Djurrätt på 1800-talet
En är att man i bondesamhällets tid levde i harmoni med djuren och att det är den industriella stordriften som skapat djurplågeri i stor skala. Den andra är att medkänsla för djur är ett mer modernt fenomen, skapat av den nya medelklassen i städerna på 1800-talet. Exempel på den senare är att Sverige fick sin första djurskyddslag år 1857, och att kampanjer för djurens rätt genomfördes vid slutet av 1800-talet. Tusen personer per år dömdes för djurplågeri.
Niklas Cserhalmi vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala har undersökt rättegångsprotokoll från 1800- och 1900-talen. Redan tidigt balanserade djurbehandlingen mellan krav på produktion och medkänsla. Protokollen visar att många människor visade medkänsla med djur och var beredda att bekämpa djurplågare även när det gällde djur som de inte hade ekonomisk vinning av.
