Växthusgaser

Skogar och våtmarker lagrar kol från atmosfären och kallas därför för naturliga kolsänkor. Men hur kommer det sig att molekylerna är så motståndskraftiga? Svenska forskare har knäckt mysteriet.

Våtmarker har hamnat i klimatdebattens centrum, som koluppfångare, mångfaldsräddare och vattenrenare – men också metanutsläppare.

Svenska forskare har hittat fossil efter svampar 500 meter ner i berggrunden under Siljansringen i Dalarna.

Evgheni Ermolaev, forskare i kretsloppsteknik, Sveriges lantbruksuniversitet svarar: Syftet är att bevara så mycket kol som möjligt i det material som bryts ner, samt att…

Enligt det globala klimatmålet Parisavtalet ska temperaturhöjningarna hållas under två grader jämfört med förindustriell tid. Målet ska nås genom att begränsa utsläppen av växthusgaser. Men enligt nya beräkningar passerades gränsen för utsläppen redan på 1960-talet.

Sveriges utsläpp av växthusgaser minskade med drygt 8 procent under årets första kvartal jämfört med utsläppen 2019 under samma period. Minskningarna ägde rum innan effekterna av coronapandemin blev påtagliga.

Att mäta metan ute i naturen är dyrt och svårt. Med ett enklare, billigare instrument hoppas svenska forskare öka antalet mätningar och hjälpa samhället att nå klimatmålen.

Kan vi behålla vår gamla kompost med gott samvete eller är det klimatsmartare att ansluta sig till kommunens nya hämtning av matavfall? Kommunen utvinner ju biogas vid sin rötning – hur mycket växthusgaser släpper vår kompost ut? /Ann-Marie

Om vi ska klara att hålla klimatförändringarna i schack måste utsläppen av växthusgaser halveras under perioden 2010–2030. Nu startar alltså andra halvlek och en ny summering visar att ansträngningarna måste fyrdubblas om målet ska nås.

Floder och sjöar som får vatten från tinande permafrost släpper ut dubbelt så mycket växthusgaser som tidigare varit känt.

Forskare har för första gången beräknat utsläppen av växthusgaser från riktigt små dammar och kunnat visa att dessa har en förvånansvärt stor klimatpåverkan.

Metanhalten i jordens atmosfär har mer än fördubblats på hundra år. I dag svarar den för ungefär 20 procent av den växthuseffekt som alla gaser utom vattenånga står för.

För en gasmolekyl är jordens yta tusentals gånger större än den formella landarean på cirka 152 miljoner kvadratkilometer. Det kan vi ana om vi förstorar ett litet sandkorn.

Partiklar som innehåller kol singlar ständigt ner mot sjöarnas botten. En del blir kvar i tusentals år. Resten bryts ner till klimatgaser, främst koldioxid.