, till exempel fett och socker i tarminnehållet, eller...

Diffust om ett uselt minne

Amerikanen Henry Molaison – känd i medicinhistorien som H.M. – led av svår epilepsi. År 1953 försökte kirurgen William Scoville bota sjukdomen genom att skära bort en bit av tinningloben i båda hjärnhalvorna. Henry var då 27 år gammal. Anfallen blev färre – men samtidigt försvann Henrys förmåga att lagra nya minnen. Ända till sin död 2008 levde han i en värld där nästan alla intryck försvann inom någon minut. Kirurgen som opererade Henry var morfar till den amerikanske journalisten Luke Dittrich, som har skrivit en bok om H.M. Avsnitten om kirurgen William Scoville och hans vurm för...

Lustfylld triptyk

Zoe Cormier är en vetenskapsjournalist med öppet sinne. Så är hon också en av grundarna till Guerilla science – ett gränsöverskridande projekt som bland annat arrangerat vetenskapshappenings på rockfestivaler. I Sex, droger och rock’n’roll dammsuger hon den forskning som finns om vardera ämne, med fokus på neurovetenskap. Hon gläds åt att människans sexuella njutning är så mycket mer avancerad än de flesta djurs, i alla fall om man jämför kvinnans orgasm med andra arters honor, och förfasas över allt det lidande som skapats för att kuva människors lustar. Hon uppmärksammar drogers roll i...

Läsvärd neuroidéhistoria

Den amerikanske psykologen Michael Gazzaniga har ett långt och rafflande forskarliv bakom sig. Hans vetenskapliga genombrott kom redan på 1960-talet när han studerade patienter som fått förbindelserna mellan sina hjärnhalvor avskurna. Michael Gazzaniga upptäckte att hjärnhalvorna arbetar relativt oberoende av varandra, som om de hade var sitt ”jag”. Och de visade sig ha olika personlighet, bland annat när det gäller intresse för detaljer respektive helheter. Senare lanserade han en teori om att höger hjärnhalva innehåller en ”tolkare” som strävar efter att foga ihop lösryckta intryck till...

Sök på sajten