Annons

rymdfysik

Solens yta skiftar och sjuder av fenomen som solfläckar och solfacklor. Ibland kan den också få större utbrott, som i värsta fall kan störa eller till och med slå ut viktig infrastruktur på jorden. Kraftiga solstormar har orsakat strömavbrott, och kan även hota satelliter och astronauter i omloppsbana. En internationell forskargrupp har nu upptäckt tecken på att vissa sådana utbrott genom historien har varit mycket kraftigare än de som har uppmätts i modern tid. Forskarna har mätt och analyserat halten av isotoper av beryllium och klor i borrkärnor av is från Grönland. Mängden av beryllium-10...
Merkurius är liten och stenig, och den planet i solsystemet som kretsar närmast solen. Den är fortfarande ganska outforskad – hittills har bara två rymdsonder besökt planeten. Den första var Mariner 10 som gjorde två förbiflygningar på 1970-talet. Den andra hette Messenger och passerade planeten två gånger innan den lade sig i omloppsbana 2011–2015. Nu är en tredje sond på väg, BepiColombo , vars uppdrag bland annat är att utforska planetens gåtfulla magnetfält. Trots att Merkurius är så liten att den sannolikt inte har någon flytande kärna som kan röra sig och ge en dynamoeffekt, har den ett...
Några av de mest dramatiska utbrotten på solens yta leder till att ett stort moln av laddade partiklar kastas ut från den yttersta delen av solens atmosfär. En laddad gas kallas för ett plasma, och det för med sig sitt eget magnetfält. Ett sådant utbrott skedde i oktober 2014. Den utslungade materian kom inte i jordens riktning, så vi märkte inte något av det här på vår planet. I det delar av solsystemet där molnet bredde ut sig fanns det dock det en hel rad olika rymdsonder och satelliter. Genom att använda sig av alla de olika rymdsondernas instrument, och även Marsbilen Curiosity, har...
I slutet av 2015 stoppades flygtrafiken på flera flygplatser i södra Sverige i en dryg timme. Solen hade haft ett utbrott som störde flygtrafikledningens radar. Solstormar är mängder av laddade partiklar som slungas ut i koncentrerade utbrott från solens yta. Ibland kommer partiklarna i jordens riktning, och då kan de orsaka problem i vårt högteknologiska och elberoende samhälle. Störningar i jordens magnetfält gör till exempel att det uppstår strömmar i bland annat el- och telefonledningar. Vid sällsynta tillfällen kan det bli riktigt extremt rymdväder, som vid den så kallade...
Plutonium används som energikälla för rymdsonder som ska längre ut än Jupiters bana i solsystemet, eftersom solljuset där ute är för svagt för att solpaneler ska ge tillräckligt med energi. Plutoniumet är inkapslat i en modul som tål explosioner och återinträde i atmosfären. Om raketen som skjuter upp sonden exploderar i atmosfären kommer alltså modulen att intakt falla ner till marken, där den kan tas om hand på ett säkert sätt. Angående frågan om användning av andra ämnen: När radioaktiva grundämnen sönderfaller frigörs energi i form av värme, som i sin tur kan omvandlas till elektricitet...
Den radioaktiva isotopen plutonium-238 är oumbärlig för att förse rymdsonder med el när solenergin inte räcker till under färder långt ut i rymden. Det är värmen från det radioaktiva sönderfallet som omvandlas till elektricitet i sådana system, som finns på bland annat Cassinisonden runt Saturnus, New horizons som flög förbi Pluto förra året och även Curiosityrobotarna på Mars. Men förråden börjar sina. Många har sett krisen närma sig då den amerikanska plutoniumreserven för civila ändamål nu bara är på 35 kilo, vilket endast räcker till ett par framtida rymdresor (se F&F 7/2015)...