Rymdfysik

Det är möjligt att utforska rymden mellan stjärnorna med hjälp av teknik som redan finns tillgänglig. När en sådan rymdsond sänds iväg vill svenska Institutet för rymdfysik ha instrument med ombord. 

Djupt nere i Grönlands is finns spår som avslöjar att solstormar kan bli tio gånger kraftigare än forskarna hittills har känt till. Upptäckten ger anledning att stärka skyddet.

Rymdfarkosten BepiColombo har påbörjat sin sju år långa resa mot planeten Merkurius. Ombord finns tre instrument som är konstruerade i Sverige och ska studera pariklar och elektriska fält.

Forskare har följt effekten av ett utbrott på solen genom hela solsystemet. Det kunde de göra genom att lägga ihop information från tio olika europeiska och amerikanska rymdfarkoster.

Samhället måste öka förmågan att klara skurar av laddade partiklar från solen, enligt ny studie.

I F&F 4/2016 skrev ni att lagret av plutonium för civila rymdfärder håller på att sina. Vad skulle hända om en farkost med plutonium ombord exploderade i atmosfären? Går det att använda något annat grundämne, till exempel torium?/Emma Lilliestam, Malmö

För första gången på nästan 30 år har plutonium-238 tillverkats i USA. Den radioaktiva isotopen är oumbärlig för att driva sonder på väg långt ut i rymden. 

Hur kan man lägga en rymdsond som Rosetta i omloppsbana runt en komet? Gravitationsfältet är ju minimalt./Anders Sjövall, Lund

Här testas den solskärm som ska skydda rymdteleskopet Hubbles efterföljare – James Webb Telescope. Skärmen är lång som en tennisplan och består av fem lager…

Den brittiske 1500-talspoeten John Heywood liknade vår egen måne vid en ost. Vad skulle han inte ha skrivit om Marsmånen Fobos?

Med den så kallade polarvinden av elektriskt laddad syre- och vätgas läcker jordens atmosfär ut i rymden vid jordens båda poler.

I över fyra decennier har mänskligheten lyssnat efter budskap från rymden men inget hört. Om utomjordingarna någonsin sänt signaler till oss så har det skett för döva öron.

Sällan har en rymdflygning varit så uppmärksammad i Sverige som den som startade på Nobeldagen den 10 december 2006, mitt i natten svensk tid.

När vi tittar upp mot natthimlen kan vi se tusentals lysande punkter. Alla vet att det är stjärnor.