Annons

rymdfysik

För några år sedan fick norrskensforskare upp ögonen för ett fenomen, som sedan flera decennier har synts på bilder tagna av amatörer och polarskensskådare: ett blekt rosa eller lila stråk över himlen. Det varar mycket kortare tid än normalt polarsken, men ses ofta tillsammans med gröna norrskensränder som har liknats med stolparna i ett staket. När ingen kunde svara på vad detta var för något fick det bleklila bandet smeknamnet Steve. Nu har en forskargrupp från Kanada och USA för första gången lyckats mäta ett spektrum av ljuset från Steve , så att de kan se hur mycket ljus det avger i...
Var och en som har använt en vanlig kompass har sett effekten av jordens magnetfält. Men kompassriktningen är inte helt konstant, och geofysiker har sedan 1960-talet känt till att jordens magnetfält också kan byta riktning helt och hållet. Men hur lång tid en sådan polvändning tar är en omdiskuterad fråga. Vissa forskare har föreslagit att det kan ta 1 000 år eller mindre. Nu har en forskargrupp från USA och Japan lagt ihop många olika geologiska prover från den senaste polvändningen, som fullbordades för 773 000 år sedan, och kommit fram till att hela processen tog betydligt längre tid,...
Forskare planerar att skicka i väg en rymdsond som ska färdas längre ut i rymden än någon tidigare. Stas Barabash, föreståndare vid Institutet för rymdfysik, vill ha svenska instrument med ombord. Sonden ska ta sig utanför det område som domineras av solen – heliosfären – som sträcker sig ungefär tre gånger så långt bort som Plutos bana. Utanför denna gräns ska sonden kunna studera de partiklar och de elektriska och magnetiska fält som utgör det så kallade interstellära mediet. Den skulle också kunna titta tillbaka på jorden. – Vi vet inte hur vår egen miljö i rymden ser ut på avstånd, säger...
Solens yta skiftar och sjuder av fenomen som solfläckar och solfacklor. Ibland kan den också få större utbrott, som i värsta fall kan störa eller till och med slå ut viktig infrastruktur på jorden. Kraftiga solstormar har orsakat strömavbrott, och kan även hota satelliter och astronauter i omloppsbana. En internationell forskargrupp har nu upptäckt tecken på att vissa sådana utbrott genom historien har varit mycket kraftigare än de som har uppmätts i modern tid. Forskarna har mätt och analyserat halten av isotoper av beryllium och klor i borrkärnor av is från Grönland. Mängden av beryllium-10...
Merkurius är liten och stenig, och den planet i solsystemet som kretsar närmast solen. Den är fortfarande ganska outforskad – hittills har bara två rymdsonder besökt planeten. Den första var Mariner 10 som gjorde två förbiflygningar på 1970-talet. Den andra hette Messenger och passerade planeten två gånger innan den lade sig i omloppsbana 2011–2015. Nu är en tredje sond på väg, BepiColombo , vars uppdrag bland annat är att utforska planetens gåtfulla magnetfält. Trots att Merkurius är så liten att den sannolikt inte har någon flytande kärna som kan röra sig och ge en dynamoeffekt, har den ett...
Några av de mest dramatiska utbrotten på solens yta leder till att ett stort moln av laddade partiklar kastas ut från den yttersta delen av solens atmosfär. En laddad gas kallas för ett plasma, och det för med sig sitt eget magnetfält. Ett sådant utbrott skedde i oktober 2014. Den utslungade materian kom inte i jordens riktning, så vi märkte inte något av det här på vår planet. I det delar av solsystemet där molnet bredde ut sig fanns det dock det en hel rad olika rymdsonder och satelliter. Genom att använda sig av alla de olika rymdsondernas instrument, och även Marsbilen Curiosity, har...