Vem är vem bland alla tusentals döda?
Efter attacken mot World Trade Center i New York den 11 september saknas drygt 5 200 personer. Det är viktigt att så många som möjligt av de omkomna identifieras. Av känslomässiga skäl måste offrens familjer få visshet. Klarhet krävs också för praktiska frågor som arv och försäkringar.
En halv miljon prover
Det kommer att dröja månader innan rasmassorna har sökts igenom och alla rester av de omkomna tagits till vara. Arbetet måste ske för hand och går därför långsamt. Patologer, radiologer, genetiker, tandläkare och kriminaltekniker är inkopplade i arbetet att försöka fastställa identiteten på offren. Traditionella identifieringsmetoder baserar sig på tandläkarnas röntgenbilder och andra sparade röntgenplåtar, fingeravtryck, operationsärr, tatueringar m m.
Uppskattningsvis kommer experterna att bli tvungna att undersöka upp till en halv miljon prover av olika slag innan arbetet är klart. Ett makabert faktum är att spridda vävnadsdelar är allt vad som återstår av många, kanske de flesta, av de omkomna.
– Ändå har förutsättningarna att lösa problemen aldrig varit så goda som nu, tack vare den moderna gentekniken, säger Tore Olsson vid Statens kriminaltekniska laboratorium i Linköping. Men redan då flygplanen rammade byggnaderna blev sannolikt en del av offren mer eller mindre upplösta i atomer på grund av den våldsamma värmeutvecklingen. Deras död kommer därför sannolikt aldrig att kunna fastställas på fysisk väg.
Samma genetiska metoder som används inom kriminaltekniken kommer nu till nytta nu i New York – bara i mycket större skala. Här utgår man i första hand från DNA i cellkärnan och analyserar en liten bit av DNA-tråden. Denna del innehåller upprepningar av vissa sekvenser, s k STR efter engelskans short tandem repeat. Dessa ingår i intronet, dvs de styr inte cellens arbete och har inte heller någon annan känd funktion. Varje människa har en alldeles egen signatur i denna del av arvsmassan. Signaturen liknar föräldrarnas, men är ändå lika karakteristisk för en person som ett fingeravtryck.
Tandborstar och gamla näsdukar
Nu uppmanas anhöriga till de saknade offren att lämna in olika saker från hemmet där celler från den saknade personen kan finnas kvar. Man isolerar DNA från de celler man hittar för att sedan kunna jämföra det med fynd från katastrofområdet. Allt från tandborstar, cigarettfimpar till använda näsdukar samlas in. Prover som innehåller saliv är att föredra, skriver staden New York på en hemsida där man upplyser om DNA-metoden. Överensstämmer den genetiska signaturen från ett inlämnat prov med prov av människorester i rasmassorna kan personen i fråga dödförklaras.
Föräldrar eller andra släktingar till offren uppmanas att också själva lämna in DNA-prover. Dessa kan komma till användning om man inte kan uppbringa referensmaterial från den saknade personen.
Från hundra länder
Att använda DNA från cellkärnan kan emellertid vara svårt om förruttnelseprocessen har gått långt. Då måste man utgå från en annan typ av DNA som finns i mitokondrierna ute i cellplasman, mtDNA. I benrester t ex kan detta mtDNA bevaras under mycket lång tid. Metoden är krångligare, och här behövs referensmaterial från flera släktingar för att identifieringen ska bli säker. Men metoden används just nu i Bosnien för att fastställa identiteten hos omkring 30 000 lik som har hittats i massgravar.
Vid attentatet mot World Trade Center fanns det människor från uppskattningsvis hundra olika länder i byggnaderna, många av dem turister som ville se på utsikten. Att skaffa prover från släktingar till alla dessa utlänningar är en stor uppgift i sig.
