En råtta som får stamceller från en mus kan utveckla en bukspottkörtel som genetiskt hör hemma i en muskropp. Och celler som transplanteras från en sådan bukspottkörtel till möss med diabetes botar sjukdomen, enligt en grupp forskare i USA, Japan och Storbritannien. Efter transplantationen var mössens produktion av insulin normal under en uppföljningstid på över ett år. Dessutom klarade sig mössen utan livslång behandling med immundämpande medicin mot avstötning, eftersom den transplanterade vävnaden matchade deras egen vävnadstyp. Forskarna sprutade in stamceller från en mus i tidiga...
I början av 1990-talet lyckades forskare genförändra grisar så att deras organ skulle kunna opereras in i en människa utan att orsaka en akut avstötning. Det ledde till förhoppningar om att kirurger snart skulle kunna transplantera bland annat hjärtan, njurar och insulinproducerande celler från grisar till människor. Men då kom bakslaget . Virologer upptäckte att grisens arvsmassa innehåller rester av viruset perv, som kan smitta mänskliga celler. Rädsla för smittan tog knäcken på försöken att flytta organ mellan arter, så kallade xenotransplantationer. Nu har dock forskare i USA och Kina...
Donerade lungor som ska transplanteras brukar ligga i en kylväska under transporten till mottagaren. Nu testar en internationell forskargrupp i stället en ny apparat som förser lungorna med både luft och en kroppstempererad vätska som liknar blod. Forskarna hoppas att det nya transportkärlet ska minska risken för skador på den känsliga lungvävnaden. Försöket väntas vara utvärderat inom två år. Här kan du se forskarnas film om den nya metoden.
Blod från en ung kropp kan föryngra en gammal individs hjärna. Det rapporterar forskare vid Stanford University i USA som har kopplat samman blodomloppen hos gamla och unga möss. För de gamla mössen ledde inblandningen av ungt blod bland annat till att kopplingarna i en del av hjärnan som behövs för att bilda minnen blev mer formbara. Gamla möss som fick blodplasma från yngre möss blev också bättre på att lära sig att hitta tillbaka till en plats där de varit tidigare, enligt forskarna. Resultaten presenterades i förra veckan vid en stor konferens för hjärnforskare i New Orleans, USA, och är...
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)
Hur kommer det sig att vissa människor löper större risk för sjukdom än andra? En viktig del är våra gener, arvsmassan som mor och far har bidragit med.
I tv-serien True Blood kan syntetiskt människoblod köpas på flaska. Det har blivit ett baslivsmedel för vampyrer, som lever sida vid sida med vanligt folk i en framtida fantasivärld.
Tidigare har läkarna varit tvungna att transplantera vävnad från oskadade delar av patientens kropp, men nu har Gunnar Kratz, professor i plastikkirurgi vid Linköpings universitet, visat att det går a
Under graviditeten måste mammans och fostrets blod samarbeta för att fostret ska kunna utvecklas. Men blodcellerna får inte blandas, eftersom det kan leda till livshotande immunreaktioner.
Ögat kan användas som ett minilaboratorium för att studera enskilda, levande celler under verkliga omständigheter. Det visar en grupp forskare vid Karolinska Institutet och University of Miami.
Med hjälp av ett ämne som finns i tvättmedel, tensiden natriumdodecylsulfat, har en grupp amerikanska forskare tvättat bort hjärtcellerna från döda råtthjärtan.
Nobelpristagaren Hamilton Smith och dna-pionjären Craig Venter är några av forskarna bakom bedriften att tillverka en helt konstgjord kopia av arvsmassan hos en bakterie.
Det kan jämföras med 97 personer år 2000. Från en avliden är det möjligt att ta till vara åtta olika organ, och totalt genomfördes 592 transplantationer förra året.
