Rymdforskning

Alfa Centauri A och Alfa Centauri B är ett tvillingpar som med blotta ögat syns från jorden som en enda starkt lysande stjärna.

Den nyupptäckta planeten är bara dubbelt så stor som jorden och slår därmed rekord i jakten på främmande planeter, som normalt är betydligt större.

Runt jorden färdas instrumentet Pamela på en rysk observationssatellit. Med instrumentet mäter astrofysiker vilka partiklar som finns i den kosmiska strålningen i jordens atmosfär.

Galaxhopen som Hubble­teleskopet här avbildar kallas Arp 194, efter Halton Arp, en omstridd astronom som fann och studerade ett flertal ovanliga galaxhopar i rymden.

Också solen har sina fläckar, sägs det. Men inte nu längre – i år är vår stjärna helt fläckfri nio dagar av tio, något som inte hänt på nästan ett sekel.

Odins uppdrag i atmosfären gäller det övre skiktet från 10 upp till 100 kilometers höjd.

Vatten överallt, men vart tog syret vägen? Viktiga pusselbitar föll på plats när Odin gjorde sina astronomiska spaningar – här är ett axplock.

Två satelliter – en amerikansk kommunikationssatellit och den avlagda ryska militär rymdfarkosten Kosmos – slog nyligen ihop med en hastighet uppskattad till 40 000 kilometer i timmen.

Utan syre inget vatten. Utan vatten inget liv. Vatten är både livets främsta byggsten och det lösningsmedel som möjliggjorde livets uppkomst på jorden.

Den svenska astronomen Malcolm Fridlund, vetenskaplig projektledare för rymdteleskopet Corot, leder arbetet med att söka efter nya planeter, en jakt som nu krönts med framgång.

Den japanska rymdsonden Kaguya har i över ett år jobbat med att kartlägga vår följeslagare och försöka lösa dess gåtor, varav den allra största är hur månen kom till.

Efter en sex år långa resa kommer en ameri­kansk rymdsond att sättas i bana kring Europa – den istäckta Jupitermånen.

Inuti döljer sig ett supermassivt svart hål med en massa motsvarande 100 miljoner solar.

De tillägnas projektet PoGoLite och avbildar själva instrumentet till höger. Det ska mäta gammastrålar från några av rymdens mest högenergetiska objekt - pulsarer, neutronstjärnor och svarta hål.