Svenska Akademiens ständige sekreterare, Mats Malm, berättade för de få journalister som fanns på plats i det coronasäkrade Börshuset i Gamla Stan att han talat med en överraskad, men glad Nobelpristagare, trots att det var tidigt på morgonen för henne hemma i Cambridge, Massachusetts. Louise Glücks poetiska stil präglas av enkelhet och koncentration. Hennes språk är kristallklart och precist – och beskriver allmänmänskliga förhållanden som barndomens betydelse i våra liv och hur vi präglas av vår relation till våra föräldrar – inte sällan med hjälp av anspelningar på klassiska myter. Hon...
Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna har länge varit Nobeltippade. Bara åtta år efter publikationen i tidskriften Science , som slog forskarvärlden med häpnad, används deras gensax som ett standardverktyg i tusentals labb över hela världen. Tidigare var det svårt och tidsödande att ändra i den genetiska koden på ett förutbestämt sätt. Med gensaxen går det lekande lätt. Processen har jämförts med att klippa och klistra i en text på datorn. Tekniken används till exempel för att ge växter nya egenskaper, som att bättre stå emot torka, och för utvecklingen av nya cancerterapier. Forskning...
Redan på 1700-talet resonerade fysiker om att en plats som har tillräckligt stark gravitation skulle kunna hindra själva ljuset från att ta sig ut. Först med Albert Einsteins allmänna relativitetsteori fanns det ett teoretiskt ramverk för att förstå den här typen av extrem omgivning. Men matematiken var svår, och fysiker var oeniga om ifall svarta hål verkligen kunde bildas. Frågan avgjordes när Roger Penrose 1965 lyckades visa att svarta hål var en oundviklig konsekvens av den allmänna relativitetsteorin. För detta belönas han nu med ena halvan av årets Nobelpris i fysik. – Innan dess var...
I år tillkännagavs Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2020 runt lunchtid på måndagen den 5 oktober, då Thomas Perlmann, sekreterare i Nobelkommittén, berättade att priset ska delas lika mellan tre forskare: Harvey J. Alter, Michael Houghton och Charles M. Rice. Forskarna har bidragit med varsitt steg till upptäckten av hepatit c-virus: Alter insåg att det fanns en tidigare okänd smitta i blod som gav en kronisk form av leversjukdomen hepatit. Houghton lyckades sedan ta fram det nya virusets arvsmassa. Slutligen kunde Rice visa att det var just detta virus som låg bakom sjukdomen. Hepatit c...
