Grön vätgas, som tillverkas genom att spjälka vatten med hjälp av förnybar energi, pekas ut som en nyckel för att industrier som kemi och stål ska kunna bli fossilfria. I stålindustrin ska vätgasen ersätta kol och koks för att ta bort syret i järnmalmen, något som det svenska projektet Hybrit siktar på. Problemet är att det saknas storskalig produktion av grön vätgas. Det vill ett nytt stort forskningsprojekt i Tyskland ändra på. Projektet, som kallas H2 Mare, leds av det tyska företaget Siemens Energy. Målet är att utveckla stora, havsbaserade vindkraftverk med inbyggda elektrolysörer. Dessa...
I orten Smøla på Norges västkust finns en av Europas största vindkraftparker. Sedan 2006 genomsöks området regelbundet med specialtränade hundar som letar upp fåglar som har dött i kollisioner med vindkraftverken. Hundarna har hittat närmare 500 fåglar varav ett hundratal rovfåglar, framför allt havsörnar. År 2012 målades ett av tre rotorblad svarta på fyra stycken vindkraftverk. Förhoppningen var att detta skulle göra det lättare för fåglarna att se de snurrande bladen i tid, så att antalet kollisioner skulle minska. Fyra närliggande vindkraftverk med vanliga vita rotorblad fick utgöra...
På Björkö utanför Göteborg står ett ovanligt vindkraftverk. Det 30 meter höga tornet är byggt i laminerat trä istället för stål. Att bygga i trä har flera fördelar enligt företaget bakom tekniken. Tornen blir lättare och billigare att bygga jämfört med stål. Genom att bygga i moduler kan vindkraftverken även byggas högre och transporten förenklas. Det finns också miljöfördelar. – Ståltornet är den största enskilda källan till koldioxidutsläpp i ett vindkraftverk. När det byggs i trä blir det istället en kolsänka med negativ koldioxidpåverkan, säger Ola Carlson, föreståndare vid Svenskt...
En ny karta visar placeringen av större sol- och vindparker i världen. Bakom kartan, som publicerats i tidskriften Scientific Data , står forskare vid universitet i Southampton, England. Den övre visar utbyggnaden av solenergiparker som täcker minst en yta av 100 gånger 100 meter. Den nedre visar vindparker med minst fyra vindkraftverk. Kartan visar att sol- och vindkraft är mest utbyggt i Europa, Nordamerika och östra Asien. 2018 stod förnybar energi för cirka en fjärdedel av världens elproduktion. I år väntas andelen öka till 40 procent , enligt en prognos från det internationella...
Sedan 1980-talet har vindarnas hastighet minskat på land. Förklaringen är att den globala uppvärmningen minskar temperaturskillnader som driver vindarna. Samtidigt har skogar och städer vuxit, vilket ger vindarna motstånd. Men från 2010 syns ett trendbrott: Den genomsnittliga vindstyrkan börjar öka istället för att fortsätta minska, enligt Deliang Chen, professor i fysikalisk meteorologi vid Göteborgs universitet och en av forskarna bakom studien som publicerats i Nature Climate Change . Vinden förstärks förmodligen av förändringar i storskaliga vädersystem över haven, som exempelvis den...
Om Sahara skulle täckas med stora sol och vindkraftparker skulle det leda till mer än dubbelt så mycket nederbörd visar beräkningar från bland annat amerikanska University of Maryland. Forskarna har använt klimat- och växlighetsmodeller för att simulera vad som händer med klimatet om den förnybara energin byggs ut i stor skala. Resultatet visar att vindkraftsverken påverkar vindar och luftströmmar medan solpanelerna minskar solljuset som annars skulle reflekteras från sanden. Enligt beräkningarna, som presenteras i Science , leder dessa förändringar till att nederbörden mer än fördubblas...
Många platser är besväriga och rent av farliga att komma åt för inspektioner. Vindkraftverk är ett exempel. Forskare vid Luleå tekniska universitet utvecklar teknik för att obemannade flygande farkoster – drönare – ska kunna utföra uppgiften helt på egen hand. Det första lyckade försöket har gjorts vid ett av Skellefteå krafts vindkraftverk i Bureå i Västerbotten. – Drönaren fick i uppgift att flyga runt och ta bilder från alla vinklar så att det går att upptäcka om det är sprickor eller andra fel på vindkraftverket, säger Emil Fresk, en av forskarna inom robotik och automation som deltar i...
I genomsnitt dör 10–15 fladdermöss per år i olyckor med vindkraftverk, enligt en ny rapport från Naturvårdsverket. Siffrorna i rapporten kommer från undersökningar i framför allt Nordamerika och Europa – och är avsevärt högre än vad tidigare studier visat. – Kunskapsläget har förbättrats under de senare åren eftersom undersökningarna har blivit mer strukturerade. Det har visat sig att fler fladdermöss dör per vindkraftverk än vad man tidigare trott, säger Stefan Petterson, som är miljökonsult specialiserad på fladdermöss, och en av författarna till den nya rapporten. Forskarna vet inte exakt...
