Rymdsonden Cassini kartlägger Saturnus och dess ringar, men när kameraögat tittade genom ringarna ut mot rymden fångades den blåskimrande Uranus på bild. Färgen kommer från metangasen i planetens atmosfär som absorberar de röda vågorna i solljuset och reflekterar solens blåa strålar. Uranus är planet nummer sju i solsystemet. Den är fyra gånger större än jorden och hör till de fyra jätteplaneterna tillsammans med Jupiter, Saturnus och Neptunus. Ett varv runt solen tar 84 år för Uranus. Men eftersom dess rotationsaxel lutar med nästan 100 grader, blir årstiderna långa och mörka: en 42 år lång...
Internationella Cassinisonden lyckades ta detta familjeporträtt med fem av Saturnus sammanlagt 63 månar (bara 13 av dem överstiger 50 kilometer i diameter). Längst till höger syns Rhea, som också skymmer sin planet kring vilken allting kretsar. Med drygt 1 500 kilometer i diameter är Rhea näst störst efter Titan. Bakom Rhea skymtar Mimas fram, bara en fjärdedel så stor. Båda månarna är tydligt ärrade av kratrar, spår efter kollisioner med kringfarande rymdstenar. Den starkast lysande på bilden, Enceladus, svävar ovanför ringsystemet. Enceladus är helt istäckt, med sprickor från gejserliknande...
I gigantiska stormar på Saturnus bildas diamanter, som är en form av kol. När åska och blixt får verka i Saturnus övre atmosfär, omvandlas metangasen till sotpartiklar. Sotet faller så ner mot allt tätare och allt hetare områden där det blir till en annan form av kol – grafit – sådan som används i vanliga blyertspennor. Efter ytterligare 6 000 kilometers fall inåt gasplaneten får grafiten samma kristallform som diamantens. Uppskattningsvis bildas cirka tusen ton diamanter om året på Saturnus. Vad som sedan händer med diamanterna är osäkert, menar forskarna. Ungefär 30 000 kilometer in mot...
Propen, som är en av de vanligaste råvarorna till plaster på jorden, har upptäckts i atmosfären runt Saturnus största måne Titan. Inom industrin här hos oss används propen till allt möjligt – från bildelar till matlådor, film och andra vardagsprodukter. Propen på Titan har dock inte sitt ursprung på jorden, utan bildas på plats i månens bruna, kolvätetäta atmosfär. Kolväten, som bygger upp olja och andra fossila bränslen, bildas i atmosfären på Titan när solstrålning sönderdelar metan, som då kan slå ihop sig till den tre kolatomer långa propenkedjan. Redan 1980 mätte Voyagersonden propens...
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)
Aldrig förr har så häftiga virvelvindar som planeten Saturnus nyligen drabbats av observerats i vårt solsystem. Forskare förvånas över att den häftiga orkanen inträffar nu, när det inte ens är stormsäsong på planeten. Det började med starka virvelvindar högt upp i Saturnus atmosfär i december 2010. Under en period i april 2011 var stormögat till och med större än Jupiters berömda röda fläck, med en utsträckning på flera gånger jordens diameter. Bubblan uppskattas vara 80 grader varmare än den omgivande atmosfären, och innehåller förhöjda mängder av gaserna etylen och acetylen. Stormen...
Vid den tid då jorden kom till, för 4,5 miljarder år sedan och sedan ytterligare ett par miljarder år framöver, var solens strålning en tredjedel lägre än i dag.
Medan Huygens med fallskärmar sjönk ner genom Titans tjocka gaslager sände den data till moderfarkosten Cassini. Gaslagret innehåller mest kväve, metan och andra kolföreningar.
Under resans gång har den sedan 2004 sänt närbilder till oss från okända världar. Ombord hade Cassini en passagerare, sonden Huygens, som skickades på ett extra uppdrag till Titan.
