Ett smartare sätt att buda

Modeller för hur auktioner och budgivning fungerar har stor betydelse när ett land till exempel ska sälja rätten att bygga mobilnät eller bryta metaller. Årets ekonomipris går till Paul R. Milgrom och Robert B. Wilson för deras utveckling av auktionsteorier.

Publicerad
Robert B. Wilson (till vänster) 83 år, Stanford university, USA, stolt är lärare till tre Nobelpristagare. Han deltar inte själv  i nätauktioner. (Kallas för Bob, även om hans mellannamn är Butler). Paul R. Milgrom (till höger) 72 år, Stanford university, USA. Han har redan varit med vid en Nobelprisutdelning då han 1996 tog emot priset postumt åt William Vickrey. På festen träffade han sin fru, Eva M. Meyersson Milgrom.
Bild: Andrew Brodhead, Stanford University

De amerikanska professorerna Paul R. Milgrom och Robert B. Wilson har bidragit till att komplicerade auktioner kan utföras på ett bättre sätt. Deras forskning är viktig för hela samhällsekonomin.

– När samhället äger något värdefullt är det av stor betydelse hur man säljer det. Det är bra om det kommer till så effektiv användning som möjligt, säger John Hassler, professor vid Stockholms universitet, och medlem i kommittén för Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne.

Människor har handlat genom budgivning i hundratals år. Enklare auktionsteorier med grund i spelteorin utvecklades under 1960-talet. Nationalekonomen William Vickrey fick ekonomipriset 1996 för att ha lagt grunden till modern auktionsteori. Hans forskning har på olika sätt vidareutvecklats av årets pristagare till att bli användbara redskap i komplicerade auktioner världen över.

Håller distansen – två meter ifrån när maskerna åker av.
Bild: Andrew Brodhead, Stanford University

”Vinnarens förbannelse”

Robert B. Wilson fokuserade först på auktioner där det som säljs har samma värde för alla som är med och bjuder. Det kan exempelvis vara en auktion för rätten att bedriva gruvverksamhet inom ett visst geografiskt område. Även om värdet är detsamma för alla är man vid budgivningen ofta osäker på hur stort det är, och olika budgivare kan göra olika bedömningar. Wilson visade att det ofta blir den med den mest optimistiska bedömningen som vinner och att dennes bedömning ofta efteråt visar sig vara överoptimistisk – något han kallade ”vinnarens förbannelse.” Han visade också att öppen budgivning, där alla kan se vad de andra bjuder, minskar detta problem, vilket gynnar både säljare och köpare.

Paul R. Milgrom utvecklade teorin till att omfatta också auktioner där värdet på det som säljs inte är detsamma för alla budgivare. Om man exempelvis bjuder på en tavla är värdet vid en framtida försäljning osäkert men detsamma för alla som bjuder, men hur mycket man uppskattar att äga tavlan tills dess att den säljs varierar.

Auktionsteorierna används flitigt

Avancerade auktionsteorier kan i dag, med utgångspunkt i Wilson och Milgroms forskning, ta hänsyn till många variabler – som tillgång till information, budgivarens vinstintresse och eventuell samhällsnytta. De kan användas exempelvis vid försäljning av utsläppsrätter, fiskerättigheter och radiofrekvenser för till exempel 5G-nät.

Ett viktigt exempel är auktionering av geografiska radiolicenser. En budgivare kanske bara vill ha en radiofrekvens i ett område om den också får frekvensen i grannområdet, eller kanske alla områden.

– Gör man fel, och till exempel säljer ut ett område i taget, kan viktiga tillgångar hamna i fel händer och till fel pris. Med många köpare och säljare blir det snabbt så komplicerat att man ofta fastnar i en fördelning som ingen är riktigt nöjd med och som marknaden inte själv kan reda ut. Därför är det viktigt att göra rätt från början. Och det har Milgrom och Wilson visat att man kan göra med deras auktionsdesign, säger John Hassler.

Välkommen till

Hjärndagen

Välkommen till en spännande heldag med föreläsningar om den senaste hjärnforskningen. Fredag 11 november kl 9–16. Oscarsteatern, Stockholm.

Läs mer och boka!
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor